USE ER AMRA AVve CT SC VÄSER SARSVAREVAR 0 GAV
Itorp. Anders Olsson, Högåsen. (7
———
TLANDADE ÄMNEN
GEOGRAFI.
(Ur Corsåren,.)
TT TVR SS EN ET Of SS
-
Käre läsare! I anledning af festen vid Skam-
lingsbanke, och innan vi riktigt berätta om den,
lär det bäst, att j lären litet geografi för att kun-
na orientera er,, såsom Heiberg plär säga. Sen
J, geografien elier jordbeskrifningen är något, hvar-
jaf man lärer känna jorden lika noga, som man
lärer känna ständernas förhandlingar af Ständer-
tidenden. J insen derföre, att man utan fara
(kan lära er geografi. Man beskyller väl denna
vetenskap att vara litet för torr och fårsk; men
Iskullen j fiona den sådan, så kunnen j ju fukta
den med edra salta tårar, liksom pflere mänv haf-
Ilva gjort med förordningen om danska och tyska
Ispråkens bruk i Schleswigska ständerförsamlingen,
hvilket sednare vi för öfrigt böra prisa, enär det
lär det enda tillfälle, hvarvid vi sett den danska
känslan framträda i handling, och det i en äkta
I nationell handling, en bandling, som man nästan
I kunde gråta åt. Men, tillbaka till geografien.
Geografien lärer oss i alknänhet känna jorden
på tre sätt, nemligen på ett mathematiskt, ett fy-
siskt .ech ett politiskt.
ji Hvad nu det mathematiska angår, så må det
I vara nog för er att veta, att jorden är rund och
Jihålig, som hufvudget på en hofjunkare, och löper
Jomkring solen för att bada sig i dess strålande
(jus och välgörarde värme samt sjelf vara en li-
ten bit af solsystemet eller det himmelska hofvet.
För öfrigt tilryggalägger den en förd omkriag so0-
len mellan hvarie ständerförsamling och tjugu gån-
Iger mellan hvarje godt, man har af ständerna.
Den sidan, som är vänd från selen, har natur-
Iligtvis natt, och i följd deraf sofver beständigt
en del af jordens invånare; men när de vakna
blir det morgen, blir det dag.
-FJerdens diameter är omkring 4720 mil; men
den måste bestämdt vara mycket för liten, efter-
som de stora sherrarne beständigt slåss om att få
mera, och småfolket låter slå ibjölsig derför, oak-
tadt de sjeliva skola komma att betala hvarje
jfotebradd jord med stora skatter, bafsorior or dr
För öfrigt finnes på jorden två punkter, hvilka
stå alldeles stilla, nemligen syd- och nordpoiten,
medan hela den öfriga jorden värder sig emkrin;
dem. Detta är orsaken, hvarföre de folkslag, som
bo nära dere, stå så mycket stilla.
De högsta ställen på jorden äro de, som äro
närmast solen, de lägsta de, som äro närmast -po-
len. Detta förorsakar stor skiljaktighet i tempe-
raturen; på de högsta ställena har mar carte
blanchke, på de låga har man lof att frysa.
Hvad den fysiska geegrafien ibeträffar, så vill
jag berätta er, att jorder är omgifven af .en tunn,
flytande, genemskinlig kropp, ew slags tryckfri-
betslag, som håller den i jemnvigt och som man
påstår är nödvändig för de lefvarde varelsernas
välbefonande; för öfrigt förorsakar denna kropp,
som kallas lut, både dimma, blizt och tordön,
ja, stundom kan man till och med endast af luf-
tens beskaffenbet utleta beslag och fällande.
Jorden består äf land och vattem. Landet är
skapat för konungarnes skall, vatten för vatten-
kommissionens. Blott en tredjedel af jordens yta
är land, hvilket är stor skada, erär vi annars)
skulle hafva tre gånger så många kenrungar, her-
tigar 0. s. Vv. 1
Vattnet indelar man dels ; drickbart, såsom det!
men får i Dyrehaven, dels i odrickbart, såsom:
det man får i Köpenhamn. Man indelar det också.
i haf, hafsvikar, insjöar och åar; t. ex. Ishafvet,l,
sem begränsar det förlofvade landet Siberien; O-:
Ryssland; Svartsjön eliter Gudmurd Repps torner-
plats, och Ladusårds-åen, hvarest vår polis lärj!
sig att simma. Man påstår, att hafvet på mångal
ställen skall vara omätligt djupt; men det tro vi
ej, ty åtminstone gå våra örlogsskepp alltid dju-
Dare. por :
B2 högt uppsatta delarna på jorden kallas su- p
veräner eller berg och äro allt som oftast göm- lic
tällen för dyrbara naturalster, stundöm äfven för 8
aturgåfvor. Några äro eldsprutande, t. ex. kej-d
aren i Marocko, Vesuvius, Aetna och Hekla, sam!
nställa stora förödelser. Några gifva också varmt
ratten ifrån sig; men det är blott de danska, oca öf
et är kanske de, som äro skuld till, att nästan! de
ela nationen är ljum. ke
På jorden finnes en oräknelig mängd olika krop-h
ar, som dels hafva lif, dels äro hflösa, t. ex. )St
ransmän och Seeländare. För öfrigt indelar man e!
em vanligen i djur-, växt- och stenriket; til det öP
irsta höra naturligtvis borgare och bönder, till 0
et andra bambusröret, och ur det tredje får man kf,
ide diamanter till kronor och jern till ångvag-oo
ar. plogar, bojor o. s. v. rät
Ändamålet ised den politiska geografien är e-M
ntligen, att den skall lära Oss känna jordens in-två
lniog i stater och länder, deras storlek och för-för
ttniog, invånarnes antal och sättet, bvarpå de ja
da sig och lyda sina konungar! CC
Den verld, vi känna, består af: kär
Ryssland och det öfriga Europa, at
Asien, hva
Afrika och smt
Amerika. ap
I den första verldsdelen. nemlisen Eurona. 1o-lifrå