TILL SALU FINNES:
Hos C. E. FRITZE (8torkyrkobrinken J4 5), samt hos
de öfrige Herrar Bokhandlare, i dag utkommet, å 40 f
banko:
Ett ord i den stora frågan
om en förändring af
VlationallRepresentatio-
nen t Swerige,
med serskildt afseende på
Det sedan 1840 ärs Riksdag hvilande Grund-
lagsförslaget.
Motto: Le legislateur peut dter la vic
il ne peut pas la rendre
fISMONDI
Innoehå:l: Representat!onens väsende. Dess form olika i
olika länder. — Egenheterna af den Svenska Samhälsför
fatiningens uppkomst och utveckling, i jemförelse med för
hållanderna i andra länder, Frankrike, Englani. — Kor!
öfversigt af Svenska representationens utveck!ingsgång. —
Olägenheterna af dess nuvarande form. — Hviika föränd-
ringar i samhäil.ets organissation göra en förändring i re-
Presentationens sammansättning nödvändig? Har vår
Representation visat sig tillgänglig för en sådan föränd-
ring. Tre Stånds besut vid sistiilne Riksdag. — De!
hvilande Grundlagsförslaget. Dess allmänna karakter. —
De röstegande sambhällsklasserna betraktade i förbål!ande
till icke röstegande medborgare. -Begreppet om en val
census, huruvida tillämpligt i Sverige? Census för fast e-
gendom och för yrke. Gränsor för embetsmännens val-
rätt. — Kasserna betraktade i förhållande till hvarandra
Den jemförande enhetens beskaffenhet. Resultaterna af
dess tillämpning. — Första klassen: Röstegande fär jord-
och kergsbruk på laniet. Förhållanderna inom gället
Grunderna för fastighetsvärdets bestämmande. Census
skalan. Dess olikhet för egendom öfver och under 1000
Råirs värde. Exempel af dess tillämpning. Forhållande!
mellan olika gäll. Resultater. — Bildandet af Valdistrik-
ter. Huru tångt sträcker sig i sjelfva verket tillämpningen
af de fastställda grunderna för röstberäkningen? Folk-
mängden, den egentliga representationsgranden enligt
Förslaget. Dess tillämplighet i Sverige. Riksdagsmans bo-
fasthet inom Distriktet. — Valsätt2t. Direkta och indi-
rTekta val. Hvilketdera slaget är mest passande hös oss?
Pröfningskomitns funktioner. Rekapiulation. — Andra
klassen: Röstegande i S:äderna. Trenne inkonsequenser
uppkomna genom deras afsöndring. Deras förhållande til
Tredje K assen: Röstezande för yrke utom Städer och
större Köpingar. — Förändringar i det respektive antalet
af representanter för olika städer; Stockholm, Götheborg,
Gefle, Malm5, Ldköping. — Förhållandet me lan de sär-
skildta samhällsklasserna i hvarje stad. Bibehål:er Bor-
gerskapet sin nu innehafvande representationsrä!t utan
förminskning? Husegare. Egare af stadsjord. Enbe!s:
män, — Valsättet i Städerna. Olägenheter vid de fassställ-
da grunilerna för rösträtteos beräkning. Rekapilwation.
— Fjerde Klassen: Artrendatorer på landet. — Femte Klas-
sen: I ljenst varande Embetsmän. Deras olika rätt på
landet och i städerna. Det verkliga värdet af deras röst-
rätt. Presterskapeti Grunden för dess representations-
Fält. — Sjeuwe Klassen: Pensionerade Endetsmän. Reka-
itulalioa. — Allmänna stadganden för de Sex klasserna.
Idern: Valibarheted. — Den förnämsta svårigheten för
införandet af främmafide länders representaiionsprincipet
i Sverige. . Svenska represcnatationens utmärkande karak-
ter. De gäljande grunderna för representalionsräit, röst-
beräkning, va!sätt, ålders qvalifikation och valbarhet. Upp-
komma några fördelat äerafi att icke individer, utan sam-
hälligheter representera? OEtt yttrande åf Sismondi. —
Priociperna för det system, som tilldelar representations-
rälteh åt individerna. Den maeriela förmögenheten. Per-
sonlighewvsprinciPet? Fråmmande inflytelser på valen. Ga-
rantier för: valrättiock-gäfbarhet. — Hvad bör hos oss
reformeras och huru 2;;iJemförelse med ;Norrige, Med
Tysklands konslitutionela stater. — Kammarbildningen.
Svårigheter att bilda en Öfre Kammare. Bchöfva de hos
oss komma i ketraktande? - Granskning af det föreslagna
Tvåkammarsystemel. — Utskot:cns organisation. Den öpp-
na omröstningen. Innebär förslaget en ny Grundlag? Re-
presentationens förhållande till konungamakten. Slut.