I på lönade embetsmän, som vållat Kammarkollegii e
, tertäckliga restlista, eller om antagningen dertill i
latt söka uti missförhållanden, hvilkas afbjelpande ick
ankommer på Rikets Ständers åtgärd med statsar
slsg till nya löner eller arfvoden.
Beträffande) postverket återstå många förbättring:
att vidtaga för de inre kommunikationerne och synt
således Statsutskottet böra tillstyrka Rikets Stände
latt, i afseende å postmedlen, fatta ett, för dessa fö
I bättringars snara verkställighet, gynnande beslut.
I ordningen härefter följer åttonde hufvudtitel:
Högst billiga förekomma deruti äskade nya ansla
till emeriti löner vid elementar-läroverken. Lärart
personalen vid skolorna kämpar i allmänhet mot bri;
Toch behof, såsom cn följd af al!t för knappa löne
TT Alt förbättra deras vilkor är ett dyrt åliggande, sor
Jej må förbises, men det är dock högst angeläget, at
före lönförbättringen, bereda all den reform i hel
I skolväsendet, hvartill tiden pu må anses mogen. D
I Kongl. Maj:t, jemte begäran af 350,009 rdr till inkö
af lokal för nya elementarskolan i Stockho!m, tillkär
Tnagifvit Rikets Ständer, att deruti införda lirometo
visat sig i högsta måtto lyckad, samt att följaktlige
skolan stigit i allmänbetens förtroende så högt, a
utrymme pu saknas för mottagande af det stora an
tal gossar, som der anmäles, kan man med skäl drag
den slutsats, att besagde lärometod förtjenar att vi
rikets öriga skolor vinna efterfeljd. Fördenskull ge
Statsutskottet, vid agifvande utlåtande öfver de före
slagne statsanslagen för skolorna, all befogenhet at
tillstyrka, det måtte Rikets Ständer fästa Kongl. Maj.t
nådiga uppmärksamhet på vigten och angelägenhetei
deraf, att den lärometod, som, på sätt ofvan förmäld
är, visat så välgörande följder, vinner en al!männar
tillämpning. Flera skolor torde kunna anses i de
närmasts onyttiga och således böra till indragnin
ifrågakomma. Ett inörlifvande af vissa skolor me
gymnasierna skulle kunna göra flera lärareplatser ö!
verflödige. Dymedelst kunde vinnas en icke så ring
tillgång för den fond, som en allmän lönförbättrin;
tager i anspråk. Men för att bereda möjlighet til
likartade reformer, måste ojäfvige personer rådfrågas
Det är i sjelfva tillsättningen af de kommittter, son
haft uppdrag att afgifva förslag till skolväsendets för.
bättring, man får söka anledningen dertill, att cle
mentar-läroverkens önskade reform så länge utebiinvit
Det vore en orättvisa, att, vid fråga om clementar-
liroverken i allmänhet, lemna utan allt afseende sko.
lan vid Barnängen — en privet stiftelse — som re.
dan i tolf år fortgått och nu, enligt hvad man sag
mig, uppehålles hufvudsakligen genom en enda man:
uppoffrande nit. Af det allmänna har denna skol:
icke ens njutit förde!en af tjenstårsberäkning för lä.
rarne. Den har likväl, allt ifrån sin upprinnelse
lemnat undervisning åt omkring 400 gossar, blanc
hvilka många med utmä:kta betyg presterat student-
examen. All anledning förekommer således, att är.
ven på denna skola fästa Kongl. Maj:ts nådiga upp-
märksamhet.
I afseende på det vid sista riksmötet beviljade stats-
anslaget för folkskolor visar det sig synnerligen an-
märkningsvärdt, att tillämpningen af samma beslut
varit kos stiftstyrelserne så olika, att då i vissa orter
snart sagdt de flesta socknar kommit deraf i åtnju-
tande, hafva åter annorstädes få eller inga blifvit
tillerkände delaktighet deruti. Härutaf har hos många
bildat sig en föreställning derom, att anslagets före-
mål, folkundervisningen, motarbetades af vissa stifts-
styrelser. Derigerom att man lägger tyngden af folk-
skolorna på kommunrerne allena, lyckas det fruktans-
värdt, att förr eller sednare göra menigheterne för
sjelfva saken obenägne, hvarigenom det slutligen kunde
blifva en möjlighet, att tiliintetgöra beslutet derom.
Förhållandet härutinnan förtjenar efterforskning å
Statsutskottets sida, innan Utskottet till Rikets Stän-
der afgilver förslag till en jemn allmän fördelning af
de medel, som till folkundervisningens befrämjande
nu torde blifva anslagne åt de kommuner, hvilka icke
redan af statsbidrag för detta ändamål kommit i åt-
njutande,
nionde hufvudtiteln påkallas Statsutskottets upp-
märksamhet uppå den pensionering, som egt rum för
flere, på den sednare tiden, afgångne statsråder. En
reglering, som betryggar. statsverket för obilliga till-
göranden, är i detta afseende högst nödig. Slutligen
bör jag icke undertrycka min förhoppning, att Stats-
utskottet vid innevarande riksdag fullgör sitt matt-
påliggande uppdrag med samma rättsinnighets allvar
och nit, som 4840 års Statsutskott. Hos dem, som
innehafva det dyrbara förtroendet, att i första rum-
met reglera statens inkomster och utgifter, kunna
dessa cgenskaper aldrig, utan det allmännas kännbara
skada, saknas. De äro för Statsutskottits män, under
alla tidsörbållanden, nödvändiga och, om de någon-
sin sältas å sido, eller i tillämpningen förlamas, så
örfelas ändamålet med det konstitationela sam hälls-
skicket ofta till den grad, att en återgång till allena-
styrelsen förr eller sednare inträffar.
ir T. Petreös sednare yttrande öfver slatsregle-
ringsfrågan, afgifvet i Borgareståndets ple-
num d 541 Juli.
Jag begagnar tillfillet, att, före expedierandet af
:emissen uppå Kongl. Maj:is proposition om stats-
udgeten, änvu en gäng tala i detta vigtiga ämne.
jag gör det i den öfvertygelse, att framställningar
ierutinnan nu vid riksmötets början äro mera mett-
våliggande, än de blifva, efter det Statsutskottet en
ängro tid fortsatt sina arbeten. Kongl. Maj:ts både
thronta!et, och i nämnde Kongl. proposition yitrade
älvilliga afsigter, den deruti gifna försäkran om Kongl.
Maj:ts bemödande att förbättra vårt så i högsta måtto
nyeeklade och för samhällets trefnad, i flera delar,
ynnerligen olämpliga statsskick, de ljusare förbopp-
ingar, som häraf föranledas, allt med ett ord, hvad
tyrelsen numera för den tänkande medborgaren fram-
täller inbjudande och uppmuntrande, pål!ägger Rikets
ntäcder en, att jag så må säga, kögre pligt, att nu
aga tiden i akt, för att, i allt hvad på Rikets Stän-
er ankommer, verka för Kongl. Maj:ts, i omförmäldte
nåtto, förespeglade vackra mål. Det är med häruppå
istadt afseende, jag nu anser mig böra framställa den
egäran, att Statsutskottet hos Ständerne förnyar förra
uiksdagens Statsutskotts vil utarbetade förslag, dels
m räntepersedlarnes förvandling, dels om tullmed-
ns ingående till riksgäldskontoret. Dessa båda, ge-
om en olycklig och i riksdagsannalerne bedröflig till-
lighet, vid förra riksdagen, utan sluulig handlägg-
ing öfvergisa förslag ianefatta ett ganska vigtigt..
am fill atata: Altm unnanes förhä4gse. 2 oo 0 rm aga Ano eNÅ