CICIOEDL I OlalcD, SVI UCL Ball Vala al vigt Of skälatt anse böra representeras, de olika förhå lahden, som ega rum inom det ena och andr med afseende på skillnad i yrken med flera Il kala omständigheter, göra det nödvändigt, att me borgare från det ena och andra må finnas ino Representationen, för att med den möjligaste sök; -Ikännedom af de serskilda delarnes af Riket beh Joch önskningar, kunna bedöma och afgöra, hv: för det hela är gagneligt och godt. Ofta hör man upprepas den-satsen, att en on I bildning af vår representation, om ej går ut I i bibehållandet af det nu bestående, af de olil ? I ståndselementernes rättigheter, med mera dylik skall vara ej blott orättvis oahk orimlig, utsn oc a I overkställbar. Jag tror mig hafva i det föreg -lende visat skäl för min öfvertygelse, att det n bestående icke är det, som gör vårt lands lyck -— det är just detta nu bestående, som man : I I temlizen ense om att reformera; att en rubbnin Ii detta nu bestående, de nuvarande ståndens pr vilegier och rättigheter, är ett oeftergifligt vilko Jom man skall kunna åstadkomma något bättr I— och att det alldeles icke kan vara Rikets S I förment, att vidtaga de bärför nödiga mått och stef IDessa kunna ej eller afse, ej eller åstadkomm någon den ringaste. rubbning i det bestående re geringssättet. — Allt, hvad deraf uppstår, är e förändring i form för det sätt, hvarpå statsmak terne afse och önska, att landets angelägenhete samt rådplägningarne derom skola behandlas; oc att häraf skall uppstå vinst på bytet för begge dera, är, i min tanka, ofelbart; äfvenså för hvarj särskildt Stånd inom Riket, då man antar, att de hela blir bättre och ändamålsenligare represente radt genom den nya formen, än den gamla. Konstitutionsutskottet har ganska förtjenstfull antydt halten af de nu representerade stånder och det rimliga, det förnuftsenliga i deras upp hörande. Den historiska grunden, som å mot satta sidan anföres för deras bibehållande, kan jag ej godfaga. Organisationen af desse stånd, på grund af den lag, hvarefter de nu existera, är e mer än 4 år äldre, än det nu varande norsk: representationssättet. Under det vi redan länge klagat öfver bristfälligheter i vårt, hafva wår: norska bröder oafbrutet egt nya skäl och anled: ningar att önska fortfarande och oförändradt bi behållande af sitt. Väl kommo Norrmännen 4847 från despotismens välde direkte in på frihetens område; men hvad hade väl vi före 4809 at skryta af? Men måste jemföra oss, — om jemförelse skall ega rum, — i första rummet med Norrmännen; allt hos oss står med dem och deras. förhållande i närmare likhet, än med någor annan nation i den kända verlden: — Ej biott denna jemförelse och erfarenhet, utan ock den på sakens natur grundade öfvertygelse, att, vid en förändring af nationalförsamlingens form, mera enighet och kraft, vid förhandlingar och beslut, skall ega rum genom formens förenkling, föranleder mig att anse Enkammarsystemet mest antagligt. För min del, önskar jag alltså ett närmande, så vidt möjligt är, till det representationssätt Norrmännen ega, — och jag kan ej frångå den öfvertygelsen. att 4) Enkammareyvetam må införas, med afdelning 1 2:ne, såsom återhållande kraft; som i den Norska är införd, — den enda återhållskraft jag anser behöflig, ja ens nyttig, så vida män ej föredrager splittring framför endrägt i beslut om allmänna angelägenheter, der dessutom, för de flesta, de mest magtpåliggande, i sista hand Regeringen innehar det rätta korrektivet mot förhastade beslut, 2) Samfäldta val, med den inskränkning, a) att val hållas inom hvarje valdistrikt, men utan afseende på Stånd, samt med den census i öfrigt, som kan anses af nöden, och pb) att städerna indelas i valdistrikt för sig och landet för sig, dervid jag anser lämpligt, att -Städernas Fullmäktige skola utgöra VA af det hela antalet, så nära möjligt är, och 3) att Nationalrepresentationen må komma att utgöras f minst 200, högst 250 medlemmar, samt att, ehuru för de väfjande må vara 24 år, Fullmäkig skall innehafva en ålder af 235 år och vara medlem inom det valdistrikt, der han väljes. Jag vill nu ej vidare uppehålla mig vid dealjerne af det föredragna förslaget, öfvertygad, som jag tror mig böra vara, och med liflig önkan, att, efter den återremiss, som tvifvelsutan ger rum, Höglofl,. Könstitutions-Utskottet skall, dess framdeles afgifvande fullständiga försteg, emna sådane detalj-bestätnmelser till Rikets Stänlers afgörande, att de motsvara Nationgns och less ombuds rättvisa anspråk på en ändamålsenig förändring i vårt Statsskick. Jag. vill blott illägga den erinran, att, om ett sådant ändamål, ufvudsakligen öfverensstämmande med de geneella grunder jag tagit mig friheten framställa, ej iu kan vinnas, jag beropar mig på den sats och nskan jåg här ofvan: antydt, att vi eljest hellre nå bibehålla det representationssätt, vi nu egay) ren deri söka tillvägabringa åtminstone sådana srbättringar, som afse arbetssättets förenkling och iksdagarnes förkortånide; hyåraf, ehuru blott en ppning å det gamla, emedlertid kågon allmänare fördel kan uppstå. . I följd häraf är mitt förslag, att 4:0 Enkamvar-Systemet måtte införas, med 2 afdelningar, i dant. afseende, som. i. Norrska Grundlagen är ;rskrifvet om dess Storthing; och 2:0 Samfälda al, med den inskränkning (oberäknadt census och. valifikationer i öfriot. hvarom kän serekildt van