CICIOEDL I OlalcD, SVI UCL Ball Vala al vigt Of
skälatt anse böra representeras, de olika förhå
lahden, som ega rum inom det ena och andr
med afseende på skillnad i yrken med flera Il
kala omständigheter, göra det nödvändigt, att me
borgare från det ena och andra må finnas ino
Representationen, för att med den möjligaste sök;
-Ikännedom af de serskilda delarnes af Riket beh
Joch önskningar, kunna bedöma och afgöra, hv:
för det hela är gagneligt och godt.
Ofta hör man upprepas den-satsen, att en on
- I bildning af vår representation, om ej går ut I
i bibehållandet af det nu bestående, af de olil
? I ståndselementernes rättigheter, med mera dylik
- skall vara ej blott orättvis oahk orimlig, utsn oc
a I overkställbar. Jag tror mig hafva i det föreg
-lende visat skäl för min öfvertygelse, att det n
bestående icke är det, som gör vårt lands lyck
-— det är just detta nu bestående, som man :
I I temlizen ense om att reformera; att en rubbnin
Ii detta nu bestående, de nuvarande ståndens pr
vilegier och rättigheter, är ett oeftergifligt vilko
Jom man skall kunna åstadkomma något bättr
I— och att det alldeles icke kan vara Rikets S
I förment, att vidtaga de bärför nödiga mått och stef
IDessa kunna ej eller afse, ej eller åstadkomm
någon den ringaste. rubbning i det bestående re
geringssättet. — Allt, hvad deraf uppstår, är e
förändring i form för det sätt, hvarpå statsmak
terne afse och önska, att landets angelägenhete
samt rådplägningarne derom skola behandlas; oc
att häraf skall uppstå vinst på bytet för begge
dera, är, i min tanka, ofelbart; äfvenså för hvarj
särskildt Stånd inom Riket, då man antar, att de
hela blir bättre och ändamålsenligare represente
radt genom den nya formen, än den gamla.
Konstitutionsutskottet har ganska förtjenstfull
antydt halten af de nu representerade stånder
och det rimliga, det förnuftsenliga i deras upp
hörande. Den historiska grunden, som å mot
satta sidan anföres för deras bibehållande, kan jag
ej godfaga. Organisationen af desse stånd, på
grund af den lag, hvarefter de nu existera, är e
mer än 4 år äldre, än det nu varande norsk:
representationssättet. Under det vi redan länge
klagat öfver bristfälligheter i vårt, hafva wår:
norska bröder oafbrutet egt nya skäl och anled:
ningar att önska fortfarande och oförändradt bi
behållande af sitt. Väl kommo Norrmännen 4847
från despotismens välde direkte in på frihetens
område; men hvad hade väl vi före 4809 at
skryta af? Men måste jemföra oss, — om jem-
förelse - skall ega rum, — i första rummet med
Norrmännen; allt hos oss står med dem och de-
ras. förhållande i närmare likhet, än med någor
annan nation i den kända verlden: — Ej biott
denna jemförelse och erfarenhet, utan ock den
på sakens natur grundade öfvertygelse, att, vid
en förändring af nationalförsamlingens form, mera
enighet och kraft, vid förhandlingar och beslut,
skall ega rum genom formens förenkling, föran-
leder mig att anse Enkammarsystemet mest an-
tagligt. För min del, önskar jag alltså ett när-
mande, så vidt möjligt är, till det representa-
tionssätt Norrmännen ega, — och jag kan ej
frångå den öfvertygelsen. att 4) Enkammareyvetam
må införas, med afdelning 1 2:ne, såsom återhål-
lande kraft; som i den Norska är införd, —
den enda återhållskraft jag anser behöflig, ja ens
nyttig, så vida män ej föredrager splittring fram-
för endrägt i beslut om allmänna angelägenheter,
der dessutom, för de flesta, de mest magtpålig-
gande, i sista hand Regeringen innehar det rätta
korrektivet mot förhastade beslut, 2) Samfäldta
val, med den inskränkning, a) att val hållas inom
hvarje valdistrikt, men utan afseende på Stånd,
samt med den census i öfrigt, som kan anses af
nöden, och pb) att städerna indelas i valdistrikt
för sig och landet för sig, dervid jag anser lämp-
ligt, att -Städernas Fullmäktige skola utgöra VA
af det hela antalet, så nära möjligt är, och 3) att
Nationalrepresentationen må komma att utgöras
f minst 200, högst 250 medlemmar, samt att,
ehuru för de väfjande må vara 24 år, Fullmäk-
ig skall innehafva en ålder af 235 år och vara
medlem inom det valdistrikt, der han väljes.
Jag vill nu ej vidare uppehålla mig vid de-
aljerne af det föredragna förslaget, öfvertygad,
som jag tror mig böra vara, och med liflig ön-
kan, att, efter den återremiss, som tvifvelsutan
ger rum, Höglofl,. Könstitutions-Utskottet skall,
dess framdeles afgifvande fullständiga försteg,
emna sådane detalj-bestätnmelser till Rikets Stän-
lers afgörande, att de motsvara Nationgns och
less ombuds rättvisa anspråk på en ändamålsen-
ig förändring i vårt Statsskick. Jag. vill blott
illägga den erinran, att, om ett sådant ändamål,
ufvudsakligen öfverensstämmande med de gene-
ella grunder jag tagit mig friheten framställa, ej
iu kan vinnas, jag beropar mig på den sats och
nskan jåg här ofvan: antydt, att vi eljest hellre
nå bibehålla det representationssätt, vi nu egay)
ren deri söka tillvägabringa åtminstone sådana
srbättringar, som afse arbetssättets förenkling och
iksdagarnes förkortånide; hyåraf, ehuru blott en
ppning å det gamla, emedlertid kågon allmän-
are fördel kan uppstå. .
I följd häraf är mitt förslag, att 4:0 Enkam-
var-Systemet måtte införas, med 2 afdelningar, i
dant. afseende, som. i. Norrska Grundlagen är
;rskrifvet om dess Storthing; och 2:0 Samfälda
al, med den inskränkning (oberäknadt census och.
valifikationer i öfriot. hvarom kän serekildt van