Lagberedningens underdåniga utlåtande, angående 1) Domstolarnes organisation, 2) de straff, som i ny allmän kriminallag höra bestämmas, ech 3) Förlikningskommitteer. Detta Lagberedningens första utlåtande anmäldes för någon tid sedan. Det är biott preliminärt, och anledningen till dess afgifvande har varit två Kongl. skrifvelser i Auzusti och September 41844, hvsrigenom Beredningen ålades, att på förband yttra sig öfver ofvanuppzifne ämnen. I December det påföljande året 4842 är utlåtandet alsifvet. Dåvarande Regeringen gjorde deraf, så vidt vi kunna erinra oss, icke något synnerligt bruk, och sannolikt kan det ej heller anses som Beredringens ultimatum rörande de uppgifne punkterne; men efter det blifvit på trycket utgifvet och kar lemma något begrepp om kommitteens sammansättning, arbetsmetod och åsigter, hafva vi oss böra lemna allmänheten en liten bederom. tra betänkanden, dem utlåtandet innefattar, upptager det första i tryck 39, det andra 30 och det tredje 42 qvartsidor. Men alla tre äro försedda med reservationer, och dessa äro vid de två första punkterna ungefär dubbelt så stora, som de mötsvarande betänkanden ech vid den sista ungefär lika stor med betänkandet. Men ser bäraf, att ingen synnerlig enighet herrskat inom Beredningen, då under mer än ett års tid, som Beredningen haft på sig att diskutera ifrågavarande tre, redan förut så mycket undersökta, punkter, meningarne icke kunnat sammanjemkas åtminstone så mycket, att reservationerne ej. blifvit större än utlåtandet. Då detta icke låtit sig göra, kan man med fog säga, att Regerinsen och Ständerna af kommitteens yttrande ej inbemtat annat, än att kommittgens ledamöter äro af mycket skiljaktiga tankar. Om derutöfver något nyttigt är att hemta, hemställa vi till allmänheten, för hvars räkning vi resymerat kommitteens betänkande och hufvudsakligaste motiver, och lemna deraf i dag öfversigten öfver första punkten eller: 4) Domstolarnes organisation. Lagberedningen antager kommitteens förslag angående häradsnämndens inriffping på samma sätt och med samma domsrätt 1 civila mål, som hittills; men bestrider förslaget att i brottmål gilva hvarje nämndeman samma rösträtt som domaren i frågan huruvida den tilltalade är skyldig eller ej. Beredningen anser nämnden sakna tillräcklig skicklighet dertill, och befarar att om nämnden finge sig en sådan domsrättgflagd, skulle de bättre derigenom afskräckas att ålaga sig nämndemansbefattningen. Kommitteen har föreslagifPatt i hvarje domsaga blott en tingsstad må finnagfatt der skulle hållas två lagtima ting, det ena an tjugondedag jul och midsommar, det spndotarne Mikaelis och a Thome dag; att rättegåndBagarne skulle vara sex under första och tre unter andra tinget, med 4 veckor mellan hvärje rättesångsdag; att om målen vore flera, än att de å allmänna rättegångsdagen utföras kunde, rätten skulle å följande dagar sammanträda, m. m. Dessa täta ting har Beredningen ogillat. Beredningen anför deremot först nämndemanstjenstens ökade besvärlighet, hvilken icke skulle stå att förena med nämndens egenskap att vara män af allmogen, och sköta sin jord; dernäst att det för allmogen är en mindre angelägenhet att få utan dröjsmål anställa sina tvister, än att också äga vissa tider af fred för att sköta sina öfriga göromål vidare att om man hvarje månadhar tilifälle alill lagtima ting, så skola de trätlystne frestas at rje månad besvära sin vederpart med stämning; och tillfället att ofta börja rättegång reta folk -att också begagna det; vidare att om man i sex Qinader hade tid att hvarje månad börja nya egångar, så skulle man deraf frestas att icke dörja några rättegånnn AAA NRA