omkring 20 blesserade.
STOCKHOLM den 11 Juli
De på förmiddagen ankomna utlindska poster
medförde tidningar från Paris af d. 4, från Lon-
don af d. 2, samt från Hamburg af d. ö dennes,
FRÅNERBIEE.
En ordres hade afgått till Touloz, som åler-
kallade beafellningen om afsändandet af förstärk-
ning till prinsens af Joinville eskader. Under-
rättelsen härom hade väckt stort uppseende i
Paris, emedan man visste att engelska sändebudet
derstädes nyss förut afgifvit en diplomatisk not,
som vållat en i tuillerierna hållen ministerkonselj.
Konung Ludvig Philip synes ämna att förskaffa
sig ännu större materiella fördelar af sim höga
ställning än de han redan åtnjuter. I monitören
läses en artikel, hvari öppet framkastas den sat-
sen, att nationen är skyldig alt gifva årliga an-
slag till alla medlemmar af konungafamiljen, samt
att nu mer än någonsin man borde vara benägen
dertill, emedan korungen nödgas göra privata
skulder för att kunna fullgöra de på honom, så väl
såsom konung som fader, hvilande pligter. Då
en ledamot af deputeradekammaren i följande da-
gens sammankomst uppmanade hr Guizot att för-
klara, om ministeren verkligen ämnade öfvertaga
ansvarigheten för denna artikel i det officiella bla-
det, gaf deane intet bestämt svar, utas talade
blott i allmänna ordalag om förealighetea med
Frankrikes ära och storbet, samt med den koz-
stitutionslla principen, att konungen och den kongl.
familjens medlemmar, då deras enskilta förmö-
genhet icke var tillräcklig, doterades af statens.
För dat närvarande, sade ministerp, handlar det
icke om annat än att upplysa allmänna opinionen
i denna punkt samt vederlägza vilseförande grund-
satser. Som frågan i hans tanka icke hörde till
kammaren, så föreslog han att öfvergå till dag-
ordninsen, hvilket ock biföliss På börsen hade
denna sak väckt stort uppseende.
D-puteradexammaren har antagit lagen angåen-
de norra jernvägslinien med en stor pluralitet.
Diskussionea gaf anledning till att orda om post-
kommunikationen emellan Frankrike och England.
Dervid anmäöärktes ibland annat, att Frankrike är
det enda land der brefhemligheten de facto och
de jure hålles i helgd, och att i England deremot
franska bref öppnades, och äfven regeringens de-
pecher icke skonades, utan man alltid måste sän-
da kurirer eller kabinetts-tjenstemän, då något af
vigt skulle meddelas. Det anmärktes äfven så-
som ett dåligt tecken, att monitören omtalar det
genom en motion i engelska parlamentet blottade
förhållardet härmed, utan att bifoga någon an-
märkn nz deröfver; och han önskade derföre att
bereda ministrarue ett tillfälle att få offentligt
förklara, att brefhemligheten i Frankrike respek-
teras, sedan Jwi-rezeringen förstört det s. k. svarta
rumnet, och man borde hoppas att det aldrig
mera kom i fråga att begaznas. Hr Guizot be-
styrkte detta sistnämnda förhållande, men ansåg
att f.åsan om brefhemlighetens åsidosättande i
andra länder icke tillhörde kammaren.
Guvernören i Seoezal, hr Ed. Bouet har åter-
kommit till Frankrike, och har befarit hela ku-
sten al Guinea samt besett de af guvernörea för-
lidet år anlagda faktorien Dessa äro nu fullfår-
digza och kunna emottaga varulager. Ett husi
Marseilie hade redan ditsändt sådana. Ombord
på fartyget, som öfverfört guvernören, hbefuano
sig sex unga afrikanare, söner och brorsöner till
konunzsarne af Assianien, Bonam och Gabon, samt
sex unga mulatter, för att uppfostras i Frankrike.
Bref från Algier berätta att Abdl-el-Kader åter
låtit se sig på Algeriska gebietet och med 1500
ryttare fremträngt ända till Borgias-stammen, som
har sina bostäder 25 timmars väg från Mosta-
ganem.
Ett rykte, som skall vara föranledt af en tele-
graf-depecae, att marskalk Buzeaud infallit på
Marocksaska gebietet, har väckt stor sensation
på börsen.
SPANIEN.
Ministrarne ankommo d. 23 sistl. till Barcellona
och genast hölls minister-råd. Baron de Meer är
nämnd til! generalkapten för armån, hvilken grad
motsvarar marskalksgraden i Frankrike; utnäm-
ningen var likvål icke ännu kungjord. Ännu
hade ingenting besannat de farhågor, som man
med förra posea yppat, för en af enkedrottningen
anlagd pan att in!öra envället åter i landet, men
man synes vara öfvertygad att en sådan plan
finnes.
PORTUGAL.
Hos regeringen har det väckt mycket bekym-
mer, att det visat sig att don Miguel ännu har
många anhängare i landet. En desertör från 8:de
