STOCEHOLM den 12 Juli.
Med södra snällposter ankommo på förmidda-
gen Hamburgerblad af den 6 dennes, hvilka dock
icke innehålla underrättelser från Paris och Lon-
don af sednaare datum, än ordinarie posten i går
medförde.
FRANKRIKE.
Såväl den 4 som 2 Juli höllos konseljer; den
första varade ända till: midnatten och utom mi-
nistrarne voro herrar Pa:quier, de Cazes, Mol
och hertigen af Nemours dervid närvarande. De
officiella bladen meddela ingenting angående expe:-
ditionen mot Marocko, ehuru man vet att Rege-
ringen den 30 Juni fått nya underrättelser. Ryk-
ten omlöpa att franska trupparna lidit förluster
vid gränsen, och att Marskalk Bugeaud nödgats
draga sig tillbaka flera mil, för att afvakta för-
stärkningar.
Den debatt, som uppstod i Deputerade Kam-
maren och som vi redan omnämnt, angående
Monitörens artikel om anslag till Kongl. familjen,
och hvilken skall vara författad af en ibland
dennas medlemmar, lärer varit mycket lifligare,
än den första berättelsen antydde. Hr Guizot ha
mycket beklagat sig över det sätt hvarpå Kam-
maren upptog hans Yttranden,. och de begge yt-
tersta sidorna i synnerhet ogillade. högt alia de
skäl han anförde. Herr LHerbettes anfall mot
ministeren var skickligt beräknadt och vann stor-
mande bifall af hela Kammaren, med undantag at
en del af midten, som sökte att minska obehaget
i Hr Guizots ställning, genom bifallsrop till ett
och annat af hans skäl. Saken väcker en allmän
förargelse, emedan nationen redan offrar så myc-
ket för den regerande familjen.
SPANIEN.
Fordne civil-suveraören i Badajez, don Cajetano
Cardero, har blifvit arresterad och genast afförd
till Canariska öarna; anledningen skall vara, att
bref från Barceliona varit adresserade till honom,
i hvilka en sammansvärjning omtalas, hvari han
skulle spela en roll.
GREKLAND.
Trenne af de notabla militärcheferne, Geunäos
Kolokotroni, Griziotis och Grivas, hafva höjt upp-
rorsfanan emot regeringen. Deras proklamationer
uttrycka väl tillgifvenhet för konungens person,
men huru denna kan förenas med uppträdande
emot hans styrelse, är svårt att inse. Den för-
lägenhet, i hvilken dessa insurrektioner sätta re-
geringerv, är icke ringa. Rörelsen tyckes väl vara
riktad emot mindisteren och den inblandning i va-
len, för hvilka den beskylles, men hvad planer
insurgentcheferne i sjelfva verket hysa, deröfver
sväfvar man ännu i mörker. Måhända äro utländska
intrizer med i spelet.
De sednaste underrättelserna från Athen, hvilka
äro af den 45 Juni, innehålla att Grivas nedlagt
vapen, dertill öfvertalad af general Tzavellas, som
konungen i debna afsigt skickat till honom. Gri-
vas hade fått löfte om fullkomlig amnesti, och
att åter blifva insatt i sina värdigbeter, och på
dessa vilkor gick han med Tzavellas om bord på
ett ångfartyg, som skulle föra dem till Piräus:
Imedlertid fingo ministrarne veta, att Grivas vän-
ner i Athen ämnade anställa någon fröjdebety-
gelse vid hans ditkomst, hvarföre de skickade
befallning till Tzavellas, att icke föra honom till
Athen, utan till Nauplia, der han hade att af-
vakta vidare ordres. Tzavellas, uppbragt öfver
denna befallning, itlydde den ej, utan styrde med
Grivas direkte till Piräus. Ministrarne höllo nu
konselj, och vilte ställa Grivas för krigsrätt; men
denne protesterade deremot, och gick om bord
på ett Fransyskt ångfartyg, hvilket förmodligen
kommer att föra bonom ur landet.
Kejsar Nicolaus har nu officielt erkänt Grek-
lands nya konstitution, och låtit derom underrätta
de främmande diplomaterne i Athen. Ena Rysk
minister ditväntades med första.
TURKIET.
Alla uppgifter instämma deri, att den Turkiska
armå-korps, 10,000 man stark, med 20 kanoner,
som ryckt emot de upproriske Albaneserne, den
20 Maj fullkomligt slagit dessa, hvilka å sin sida
räknade 7 å 8000 man, och alldeles skingrat dem.
Sedermera hade Turkarne återbesatt flere städer,
som Albaneserne innehaft. Man förmodar dock
att, oaktadt denna framgång, smärre iasurgent-
bopar ännu någon tid skola lyckas att föra ett
guerilla-krig emot Storherrns trupper.
— Jemte det Konungen i går utnämnde landt-
marskalken och lät honom aflägga ed, nämndes
nå samma sånoe Presteståndets sielfskrifne talman.
