ställning till folket. Deras tid tycks der,iåliksom armnorstädes varda kommande, och med användande af en ryktbar talares ord, lärer deras öfvervälde snart kunna uppstämma sin svanesång. När Kooungen för första gången efter sitt tillträde till regeringen, låtit. sammankalla rikets ombud på rikssalen, inför dem aflagt eden och emottagit deras, är han statens, således äfven kyrkans lagliga och rättmätige öfverhufvud;ty enligt konstitutionen erkänna vi ej kyrkan, såsom en stat i staten. Han kunde då i ständernas närvaro påsätta sig den kuogliga kronan, men ins. tror likväl, att denna handling, som ianebär en religiös syftning, bör ega rum i Herrans tempel. dock med de modifizationer, som äro i ö:verensstämmelse med vår troslära, skiljd från katolicismen, så att Konungen sjelf påsätter sig den kungliga kronan. En sådan reform skulle utan tvifvel tillvinna sig hela nationens bifall.