O PINIONSYTTRING I REPRESENTATIONS M FRÅGAN. Då åtskillige riksdagsfullmäktige af bondeståndet vid siständade riksmöte nyligen offentliggjort en uppmaning Till Sveriges allmoga och alla fosterlandets vänner, att yttra sina åsigter öfver det till afgörande vid snart blifvande riksdeg hvilande förslaget till Dationalrepresentationens ombildning, hafva undertecknade härigenom velat efterkomma uppmaningen. Redan 4809 års konstitutiopsutskott erkände, att uti ståndsfördelningen låg störro delen af anledningarne till det missförstånd, det uppehåll, den oordning i ärendernas gång och till de ståndstvister, som så ofta söndrat nationen, skakat samhällsordningers grundvalar och störtat statsförfattniogen. Missnöjet med det nu rådande representationssättet är säledes icke nytt, och det vore öfverflödigt för OSS, att söka framställa dess brister, då så minga sakkuuiga män, under loppet af mer än ett tredjedels sekel, deröfver utsagt sitt ogillande. En enda omstäadighet, som tydligen ådagalägger dess oförmåga att åstadkomma nödvändiga förbättringar i vårt invecklade beskattningsväsende, tillåte vi oss alt omnåmna. Alltsedanv, och äfven före, den nuvarande statsförfattningens uppkomst hafva våra riksdagsombud oaflåtligen påyrkat en lätt verkställbar, ändamålsevlig förändring uti det nu gällande orimliga och ojemva sättet för utgörandet af hemmansräntorna, hvilka åtstilliga embetsmän och korporationer nu ega att uppbära af ;n del hemmansegare, och hvarigenom så otaliga rmissörhållanden, prejerier, rättegåvgar och olagligheter af usende slag uppkommit, utan att den ricgaste föräniricg derutinnan kunpat vinnas, Detta ihärdiga och åvgvariga motstånd mot en så högljudt råyrkad och vÖgst nödig reform, hvarti!l flera antagliga försleg bli vit uppgjorda af regering, embetsverk, rikets ständers itskott och enskilda representanter, har mången gång örsatt oss i en verklig förlägenhet. Både denna och lera andra lätt verkställbara reformer synas svårligen inna framgång under nuvarande ståndsördelning. Uadeiteckoade tillhöra visserligen en samhällsklass, Ivars mödosamma yrke tager vår tid och våra krafter för nycket i anspråk, för att annorlu2da än flyktigt och på stånd kunnabstrakta dagens liksom å:hundradenas potiska tilldragelser; men icke desto mindra hafva vi, fter ett, med Vår omdömesförmåga förenligt, sorgilligt öfvervägande af det till grundlagsenlig behandng vid instundande riksdag hvilande repressntationsSrstaget, da invändningar man deremot framstält, och e vådor vi deraf hört förespeglas, härigenom velat örklara, att vi ingalunda anse vådligt, utan tvertom åde pyttigt och nödvändigt, att detsamma i sia hol et antages vid snart infallande riksmöte. Vestra Helingland i Jusi 1844. . Erik Olofsson i Jerfsö och Ösje, J. Eriksson i Nore jusdals, J. Olsson i Håf, Nils Erik Izgund i Färila, on Eliasson i Uadersvik, elektorer; Jon O!sson i Hofitter, f. d. nämndeman; Per Larsson i Kurland, gästifvare och nämndeman; Erik Aadersson i Nordsjö, ämndeman; E:ik Persson i Wallsta, kyrkovärd; Lars jansson i Håf, nämndeman; Jon Oissoa i Torneby, yrkovärd; Erik Jonsson i Fästa, nämndeman. Ett anzat exemplar med samma text fråa Södra elsicgland, undertecknadt: Nils Ersson i Hertsjö, nämneman; Eric Hansson i Stocksätter, häradsdomare; ins Össon i Vik, kyrkovärd; Hans Aaderssen i ifversta, kyrkovärd; Jon Pehrsson i Björktjära, f. d.l: imedeman; Pehr Pehrsson i Våxsjö, possessionat;:. of Oisson i Räste, nämndeman; Pehr Larsson i ; reluga, f. d. nämndeman; Pehr Larsson i Heden, istgifvare; Pehr Hanssoa i Wäxsjö, nämndeman. ; Ett trecje exemplar med samma text, undertecknadt:: ans Hansson i Sund; Jon Larsson i Fresta; Eric reson, nämndeman; Nils Ersson; Pehr Pehr:son;: