da lorsamliingarna ULVAl MUVIRUIITIolaMe, MR
inkomma med förslag till en reform i det nuva-
rande otjenliga sättet, både för gatuläggningens
verkställande och för fördelningen af underhållet,
ger oss anlednivg, att här meddela den öfver-
läggning, som d. 47 sistl. Maj hölls i detta ämne
af husägarne uppå rådhuset, såsom lemnande flera
upplysningar i frågan:
Herr t. f. öfverståtbållaren framställde alternatifi
Zöljande frågor: a) Anse stadens bus- och tomtägare
sig kunna, utan en närmare utredning, med Ja eller
Nej besvara, huruvida omsorgen, vid anläggning och
underhåll af gatorna i hufvudstaden, må till en ser-
skild administration öfverlemnas, och huruvida vissa
afgifter må bestämmas, som böra af de gatuläggnings-
skyldige för ändamålet betalas? och b) Anse stadens
hus- och tomtägare deputerade böra väljas, för att
inkomma med motiveradt betänkande till en närmare
utredning af ämnet, innan hufvudfrågan til afgörande
företeges?
Hr kryddkramhandlanden Weber uppläste följande
anförande:
pVigten af det ärende, som utgör föremålet för Stock-
holms hus- och tomtäigares sammanträde bär, fordrar ett
slutligt och bestämdt afgörande; den besynnerliga ut-
gång behandlingen deraf år 4838 lemnade, ledde till
intet resultat; det vore väl, om sedan dess 6 ärs
mogningstid kunde åt alla hafva beredt en behaglig
frukt; men redan den näst föregående öfverläggnin-
gen i detta ämne vittnade genom några skriftliga an-
föranden, att man önskar blott framhålla denna frukts
bitterhet, eller med andra ord., man vill hindra sa-
kens framgånsz genom föregifvanden om enskildas
uppoffring, utpekande af den enes fördel framför den
andra, och i allmänhet genom ruskandet på tyngden
af ett tryckande onus. Under desse förhållanden tål
saken äfven ses från en annan sida, och utan att jag
vågar tilltro mig någon större insigt, för att kunna
rigta det synrör, som en : gång blifvit stäldt åt ett
visst -håll, eller förmåga att rubba envist fattade före-
satser, så tror jag dock att saken, sedd med andra
ögon än de nyssnämnde, kan förete ganska många förde-
lar för Stockholms hus- och tomtägare, derföre att få
framställa skälen för min åsigt.
Det förslag, som 1838 underställdes hus- och tomt-
ägares då utsedde deputerades pröfning, afsåg gatu-
läggningsbestyrets ordnande under en: serskild admi-
nistration, mot. årliga. bidrag af fastighetsägare, och
efter granskningen af alla de uppgifter och kalkyler,
som åtföljde detta förslag, stannade deputerade i det
beslut, att i berörde hänseende antaga detsamma,
men hvad som alltså beslöts, kullkastades genast der-
på genom sättet för verkställigheten, eller derigeoom
att man ville göra en del af detta husägares onus till
en häst- och kapitationsafgift — hvilket, såsom lätt
inses, blef overkställbart, hvartill kom att detta onus,
ensamt utgående af husägare, gjordes temligen af-
skräckande genom sjelfva -taxationens belopp af till
oeh med 20 per mille af fastighetsvärdet.
Att fördelningen af allmänna servituters utgörande
bör vara rättvis och lika betungande, samt noga afvägd
mot skyldigheten att bära dem, är en oeftergiflig san-
ning; men icke dess mindre händer, att bördan blir
tryckande för mången, och att hvad som för ett sam-
hälle är: nödigt och leder till allas gagn, ofta för sa-
kens framgång är förenadt med eftergiften af den
strängaste rättvisa; sjelfva bevillningstaxeringen är
derpå ett bevis, ty då arbetaren kan taxeras, är detta
i samma mån icke möjligt med kapitalisten, hvars
rörliga förmögenhet icke är synlig.
Med det föregående har jag önskat antyda, att när
samhällsangelägenheter fordra allmänna bidrag, är det
gemensamheten i anordningen deraf, som måste qväfva
den enskilda egennyttan och bereda det allmänt nyt-
tiga framgång, hvarvid man dock alltid äger att tillse,
det medlen svara emot ändamälet och riktigt använ-
das dertill.
Det förhållande i afseende på gatuläggningen, som
inträdt sedan 2838, torde dessutom underhålla, ja,
fullkomligt befordra ordnandet deraf, på sätt föreslaget
är, och kraftigast verkar härtill brandkontorets, enligt
brandreglementet gjorda ,erbjudande, att dertill bi-
draga med en viss kontingent, som jag vill antaga
kommer att utgöra .....-- 10000.
Drätselkommissionen lär, enligt dess stat, år-
ligen anslagit till gatuläggning ..-.-- 8,000.
Och för stadens och kronans hus böra kunna
påräknas ett bidrag af minst . ...-- . 4,000.
Säger Bko Rdr . . 49,000.
Om nu, enligt de kalkyler, som 4838 uppgjordes,
det anses nödigt att 7000 qvadratfamnar årligen om-
och nyläggas, så gör detta, enligt det pris, bvartill
gatuläggningen numera verkställts, eller 2 Rdr per
qvadratfamn, en summa af ......- 14,000.
För trummor till vattenafledning . . . - - - .- 1,000.
För grusning, der stensättning ej verkställes 4,050.
För reparationer .:..s..ss.s 00 ee 3,000.
Administrationskostnader och oförutsedda behof 2,000.
Tillsammans Bko Rdr . . 24,000.
Alltså en brist af 5000 Rdr, som af hus- och tomt:
ägare skulle uttaxeras, och som, vid antagande af ett
taxeringsvärde af: endast 35 willioner, skullejutgöra 7
sk. per mille, eller för en fastighet, taxerad.till 20,000
Rdr, 2 Rår 4 sk. per anno, vidare mer eller mindre,
allt efter fastighetsvärdet. Denna gatutaxation blir
ytterligare jemkningar, till högre eller lägre bestäm-
melser, underkastad iden mån fastigheterne icke äro
brandförsäkrade. Den betydliga nedsättning af ifrå-
gavarande ,onus,, emot hvad.som förut varit kalkyle-
radt, torde, alltså icke komma att af tomt- och hus-
ägare avses mer, betungande -än gatuläggningsskyldig-
heten nu är, men osåtskillige: obehag och omsorger der-
igenom undanrödjas. :
De kalkyler, jag här haft äran framställa, äro vis-
serligen endast approximativa, men likväl så beräk-
nade, att hus- och tomtägare icke kunna eller böra
blifva högre, utan sannolikt lägre taxerade för sina
gatudelar, isynnerhet om . denna angelägenhet ställes
under brandvaktsadministration, hvarigenom den här
upptagna administrationskostnaden bör blifva betyd-
ligt mindre, helst göromålen egentligen blefve, att en
gång om året bestämma trakterna för gatuläggningen,
samt upp- och afföra kostnaderna derför, hvartill in-
gen serdeles tillökning i detta verks tjenstepersonal
erfordras.
För att icke blifva för vidlyftig, förbigår jag här
dat raglamantaristka af natnlägoningcfärdacat narh ha