märksamheten. De fyra andra galerierna äro af-
skurna af 42 tvärgångar eller mindre salar, som
innehålla en rad butiker på hvardera sidan, och
en bordrad för uppställning af mindre artiklar
midtuti. Sammanräknade längden, som alla dessa
gångar och galerier upptaga, uppgifves till en
fransysk lieue, hvilket icke synes för mycket.
I det medlersta galleriet ser man fullständiga
spinnerimaschiner för lin, bomull, ylle och kam-
ull, power-looms och Jacquardsväfstolar, pappers-
maschiner, flere slags ångmaschiner, bok- och
kattuntryckmaschiner, stentryckpressar, modeller
till jernvägar, lokomotiver, sockerberedningsmaschi-
ner, blåsbälgar, sprutor, kaloriferer af mångfaldiga
slag, m. m. Det norra galeriet upptages af guld-
smeds- och juvelerarearbeten, bronser, optiska in
strumenter, blänkfyrar af flera slag med sin me-
kanism, större och mindre urverk, från de mest
gigantiska till helt små, med sina klockor, som
för hvarje qvart genljuda genom salarna; orgel-
verk och andra musikaliska instrumenter af mnå-
gon ny uppfinning, hvilkas egare låta höra en
ständig musik af hvarandra korsande melodier;
jagtgevär och glasvaror. Det östra galeriet inne-
håller porsliner, fayencer, krukmakaregods af alla
möjliga modeller i smakfulla former, transparent
målade gardiner, bronzer, gjutna saker af jern,
zinkarbeten m. m. Det södra galeriet väfnader af
alla tänkbara slag, ifrån det enkla men superfina
linnet till de dyrbaraste kläden, sidentyger, shaw-
lar, mattor, guldbrokater och glastyger. Det vestra
innehåller möbler, såsom salongsbord ända till ett
pris af 3000 francs, skåp, stolar och eldskärmar
i renaissancestil med inläggningar och mosaikar-
beten, sådana som man stundom ser i konstka-
binetter och gamla kungliga slott; biljarder med
rik skulptur, en ofantlig mängd granna forte-
pianos, spisar af porslin med inbrända målningar,
transparenta konstarbeten i måladt glas o. s. v.
samt slutligen ep otalig mängd andra konst- och
lyxartiklar. Sådan, ungefärligen, är ensemblen af
dessa praktfulla galerier, der man, äfven efter
flere vandringar, ännu tycker sig vwara uti ett
förvillande feeri-slott, hvars lysande verklighet
nästan öfvergår allt hvad inbillningen föreställt sig:
och det blir då äfven begripligt, att lika mycket
som åskådaren intages deraf på stället, emedan
der finnes en riklig ögonfägnad för industriidka-
rens och den teckniske vetenskapsmannens vett-
girighet, lika mycket som för blotta flanörens ny-
fikenhet eller praktlystnaden, lika svårt blefve ett
försök till någon närmare beskrifning, hvilken för
alt återgifva de tekniska detaljerna, skulle er-
fordra volymer, emedan det blefve en fullständig
afhandling om nästan allt hvad industrien med
konstens tillbjelp i vår tid kan framalstra.
Dessutom torde den Svenska allmänheten i nyss-
nämnde afseende snart halva att vänta en utför-
ligare redogörelse, då regeringen uti herr profes-
sor Palmstedts person, som för närvarande besö-
ker expositionen, utan tvifvel träffat ett ganska
lyckligt val, enär herr Palmstedt icke allenast är
känd för goda tekniska kunskaper och ett varmt
nit för sin sak, utan äfven står i relation till flere
af Frankrikes utmärktare fabrikanter och veten-
skapsmän.
Ena omständigbet är det imedlertid, hvaruti en
sådan exposition som denna kan förekomma äf-
ven betraktaren i förbigående lärorik, nemligen
att den lemmar ett intressant tillfälle att bilda sig
ett omdöme om sjelfva den method, som främ-
mande besökande helst böra följa, för att af detta
rika panorama draga den största möjliga nytta
bvar för sitt land. Äfven denna method måstel
naturligtvis blifva olika, allt efter som de olika ;
änderna sjelfva äro långt hunna i slöjdskicklig-!
het, så att t ex. en Engelsman och en Svensk l:
;roligen icke komma att fästa sig vid sam-:!
ma föremål. Blir det nu frågan om att söka an-
ifva, hvad som kan lända till de allmännast för-
lelaktiga upplysningar för vårt land, det vill sä- I
a att dervid icke gifva en blott turist-beskrif-j;
ing eller artistisk skildring, utan att hufvud-)i
akligen iakttaga det praktiskt användbara, sål!l
kulle breiskrifvaren för sin del tro, att man ils
rämsta rummet mindre bör fästa sig vid de mera?
ammansatta och konstiga machinerierna, eller vid?
ådana nya uppfinningar, hvilka ännu egeutligen
itsöra kuriositeter, än vid sådana slöjdeproduk-;
er, som redan funnit ett alimännare användande lr
det dagliga lifvet och kunna förtjena att efter-:
öljas derföre, att de bidraga till förminekande af
efnadskostnaden eller lemna tillfälle att för en
ika stor summa som förut förskaffa sig flera för-
ödenheter och begqvämligbeter. Skälet till denna
sigt är helt enkelt. Den större fabriksidkaren,
om i alla fall icke utan utlägg af ett betydligare
apital kan börja sin rörelse, hör sig gerna sjelf P
ire om de nyaste och bästa methoder och verk- A
rger, som han från andra länder måste hemtalr
ir sin handtering, då deremot handtverkaren,S
m förfördigar artiklar för de vanliga lefnadsbe- K
ofven, har svårare att bekosta en resa för dy-
ka ändamål, och mängden af mindre bemedlade de
onsumenter lika litet är i stånd att få se, huru 9
an annorstädes inrättat sig. Jag skall söka upp-k
sa detta närmare med några exempel.
774 g (Forts. följer.)
ktes— — —— ——L
ST
L
H
ftfufösnas nm hanna AA