liknelsen — i plattsöm, stundom i schaltersöm,
beror af olika martr. Nog af: factum är att en
högst besynnerlig, om man vill: excentrisk, skottsk
dam bringat operatioren och operatören i rov.
Som något psykologiskt må nämnas att hon, enka
efter en i konsternas verid mycket känd person,
att hon, som har mathematik till älsklingsstudium,
denna den mest positiva och minst fantasien gyn-
nande af alla kunskapsgrenar, med all en söder-
ländsk naturs ifver kunmat närma sig andeverl-
dens gebit; många mathemstici hafva icke ens ve-
lat medgifva dess tillvaro. Men gumman — som
icke är långt ifrån 60 år — hänger med ung-
domssvärmeriet fast vid sin mans minne; och
sannolikt bar besvärjaren funnit medel att gifva
henne rendez-vous med den aflidne, och derige-
nom hos henne stadga sin kredit och tron på så
ovanliga ting. Åtlöjet, som i vår hädiska tid slår
ned på det heliga — när man icke finner räk-
ning vid att vara med om heligheten — skulle
säkert obarmhertigt förarit med gumman, om
hon varil ensam och obetydlig. Men hon är en
förnäm rik dam, omgifven af ett slags hof af med-
beuadrare, och operatören måste vara mästare i
sin konst, då han kunnat vinna en publik i vår
tid. Det är sannt, att den består för det mesia
af engelska damer, jemte en och annan tysk —
tvenne nationaliteter, dem Vår Herre tyckes hafva
skapat för andebesvärjare, eiler dessa för de förra.
Som nu denna publik utgör en sluten skara, bar
saken icke på vanligt fullt e!ler öfverdrifvet sätt
blifvit allmänt känd; och den hemlighetsfulla slöja,
som betäcker den, lemnar intet fotfäste åt åtlöjet,
men utöfvar det hemliga, oförklarliga och oseddas
vanliga makt. Det ör af ett yngre fruntimmer,
hvars otro borde göra heane allde!es oskicklig att
i ett så heligt samund vinna inträde, som jag
fått del af saken. Effekfen, medger hon, är be-
undransvärd; det är omöjligt att anse synerna för
illusioner, med mindre man ickze af grundsats be-
strider deras möjlighet. Vatten och eld vankas
rikligen såsom accessoirer; och min berätterska,
som icke är troende, erkänner sjelf den follkom-
ligaste likhet emellan andarne och några aflidnas
Pporträtter, hon sett. Besvärjaren är tysk till na-
tionen. Hans utseende måste vara eget, ty då
jag frågade fruatimret, som omtalade honom, hu-
rudan han såg ut, om han hade något intrigant
eiler klippskt, något svärmande o. s. v., svarade
hon mig: han ser utsvulten ut! — Säll den med
sådan talang begåfvade, som ännu i vår tid finner
utväg att göra den gällande. Mannen är stor —
om ock blott i skicklighet. Vredgas icke Caglio-
stro, förklarade ande!
Ingea lärer betvifla att de troende fiana sig
högst belåtne med detta tidsfördrif, det de anse
såsom en skänk från en bättre verld; men den
stora publiken har icke godt deraf. Den bar der-
emot haft nyligen ett annat tidsfördrif, nemligen
mille Rachels skeppsbrott. Detta är sålunda att
förstå, att hon, till sina syskons recett, af syskon-
kärlek låtit sig beveka att gifva Mariannes roll i
Le Depit Amoureux, på Theatre Frarcais, och der-
på långt ifrån skördat lagrar. Jag, som var när-
varande, såg henne i en vulgairt komisk roll spela
med ett beundransvärdt tragiskt allvar, som gjor-
de hennes aktion verkligen hemsk. Deremot har
den yngre systern utmärkta anlsg för komiken,
men ämnar sig åt tragedien; hvad deraf skall blif-
va, är begripligt. Brodren bar sedan förlidna å-
rets debut vuxit till och verkligen vunnit i ut-
seende, men både per:oa och talang behö!va ännu
ställas på tillvext. M:lle Rachel, den tragiska, har
derefter, under sin frihetstid, rest till Brässel. —
Jag vet icke om Epigrammet är kändt i Sverge,
men det är så roligt, att jag icke bör förtiga det,
eftersom jag talar om Theatre Frangris.
En annan meteor på vitterhetens bimmel har
också för någon tid uppstigit. Det är en skoar-
betare, Savinien Lapointe, som utgifvit en volym
dikter, hvilka erkännas ega mycken förtjenst. Som
en captatio benevolentix är den försedd med ett
företal af Eu, 2ae Sue. Samlingen bar till titel:
Une voix då bas.
Tegnå:s Frithiof, redan förut öfversatt af en
mademoiselle Puget, har för någon tid sedan ut-
kommit här i en ny öfversättning, som till för-
fattare har en He Hippolyte Desprez och mille
R., ett danskt fruntimmer. Den är ytterst kor-
rekt och, med käpnedom af nordens antiqvariska
förhållanden, utförd i ett skönt språk; att den
icke, hvarken tiil form eller anda, skulle kunnat
på vers återgifva originalet, hafva öfversättarne in-
sett; men deras prosa bär verkligen uttrycket afj
nordens dystra anda. Hr Dosprez är icke den en-,
de Fransman, som sysse!sätter sig med svenska språ-
ket; äfven åtskilliga andra hafva slagit sig derpå, ;
och — hvad mera är — allvarligt studerat det.
Utowm den stora industri-expositionen i Champs- 4
Blysg2s har Paris haft en annan mindre på Lou-
vrez, hvilken äfven innehållit intressanta, förtiäff-!
iga saker. Den innehöll endast arbetena af Gobe- ;
ins och Beauvaiska tapetfabrikerna, af porslinsfa-
oriken i Sevres och glasmålningar: af Gobeliasta-
peter förevisades tvenne porträtter af konuag Lud-
vig Filip vid olika ålder, begge i naturlig storlek Ff
och hel figur, och aldrig har jag sett fullkomli-p
are illusion. Arbetets förträfflighet i väfnaden ära
tmänt känd, äfvensom de sköna och solida fär-!s!
q