Insändt.) UTDRAG AF KRIGSLAGARNE FÖR MANSKAPET, är titela pa en Hy bok, som i dessa dagar blifvit utdelad inom armeen. Sistförflutne riksdag väckte en af våra mäst aktade representanter, IHv Mannerskantz, en motion om prygelstraffets afskaffande, hvilken föreslagna bumana reform dock förföll, törnämligast i anledning a! Presteståndets christeliga motverkar. Men icke nog härmed; utan just som Sveriges representanter nu församla sig till ett nytt riksmöte, framlägger man ett arbete, der man, naturligtvis för krigstuktens befrämjande, ej allenast låter soldaten erfara hur barbariskt man förblandar honom med den osjäliga fänader, utan jemväl förbigår de rättigheter, hvarigenom han något så när kan hoppas på rättvisa. Uti ofvanaämnda lilla bok, innehållande blott 36 sidor, förekommer -ordet Prygel, ej mindre än — 358 gånger. Det bör således ej förfela: att denna nya lektyr, detta utdrag för manskapet, skall eleetricera soldaten att fullgöra sina åligganden. Hvad vi imedlertid först och främst hafva att anmärka mot detta arbete, såsom varande ett utdrag af krigs!agarne, och med afsigt utlemnadt att tjena till undervisaingsbok för armeens manskap), är, att soldaten här underrättas hvad som förestår honom i bändelse af förseelse, utan att ban erhåller den ringaste kännedom om hvad han har att iakttagas, då han af förman förnärmas eller olagligen behandlas, och hvarom krigsartiklarne dock hafva sina tydliga paragrafer. Måhända bar man trott sig saklöst kunna antaga det sednare som en bisak, för att ännu tydligare framhålla den hos mången ännu rådande älsklingsigen: att soldaten biott och bart är en maschin, under prygelsystemets dornvärjo. Det bade dock icke varit ur vägen, om man i denna undervisningsbok., gifvit det gzemenan manskapet ett begrepp, om än aldrig så lösligt, om hvad som i krigslagarne menas med skyldigheler mot underhafvande, och i hvilka fall, samt på hvad sitt, manskopet eger rättighet att fordra upprättelse af sina förmän; med ett ord, att för soldatens förmån äfven gifvas straff, ehuru af en annan art, äfven om brottet vore detsamma, såsom för fylleri, slagsmål o. s. v. Men troligen har man undvikit detia, för att ej låta knekten erfara: att krigslagarne ej, som andra lagar, blifvit grundade på den himmelska tanken om en lika rätt för alia. ) Se cirkulär general-ordres från Landtförsvars-Depart. Com. Exp. JE 384,