vaäprindipen miste komma att visa den mesta ötvervigt å allmogens och de mindre förmögnas sida. Men naturligtvis åberopas dessa exempel såsom tillämpliga öfverallt och fullt öfvertygande, för att iocka dem som tro skola. Besynnerligt noz utvisa Likväl just dessa handlingar, oaktadt man, såsom vi nyss anmärkt, företrädesvis valt sådana orter, der den jordbrukande klassen är besuten på små hemmansdelar, att den nya vallagen i verkligheten skulle komma att fördela folkklassernas inflytelse på valen långt mera billigt och ändamålsenligt, än ens vi sjelfve förut kunnat ana. Afven vi trodde, att möjligen en ganska stor öfvervigt skulle genom den lemnas i allmogens händer, ehuru vi icke ansågo detta så serdeles orättvist eller skadligt i ett land, der de sjelfegande jordoch bergsbrukande klasserna utgöra en så öfvervägande del af beolkningen, hvars andel i landets produktion, förmögenhet och skattebördor är till den grad större, än alla de öfrigas, att hela samhällets fördel måste bero af dessa näringars och deras innehafvares välstånd och framgång, hvarföre de också helt naturligt böra hafva en betydande andel i landets lagstiftningsoch beskattningsäreader. Vi hysa nemligen den tron, att den nya vallagen just skall verka derhän; att denna stora massa af medborgare skall finna huru nödvändigt det är för henne sjelf, att kunna påräkna bildningen, kunskaperna och erfarenheten i de allmänna ärenderna till sina stadiga och säkra bundsförvandter; samt att till följd deraf, om ock valen af de så kallade valmännen (elektorerna) på landet skulle till stor del falla på personer inom dessa klasser sjelfve, såsom mera kände och förtrogne med de röstande, likväl de egentliga representantvalen alltid till större delen skola stadna vid män af kunskaper och duglighet: Ett närmare betraktande af de båda nämnda statistiska arbetena bestyrker ock vår öfvertygelse om de reaktionäras och konservativas oförmåga att rigtigt uppatta det nya förslaget, så vida de nemligen icke rent af föresatt sig att misstyda detsamma. Ty i stället för att i uppgifterna och tablåerna endast-beräkna såsom röstberättigade dem, som ,å landet ega eller med stadgad kronoåborätt innehafva jord, bergsbruk eller annan lägenhet,, hvilket uttryckligen, enligt vallagens 4 mom. 4, är vilkoret för valrätt hos alla andra än embetsmän, upptagas deremot alla, som ega och innehafvan fast egendom. Således intagas i räkningen under denna kategori äfven alla de jordlotter och lägenheter, som icke äro under fullt egande rätt eller stadgad kronoåborätt, utan innehafvas blott på grund af nyttjande rätt, förpantning o. s. v. Följden häraf är, att en massa af små jordbrukare alldeles origtigt i tabellerna beräknas såsom röstegande; och deraf förklaras äfven det nära nog löjliga pratet om backstugu-rösträtt; ett förbållande, som: är alldeles ogrundadt och synes vara uppdigtadt blott för att afskräcka de enfaldiga. På detta sätt har det blifvit möjligt att på Skaraborgs läns tabell få ej mindre än 918 egare af fastighet till värde af ifrån 40 till 30 Rdr. Nu är förhållandet, att af sådana fastighetsegare uppräknas i ett enda härad, Wadsbo, 6534, under det att ifråa andra blott upptagas några: och 20-:-eller 40. Detta synes hafva bordt tillräckligen antyda, att misstag egt rum, och påkallat en rättelse; ty det är klart, att det är den stora mängden af de små lägenheter, som under de sednare åren uppstått på Tiveden och i kanaltrakten, hvilka utgöra större delen af nyssnämnde summa; men dessa lägenheter innehafvas icke under full eganderätt, och bela den oformlighet, som man vill finna i den höga siffran, hvilar således på en digt. Likaså upptager tabellen alla arrendatorer, och får således dessa af egendomar från 1000 till 40,000 Rdrs värde, till elt antal af 4,057; och likvöl säger den föreslagna vallagen, att blott arrenden på lifstid, eller på minst 5 år bordt såsom röstberättigade upptagas: detta förhållande förvillar således ansenligt beräkningen. Hvad städerna i Skaraborgs län angår, så upptager tabellen att 242 borgare skulle i behållen årlig inkomst icke hafva 200 Rdr, och således skulle dessa icke vara valberättigade efter nya förslaget. Men tabellen visar icke, hvad man likväl med säkerbet vet, alt en stor del af dessa eza hus eller tomt i stad; och då de få rösta för sådan egendom, äfven om den blott uppgår till 10 Rådrs värde, så finner man, att de icke äro uteslutna. Det är dessutom påtagligen en följd af oriktiga taxeringsoch beskattningsbruk, att en borgare i stad icke skulle ega 200 Rdr i inkomst; ty en sådan skulle väl aldrig kunna idka egen rörelse och lefva deraf. Granskar man deremot det sanna, som återstår af denna tabelis resultater, så finner man, att 806 personer, som ega egendom öfver 3000 Rådrs värde, få beräkna 4945 röster, eller omkring 217, röster hvardera, hvaremot 4069 personer, som ega egendom emellan 41000 och 3000 Riksdalers värde, endast få beräkna en röst hvardera. Betänker man nu, huru mången af de mindre förmögne kommer att underlåta att rösta, samt alla de omständigheter, hvarigenom de förstnämnde 806 kunna utöfva inflytande på de 4069, så särer väl med aldra ringaste opartiskhet ingen