märksamheten. De fyra andra galerierna äro afskurna af 42 tvärgångar eller mindre salar, som innehålla en rad butiker på hvardera sidan, och en bordrad för uppställning af mindre artiklar midtuti. Sammanräknade längden, som alla dessa gångar och galerier upptaga, uppgifves till en fransysk lieue, hvilket icke synes för mycket. I det medlersta galleriet ser man fullständiga spinnerimaschiner för lin, bomull, ylle och kamull, power-looms och Jacquardsväfstolar, pappersmaschiner, flere slags ångmaschiner, bokoch kattuntryckmaschiner, stentryckpressar, modeller till jernvägar, lokomotiver, sockerberedningsmaschiner, blåsbälgar, sprutor, kaloriferer af mångfaldiga slag, m. m. Det norra galeriet upptages af guldsmedsoch juvelerarearbeten, bronser, optiska in strumenter, blänkfyrar af flera slag med sin mekanism, större och mindre urverk, från de mest gigantiska till helt små, med sina klockor, som för hvarje qvart genljuda genom salarna; orgelverk och andra musikaliska instrumenter af mnågon ny uppfinning, hvilkas egare låta höra en ständig musik af hvarandra korsande melodier; jagtgevär och glasvaror. Det östra galeriet innehåller porsliner, fayencer, krukmakaregods af alla möjliga modeller i smakfulla former, transparent målade gardiner, bronzer, gjutna saker af jern, zinkarbeten m. m. Det södra galeriet väfnader af alla tänkbara slag, ifrån det enkla men superfina linnet till de dyrbaraste kläden, sidentyger, shawlar, mattor, guldbrokater och glastyger. Det vestra innehåller möbler, såsom salongsbord ända till ett pris af 3000 francs, skåp, stolar och eldskärmar i renaissancestil med inläggningar och mosaikarbeten, sådana som man stundom ser i konstkabinetter och gamla kungliga slott; biljarder med rik skulptur, en ofantlig mängd granna fortepianos, spisar af porslin med inbrända målningar, transparenta konstarbeten i måladt glas o. s. v. samt slutligen ep otalig mängd andra konstoch lyxartiklar. Sådan, ungefärligen, är ensemblen af dessa praktfulla galerier, der man, äfven efter flere vandringar, ännu tycker sig vwara uti ett förvillande feeri-slott, hvars lysande verklighet nästan öfvergår allt hvad inbillningen föreställt sig: och det blir då äfven begripligt, att lika mycket som åskådaren intages deraf på stället, emedan der finnes en riklig ögonfägnad för industriidkarens och den teckniske vetenskapsmannens vettgirighet, lika mycket som för blotta flanörens nyfikenhet eller praktlystnaden, lika svårt blefve ett försök till någon närmare beskrifning, hvilken för alt återgifva de tekniska detaljerna, skulle erfordra volymer, emedan det blefve en fullständig afhandling om nästan allt hvad industrien med konstens tillbjelp i vår tid kan framalstra. Dessutom torde den Svenska allmänheten i nyssnämnde afseende snart halva att vänta en utförligare redogörelse, då regeringen uti herr professor Palmstedts person, som för närvarande besöker expositionen, utan tvifvel träffat ett ganska lyckligt val, enär herr Palmstedt icke allenast är känd för goda tekniska kunskaper och ett varmt nit för sin sak, utan äfven står i relation till flere af Frankrikes utmärktare fabrikanter och vetenskapsmän. Ena omständigbet är det imedlertid, hvaruti en sådan exposition som denna kan förekomma äfven betraktaren i förbigående lärorik, nemligen att den lemmar ett intressant tillfälle att bilda sig ett omdöme om sjelfva den method, som främmande besökande helst böra följa, för att af detta rika panorama draga den största möjliga nytta bvar för sitt land. Äfven denna method måstel naturligtvis blifva olika, allt efter som de olika ; änderna sjelfva äro långt hunna i slöjdskicklig-! het, så att t ex. en Engelsman och en Svensk l: ;roligen icke komma att fästa sig vid sam-:! ma föremål. Blir det nu frågan om att söka anifva, hvad som kan lända till de allmännast förlelaktiga upplysningar för vårt land, det vill säI a att dervid icke gifva en blott turist-beskrif-j; ing eller artistisk skildring, utan att hufvud-)i akligen iakttaga det praktiskt användbara, sål!l kulle breiskrifvaren för sin del tro, att man ils rämsta rummet mindre bör fästa sig vid de mera? ammansatta och konstiga machinerierna, eller vid? ådana nya uppfinningar, hvilka ännu egeutligen itsöra kuriositeter, än vid sådana slöjdeproduk-; er, som redan funnit ett alimännare användande lr det dagliga lifvet och kunna förtjena att efter-: öljas derföre, att de bidraga till förminekande af efnadskostnaden eller lemna tillfälle att för en ika stor summa som förut förskaffa sig flera förödenheter och begqvämligbeter. Skälet till denna sigt är helt enkelt. Den större fabriksidkaren, om i alla fall icke utan utlägg af ett betydligare apital kan börja sin rörelse, hör sig gerna sjelf P ire om de nyaste och bästa methoder och verkA rger, som han från andra länder måste hemtalr ir sin handtering, då deremot handtverkaren,S m förfördigar artiklar för de vanliga lefnadsbeK ofven, har svårare att bekosta en resa för dyka ändamål, och mängden af mindre bemedlade de onsumenter lika litet är i stånd att få se, huru 9 an annorstädes inrättat sig. Jag skall söka upp-k sa detta närmare med några exempel. 774 g (Forts. följer.) ktes— — —— ——L ST L H ftfufösnas nm hanna AA