loroso; han ursäktade sig med att han druckit ett glas för mycket och gaf-iså) mycket beredvilligare sitt bifall till sin frus uppträdande. Morgonen efter spektaklet infunno sig Raymond och Ludvig hös Doloroso, för att lyckönska denne. De funno. fader och dotter vid ingalunda godt lynne. Operan. bade, såsom i recensionen ganska riktigt anmärktes, vunnit kännares bifall, men icke mängdensa ::Dolorosos tid tycktes vara förbi: den nyare italienska skolan började göra sina rättigheter gällande: Constance hade icke blifvit tillräckligt applåderad. Under det Raymond tröstade fadern, förebrådde hon vresigt Ludvig för det, att han icke sökt lifva publiken till biallsyttringar. Ludvig, ursäktade sig dermed, att han tvärtom alltid applåderat först, ja, att han en gång varit nära deran att göra både Constance och sig löjliga, emedan ingen följt hans exempel. Hade ni älskat mig, sade nu Constance förtretad, så skulle ni köpt så många biljetter som behöfts och delat ut dem bland edra vänner. Hade Riancourt varit här, så skulle operan gått helt annorlunda.x Constance,, svarade ynglingen stött, hvad måste jag höral Alven många af mina vänner voro der; men kom ihåg, att då publiken icke stämde in med oss, skulle vi blott gjort er löjlig. Ingenting är löjligare än att stå ensam och applådera.n . Hundratals fribiljetter borde ba blifvit utdelade; hvad kunde några stycken hjelpa! För det skulle Riancourt ha dragit omsorg. Coastance l Ni tror att sådant kan göra mig detsamma. Ni skall sjelf snart u;:pträda på scenen; få då se hvad ni kommer at tycka om att bli likgiltigt mottagen. Mest beklasar jag min far. Alla haas förhoppningar äro tillintetgjorda Men nästa gång ..., Det är fåfängt. Operan kommer icke upp mera; min far förutser det.