JAM TE SILKE 3 åå AMG 5 VMREALTERKISARS 3 SARS ETT IPSFERTE Bet SEE längre styra konsten i vårt land och sitta till doms öfver dess skapelser. Geometrien och perspektiven har också en mästare, snäll nog i händerna, men olycklig med geometri och perspektiven i så måtto, att hvarken vid denna eller en annan inrättning, der han äfven varit lärare, några spår till bemälde vetenskapernas förkofran velat visa sig. Skulle en sådan utveckling anses för akademien nödvändig, så är också något annat nödvändigt. En professor för teckningen, hvars förtjenster på sin tid ingen sätter i fråga, sköter sedan flera år sitt landibruk; hvarföre lemnar icke akademien horom i ro, så visst som han gör denna tjenst åt akademien? En annan är så utmärkt för sin ålderdom och sin förmåga att njuta den, att han redan derföre f borde lösas ur de akademiska boJorna. Ett sådant muvemang vore väl icke ensamt tillräckligt att göra akademien frisk och sund, det berodde naturligtvis mycket på de nya ledamöter, som kommo i stället; men rörelsen vore i alla fall nyttig; den är principen för lifvet liksom en verkan deraf. Skulle man sålunda lyckas göra något för akamien sjelf, så kunde sedan blifva fråga att afakademien göra något för landet, nemligen för uppfyllandet af akademiens ändamål, utvecklingen af skönhetssinnet hos folket och utpräglandet af dess typer i alla produkter, som kunna mottaga en sådan prägel ). Detta sker icke genom att hålla en sluten skola för målare, bildhuggare och arkitekter, i den förnämare, artistiska bemärkelsen. Allt det sköna som behöts i landet, åstadkommes icke af dessa konstnärer ex professo; de skulle icke ens förmå rambringa så mycket, att hvar och en finge sin lilla stump af målning, skulptur eller arkitektur, — det sedzare nemligen i ritning, ty himlen bevare oss att vi icke skulle få flere hus, än akademien byggde. Men den som icke kan förnöja sitt skönhetssinne med målningar, byster eller palatser, är ändock belåten att hafva ett vackert. hus, ett smakfullt husgeråd, en skön trädgård, ja man önskar till och med att råcken, schalen, ja ända ner till skorna må vara vackra och smakfulla. Fabrikanten och handtverkaren äro kolportörer för smaken en gros; det kommer således mycket derpå an att fabrikanten och handtverkaren öga smak, d. v. s. hafva haft tillfälle alt utveckla sitt skönhetssinne. En enda sådan, med lyckliga anlag och drift i sitt: yrke begålvad person, uträttar ofta mer än dussintals: artistelever, hvars profstycken upställas i akademiens sälar eller bufvudstadens klädmäklarstånd. Må denna id icke förskräcka; den har blifvit uptagen i länder, som öfverträffa Sverige i skön bildning, och har kraftigt bidragit att förskaffa dessa länder ett sådant företräde framför vårt. Bildande af elever för de borgerliga yrkena bör utgöra hufvudsaken för den undervisning akademiens många lärare meddela, och denna.bildning bör: ställas på matematisk grund; bildande af ut-l. märktare artister sker mest genom den eftersyn, mästare Och väl ordnade samlingar af mäisterstycken gifna. Ett mästerskap i skön konst är ickeli tänkbart utan naturliga anlag, och det är väl detl: orimligaste man kan tänka sig, alt i hela den hop ! elever, som anmäler sig till 2skademiens under-:! visning, se idel mästerkandidater för målare, SKUIPtorer ucCN arkitekter, att forcera dem allesamman på denna väg och icke bryta af förr än elevens timliga välfärd är förstörd. Börjar deremot elevens bildning med matematiska principer — nu börjar man med attrita näsor, öron och munnar, efter förelagda mönster — och. bestämmer I man: icke på förhand att han skall blifva målare! eller skulptör ex professo, så kan han, när grunderna och en hjelplig färdighet blifvit inhämtade, : ingå i ett handtverk eller fabrik o. d., utan attl; anse sin lefnads mål, förfeladt. Visar någon hågld och anlag för verkligt mästerskap, så är tid, mnärs n n u g n e e t PrenverT dessa anlag med bestämdhet utvecklat sig, att taga en sådan elev under armarne och befordra honom på sin bana. Antalet af sådaneär vanligtvis ganska inskränkt, och akademiens bidrag kunna då gifras så mycket rikligare. För öfrigt är det klort att akademiens. verksambet i den nu angilna nya riktningen bör sättas i förbindelse med undervicningen vid teknologiska institutet, som rött vällk synes behöfva ett sådant understöd, der man setilr elever, i brist på skickligt anförande, stå hela må-u nader: framför en simpel model!, och der man? cke gjort det minsta för skönhetssinnets utveckÅn ing. Inrättandet och ordnandet af ett för allmänheM en tillgängligt museum för sköna konst är der-s emte ett ännu ouppfyllt vilkor för akademiens illvaro, och offentliga föreläsningar öfver samma si onst ett pium desiderium. Men ins, torde redan hafva tillräckligt förargat S! len garala slentrianen, som ser det stora biott i d onstens afsöndring, och det lilla i bennes utsträckä ing till inflyte!se på ett helt folk. Stockholm i uni 1844. tt Ifö ) De fria könsternas akademi har icke ens för-!re mått bilda en hjelplig dekorationsmålare förfö den Kongl. Teatern. Den nuvarande är en tysk, fr des3 företrädare var likaledes en tysk och myc-!9 ket gammal. Ingendera bar i sitt fädernesland åtnjulit akademisk rang; men kan väl någon a! våra akademiker mäta sig med dem? oc ——————LVhö döärd Ar (Införes på begäran ). nu några ord med anledning af kommission s-)..