Lagberedningens underdåniga utlåtande, an-
gående 1) Domstolarnes organisation, 2)
de straff, som i ny allmän kriminallag
höra bestämmas, ech 3) Förliknings-
kommitteer.
Detta Lagberedningens första utlåtande anmäl-
des för någon tid sedan. Det är biott prelimi-
närt, och anledningen till dess afgifvande har va-
rit två Kongl. skrifvelser i Auzusti och Septem-
ber 41844, hvsrigenom Beredningen ålades, att på
förband yttra sig öfver ofvanuppzifne ämnen. I
December det påföljande året 4842 är utlåtandet
alsifvet. Dåvarande Regeringen gjorde deraf, så
vidt vi kunna erinra oss, icke något synnerligt
bruk, och sannolikt kan det ej heller anses som
Beredringens ultimatum rörande de uppgifne punk-
terne; men efter det blifvit på trycket utgifvet
och kar lemma något begrepp om kommitteens
sammansättning, arbetsmetod och åsigter, hafva vi
oss böra lemna allmänheten en liten be-
derom.
tra betänkanden, dem utlåtandet inne-
fattar, upptager det första i tryck 39, det andra
30 och det tredje 42 qvartsidor. Men alla tre äro
försedda med reservationer, och dessa äro vid de
två första punkterna ungefär dubbelt så stora,
som de mötsvarande betänkanden ech vid den sista
ungefär lika stor med betänkandet.
Men ser bäraf, att ingen synnerlig enighet herr-
skat inom Beredningen, då under mer än ett års
tid, som Beredningen haft på sig att diskutera
ifrågavarande tre, redan förut så mycket under-
sökta, punkter, meningarne icke kunnat samman-
jemkas åtminstone så mycket, att reservationerne
ej. blifvit större än utlåtandet. Då detta icke lå-
tit sig göra, kan man med fog säga, att Regerin-
sen och Ständerna af kommitteens yttrande ej
inbemtat annat, än att kommittgens ledamöter äro
af mycket skiljaktiga tankar.
Om derutöfver något nyttigt är att hemta, hem-
ställa vi till allmänheten, för hvars räkning vi re-
symerat kommitteens betänkande och hufvudsak-
ligaste motiver, och lemna deraf i dag öfversig-
ten öfver första punkten eller:
4) Domstolarnes organisation.
Lagberedningen antager kommitteens förslag an-
gående häradsnämndens inriffping på samma sätt
och med samma domsrätt 1 civila mål, som hit-
tills; men bestrider förslaget att i brottmål gilva
hvarje nämndeman samma rösträtt som domaren
i frågan huruvida den tilltalade är skyldig eller
ej. Beredningen anser nämnden sakna tillräcklig
skicklighet dertill, och befarar att om nämnden
finge sig en sådan domsrättgflagd, skulle de bättre
derigenom afskräckas att ålaga sig nämndemans-
befattningen.
Kommitteen har föreslagifPatt i hvarje domsaga
blott en tingsstad må finnagfatt der skulle hållas
två lagtima ting, det ena an tjugondedag jul
och midsommar, det spndotarne Mikaelis och
a
Thome dag; att rättegåndBagarne skulle vara
sex under första och tre unter andra tinget, med
4 veckor mellan hvärje rättesångsdag; att om
målen vore flera, än att de å allmänna rätte-
gångsdagen utföras kunde, rätten skulle å följande
dagar sammanträda, m. m. Dessa täta ting har
Beredningen ogillat. Beredningen anför deremot
först nämndemanstjenstens ökade besvärlighet,
hvilken icke skulle stå att förena med nämndens
egenskap att vara män af allmogen, och sköta sin
jord; dernäst att det för allmogen är en mindre
angelägenhet att få utan dröjsmål anställa sina
tvister, än att också äga vissa tider af fred för
att sköta sina öfriga göromål vidare att om man
hvarje månad- har tilifälle alill lagtima ting, så
skola de trätlystne frestas at rje månad besvära
sin vederpart med stämning; och tillfället att ofta
börja rättegång reta folk -att också begagna det;
vidare att om man i sex Qinader hade tid att
hvarje månad börja nya egångar, så skulle
man deraf frestas att icke dörja några rättegån-
nn AAA NRA