USE ER AMRA AVve CT SC VÄSER SARSVAREVAR 0 GAV Itorp. Anders Olsson, Högåsen. (7 ——— TLANDADE ÄMNEN GEOGRAFI. (Ur Corsåren,.) TT TVR SS EN ET Of SS Käre läsare! I anledning af festen vid Skamlingsbanke, och innan vi riktigt berätta om den, lär det bäst, att j lären litet geografi för att kunna orientera er,, såsom Heiberg plär säga. Sen J, geografien elier jordbeskrifningen är något, hvarjaf man lärer känna jorden lika noga, som man lärer känna ständernas förhandlingar af Ständertidenden. J insen derföre, att man utan fara (kan lära er geografi. Man beskyller väl denna vetenskap att vara litet för torr och fårsk; men Iskullen j fiona den sådan, så kunnen j ju fukta den med edra salta tårar, liksom pflere mänv hafIlva gjort med förordningen om danska och tyska Ispråkens bruk i Schleswigska ständerförsamlingen, hvilket sednare vi för öfrigt böra prisa, enär det lär det enda tillfälle, hvarvid vi sett den danska känslan framträda i handling, och det i en äkta I nationell handling, en bandling, som man nästan I kunde gråta åt. Men, tillbaka till geografien. Geografien lärer oss i alknänhet känna jorden på tre sätt, nemligen på ett mathematiskt, ett fysiskt .ech ett politiskt. ji Hvad nu det mathematiska angår, så må det I vara nog för er att veta, att jorden är rund och Jihålig, som hufvudget på en hofjunkare, och löper Jomkring solen för att bada sig i dess strålande (jus och välgörarde värme samt sjelf vara en liten bit af solsystemet eller det himmelska hofvet. För öfrigt tilryggalägger den en förd omkriag so0len mellan hvarie ständerförsamling och tjugu gånIger mellan hvarje godt, man har af ständerna. Den sidan, som är vänd från selen, har naturIligtvis natt, och i följd deraf sofver beständigt en del af jordens invånare; men när de vakna blir det morgen, blir det dag. -FJerdens diameter är omkring 4720 mil; men den måste bestämdt vara mycket för liten, eftersom de stora sherrarne beständigt slåss om att få mera, och småfolket låter slå ibjölsig derför, oaktadt de sjeliva skola komma att betala hvarje jfotebradd jord med stora skatter, bafsorior or dr För öfrigt finnes på jorden två punkter, hvilka stå alldeles stilla, nemligen sydoch nordpoiten, medan hela den öfriga jorden värder sig emkrin; dem. Detta är orsaken, hvarföre de folkslag, som bo nära dere, stå så mycket stilla. De högsta ställen på jorden äro de, som äro närmast solen, de lägsta de, som äro närmast -polen. Detta förorsakar stor skiljaktighet i temperaturen; på de högsta ställena har mar carte blanchke, på de låga har man lof att frysa. Hvad den fysiska geegrafien ibeträffar, så vill jag berätta er, att jorder är omgifven af .en tunn, flytande, genemskinlig kropp, ew slags tryckfribetslag, som håller den i jemnvigt och som man påstår är nödvändig för de lefvarde varelsernas välbefonande; för öfrigt förorsakar denna kropp, som kallas lut, både dimma, blizt och tordön, ja, stundom kan man till och med endast af luftens beskaffenbet utleta beslag och fällande. Jorden består äf land och vattem. Landet är skapat för konungarnes skall, vatten för vattenkommissionens. Blott en tredjedel af jordens yta är land, hvilket är stor skada, erär vi annars) skulle hafva tre gånger så många kenrungar, hertigar 0. s. Vv. 1 Vattnet indelar man dels ; drickbart, såsom det! men får i Dyrehaven, dels i odrickbart, såsom: det man får i Köpenhamn. Man indelar det också. i haf, hafsvikar, insjöar och åar; t. ex. Ishafvet,l, sem begränsar det förlofvade landet Siberien; O-: Ryssland; Svartsjön eliter Gudmurd Repps tornerplats, och Ladusårds-åen, hvarest vår polis lärj! sig att simma. Man påstår, att hafvet på mångal ställen skall vara omätligt djupt; men det tro vi ej, ty åtminstone gå våra örlogsskepp alltid djuDare. por : B2 högt uppsatta delarna på jorden kallas sup veräner eller berg och äro allt som oftast gömlic tällen för dyrbara naturalster, stundöm äfven för 8 aturgåfvor. Några äro eldsprutande, t. ex. kej-d aren i Marocko, Vesuvius, Aetna och Hekla, sam! nställa stora förödelser. Några gifva också varmt ratten ifrån sig; men det är blott de danska, oca öf et är kanske de, som äro skuld till, att nästan! de ela nationen är ljum. ke På jorden finnes en oräknelig mängd olika krop-h ar, som dels hafva lif, dels äro hflösa, t. ex. )St ransmän och Seeländare. För öfrigt indelar man e! em vanligen i djur-, växtoch stenriket; til det öP irsta höra naturligtvis borgare och bönder, till 0 et andra bambusröret, och ur det tredje får man kf, ide diamanter till kronor och jern till ångvag-oo ar. plogar, bojor o. s. v. rät Ändamålet ised den politiska geografien är e-M ntligen, att den skall lära Oss känna jordens in-två lniog i stater och länder, deras storlek och för-för ttniog, invånarnes antal och sättet, bvarpå de ja da sig och lyda sina konungar! CC Den verld, vi känna, består af: kär Ryssland och det öfriga Europa, at Asien, hva Afrika och smt Amerika. ap I den första verldsdelen. nemlisen Eurona. 1o-lifrå