korpser, samt Jemtlands hästjigsrekorps sedermera måst tagas från det af Rikets Sänder, såsom vederlag för mötespassevolansafgiften, vid sista Riksdagen beviljade och till KE. M:s fria disposition ställda kontanta anslaget af 186.669 Rdr, till bestridande af indelta ar måers möteskostnader, hvilket likväl härigenom blifvit för sitt egectliga ändamål än mer otilräckligt; och fianer jag mig alltså föranlåten underdånigst föreslå, det E. K. M. i nåder täckes, jemte begäran om fortfarande af så väl cyssnämnde anslag till armeens allmänna möteskostnader, som ofvan omförmälda, redan på stat uppförda anslag 22,000 Rdr till exercissqvadronernas underhåll af Rikets Ständer äska: Till betäckande af kostsaderna för lifregementets dragonoch hussarkorpser samt Jemtlands hästjägares exercissqvadronar i rund summa årligen . . 15,500. samt till underbåll för instruktionskompanier vid indelta iafauteriet årligen . . .. 33,000. eller tillsammans 30,590. och dessutom för en ging till anskaffairg af sängar, sängklädespersedlar, husgeråd, m. m. för instruktionekomparierna en rund summa af 24 000 Rdr, som här nedan bland extra statsanslagen kommer att upptagas; ävensom för dessa persedlars underhåll ett årligt anslågaf. . ss ss ss so so oo 0 2 2500 Värfvade armåcn. De af Rikets sist församlade Stäsder för vidmakthältlandet af gardesregementernas meatinrättningar, utöfver hvad af anslaget på fjerde hufvudtiteln till oförutsedda utgifter kan dertill påräknss, till E. K. M:s nådiga disposition ställda medel, nemligen reservationarne å anslaget för durchmarschekostnader intill 1840 års slut, hafva dock endast blifvit beviljade intill nästa riksdag; och har statskontoret häraf hemtat anledning att i underdånighet hemställa, om icke nådig framställniog må göras till Rikets Ständer om uppförande af tillökning på 4:de hufvudtiteln, motsvarande det för berörde ,matinrättningar erforderlige fyltnadsanslag, som uppgått till omkring 45,000 Rdr årligen. Eaär likväl denna utgift, även om den antages behöva att framgent ega rum, städse måste hufvudsak! igen komma alt bero af ofta betydligt vexlande varupris och sålodes icke heller kan till beloppet närmare bestämmas, anser jag mig icke kunna understödja det sålunda gjorda förslaget om berörde utgifts uppförande på stat, utan hemställer deremot i underdåvighet, det af Rikets Ständer endast må i nåder! begäras, alt, på sätt vid förra riksdagen medgafs, resrystiocerne å anslaget till durchmarchekostnader mi för ifrågavarande behof än vidare få anlitas. Till bekostande af lega för hästar till artilleriets exercis, uppteger nuvarande riksstat ett anslag af 2865 tunnor spannmål in natura, eter statspris å 6 Rdr tunnan, utgörande 47,190 Rdr; hvaremot till sådana hästars underhåll någon årlig summa på stat icke fianes anvisad. ehuru utgiterna härför, som hittills bestridts af 4:de hafvudtitelns besparingar, de sednare åren uppgått till 5 å 6000 Rdr årligen Statstontoret har deröre nu i underdåaighet föreslagit nådig framställning till Rikets Ständer om uppförande å stat af särskildt förslagsanslag till legda artillerihästars uaderhåll å 3000 Rdr, hvilken åtgärd jag för min del i underdånighet tilstyrker, på det sätt likväl, att, i stället för särskildt anslag, af Rikets Ständer. må i nåder äskas en förhöjning af 3000: Rdr! uti det å4:de hufvudtiteln redan uppförda förslagsanslag till fourageriog af värvade kavalleriets och artilleriefs hästar, Beväringen. Ea af de angelägenheter, som företrädesvis påkalla allvarlig uppmärksamhet, är utan tvifvel beväringens tilitö-liga öfning, emedan fåderneslandets säkerhet hä fvudaakligen derpå beror, att landets vapenpligtige män erkålla den utbildning i vapeoyrket, som fordras, för att de i farans stund må kunna, till större eller mindre del, inträda i stående armeen och i förening med densamma biida en fullt användbar krigsmakt. Men ehuru, å ena sidan, icke får förbises, att detta maktpåligganda ändamål vinnes i samma mån, som beväriogsmanskapets öfningar utsträckas, måste likväl, å den andra, denna utsträckning noga övervägas, så att landet icke må betungas med större uppoffringar af tid och kostnader, än behofyvet oundgängligen kräver. Såedes för att bestämma gränsen emellan dessa jmsesidigt lika vigtig2, militära och ekonomiska forringar, måste erfarenheten tagas till ledning. Denna visar, att svensken, i följa af den honom egna håg och bildsamhet för krigstjenst, kan under en 3:0e månaders fortsatt öning, vinna så fullständig bildning yrket, att han är färdig att ingå i stående armeen såsom fullbildad stamso!dat, samt att han, sedan omsriog hälften af denna öfningstid blifvit. tilryggalagd, sedan hunnit till den färdighet, som i allmänhet kan anses erforderlig för beväringsmanskap, för att detsamma må kunna med stamtrupperne till tjenstgöring nförlifva?. Sedan, på gruod af denna erfarenhet, ett minimum nödig öfningstid för beväringsmanskapet blifrit batämdt, vore visserligen förmånligast, att densamma ördelades på 2:ne efter hvarandra följande år åunda, alt manskapet första året genomginge rekrytxercisen, samt det påföljande året, införlifvadt med tammen, kompanioch bataljonsöfaiagarne. Men då lenna organisation, ehuru mest öfverensstämmande ned de militära fordringarne, likväl skulle hafva till öljd, att de beväringsskyldige 2:ne år i rad blefve ill vapenä?niog unpkallade, och sålunda föranleda