TILL SALU FINNES: Hos C. E. FRITZE (8torkyrkobrinken J4 5), samt hos de öfrige Herrar Bokhandlare, i dag utkommet, å 40 f banko: Ett ord i den stora frågan om en förändring af VlationallRepresentationen t Swerige, med serskildt afseende på Det sedan 1840 ärs Riksdag hvilande Grundlagsförslaget. Motto: Le legislateur peut dter la vic il ne peut pas la rendre fISMONDI Innoehå:l: Representat!onens väsende. Dess form olika i olika länder. — Egenheterna af den Svenska Samhälsför fatiningens uppkomst och utveckling, i jemförelse med för hållanderna i andra länder, Frankrike, Englani. — Kor! öfversigt af Svenska representationens utveck!ingsgång. — Olägenheterna af dess nuvarande form. — Hviika förändringar i samhäil.ets organissation göra en förändring i rePresentationens sammansättning nödvändig? Har vår Representation visat sig tillgänglig för en sådan förändring. Tre Stånds besut vid sistiilne Riksdag. — De! hvilande Grundlagsförslaget. Dess allmänna karakter. — De röstegande sambhällsklasserna betraktade i förbål!ande till icke röstegande medborgare. -Begreppet om en val census, huruvida tillämpligt i Sverige? Census för fast egendom och för yrke. Gränsor för embetsmännens valrätt. — Kasserna betraktade i förhållande till hvarandra Den jemförande enhetens beskaffenhet. Resultaterna af dess tillämpning. — Första klassen: Röstegande fär jordoch kergsbruk på laniet. Förhållanderna inom gället Grunderna för fastighetsvärdets bestämmande. Census skalan. Dess olikhet för egendom öfver och under 1000 Råirs värde. Exempel af dess tillämpning. Forhållande! mellan olika gäll. Resultater. — Bildandet af Valdistrikter. Huru tångt sträcker sig i sjelfva verket tillämpningen af de fastställda grunderna för röstberäkningen? Folkmängden, den egentliga representationsgranden enligt Förslaget. Dess tillämplighet i Sverige. Riksdagsmans bofasthet inom Distriktet. — Valsätt2t. Direkta och indirTekta val. Hvilketdera slaget är mest passande hös oss? Pröfningskomitns funktioner. Rekapiulation. — Andra klassen: Röstegande i S:äderna. Trenne inkonsequenser uppkomna genom deras afsöndring. Deras förhållande til Tredje K assen: Röstezande för yrke utom Städer och större Köpingar. — Förändringar i det respektive antalet af representanter för olika städer; Stockholm, Götheborg, Gefle, Malm5, Ldköping. — Förhållandet me lan de särskildta samhällsklasserna i hvarje stad. Bibehål:er Borgerskapet sin nu innehafvande representationsrä!t utan förminskning? Husegare. Egare af stadsjord. Enbe!s: män, — Valsättet i Städerna. Olägenheter vid de fassställda grunilerna för rösträtteos beräkning. Rekapilwation. — Fjerde Klassen: Artrendatorer på landet. — Femte Klassen: I ljenst varande Embetsmän. Deras olika rätt på landet och i städerna. Det verkliga värdet af deras rösträtt. Presterskapeti Grunden för dess representationsFält. — Sjeuwe Klassen: Pensionerade Endetsmän. Rekaitulalioa. — Allmänna stadganden för de Sex klasserna. Idern: Valibarheted. — Den förnämsta svårigheten för införandet af främmafide länders representaiionsprincipet i Sverige. . Svenska represcnatationens utmärkande karakter. De gäljande grunderna för representalionsräit, röstberäkning, va!sätt, ålders qvalifikation och valbarhet. Uppkomma några fördelat äerafi att icke individer, utan samhälligheter representera? OEtt yttrande åf Sismondi. — Priociperna för det system, som tilldelar representationsrälteh åt individerna. Den maeriela förmögenheten. PersonlighewvsprinciPet? Fråmmande inflytelser på valen. Garantier för: valrättiock-gäfbarhet. — Hvad bör hos oss reformeras och huru 2;;iJemförelse med ;Norrige, Med Tysklands konslitutionela stater. — Kammarbildningen. Svårigheter att bilda en Öfre Kammare. Bchöfva de hos oss komma i ketraktande? Granskning af det föreslagna Tvåkammarsystemel. — Utskot:cns organisation. Den öppna omröstningen. Innebär förslaget en ny Grundlag? Representationens förhållande till konungamakten. Slut.