STOCKHOLM den710 Juni.
Dagens utländska poster medförde tidningar från
Psris af d. 30, från London af d. 34 Maj, samt
från Hamburg af d. 4 dennes.
FRANKRIKE.
Den 30 Maj begrofs Loffitte. Regeringen hade
väntat oroligbeter vid detta tillfälle, och gjort en
hel hop ovanliga militöriska anordningar, men allt
aflopp lugat, oaktadt 80,000 menniskor afarbets-
klassen följde tåget. Kamrarnes session var in-
ställd, emedan största de!en af ledamöterna del-
togo i processionen, som dessutom utrjordes a!
nationalgardet klädt i uniform, 4,200 studenter,
skolungdom, handelskorpsen, m. fl. Ibland andra
bade älven alla hans valmän ifrån Rouen infun-
nit sig.
L-ffitte efterlemnar en hop vigtiga papper, och
ibland annat en brefvexling med Ludvig Filp
som vederbörande gerna vilja icke skola blifva
bekantgjorda.
I Lyon har d. 28 Mej varit en eldsvåda, hvar-
vid 50 hus afbrunnit och flera personer omkom mit.
I Algerien hafva Fransmännen den 47 M3j vun-
nit en seger öfver Kabylerna, hvarvid desse för-
lorat 3 till 400 man, och Fransmännen blott 40
döde och 60 blesserade. Redan förut hade de ta-
git exbeyen Akmeds hela Smalah; vid hvilket
tillfålla Beyen -jelf med möda undkom. Några af
bans negrinnor, som blifvit fånzna, hafva omtalat,
att beyen nyss förut skulle hafva låtit bugga huf-
vudet af två Fransmän, som fallit i hans våld.
Debatten i franska deputerade kammaren anp-
gående supplementarkrediten har gifvit tillfille
alt åter frambålla ministerens förhållande, och
isynnerhet har den yttre politiken blifvit föremål
för högst intressanta debatter i flera dagar, hvar-
vid flera märkvärdiga bevis blifvit framdragna på
hr Guizots eftergifvenhet för England, så väl i
fråga om södra delen af Nya Zeelands besättande
af Fransmännen, som äfven i striden emellan Bue-
noz3 Ayres och Montevideo, der öfver 18,000 Frans-
män lära finnas, samt slutligen nu rörande Ota-
heiti och China. Vi torde snart återkomma till
dessa ämnen.
SPANIEN.
Den 22 Maj bade drottningarne och infantinnan
ankommit till Almanza. De skulie följande daz
inträffa i Valenci2, der en lysande emottagninz
väntade dem och der de skulle qvarblifva 5 å 6
dagar. De ämnade den 4 Juni ankomma till
Barceilona. I och för deras resa, säger en spansk
tidning, skall S:t Ferdinands banken hafva lånat
regeringen 40 milloner realer, mot depostion a!
förbindelser, som man ej begriper huru regerin-
gen kunnat åtkomma. -
Regeringen har beslutat, att tullinien mot Frank-
rike icke skall dragas tillbaka till Ebro, utan för-
blifva der den nu är.
PORTUGAL.
Emellan ministeren och statsrådet har ea strid
uppstått, som hotar den förra med upplösning
Utbrottet är isynnerhet en följd af den sistnämn-
de myndighetens yrkande, att cortes skulle. sam-
mankallas, och ministerens åsigt att dermed skulle
uppskjutas till hösten: en åsigt som den gjorde
gällande, så att drottningen gillat densamma. An-
ledningen till uppskofvet lärer varit, att hr Costo
Cabrals helsa är så försvagad, att han ej trodde
sig kunna så snart uthärda alla de arbeten oct
omsorger, som då ifrågakomma.
Franska tidningar omtala, att en ministerförän-
dring redan skullevara verkställd och Costa Ca
bral bibehållen; men det synes af underrättelse:
öfver England, som äro nyare, att detta rykte ä1
ogrundadt, och föga sannolikt, att ännu en sådar
förändring ifrågakom mer.
STORBRITANNIEN.
Queens-bench-dorustolen i Dublin har den 34
Maj aflkunnat sin dom öfver OConnell och dean
dre anklagade i dena stora statsprocessen. Danie
OConnell har blfvit dömd till 42 månaders fän-
gelse och 2000 L. sterlings böter. Hans son John
OConnell, C. G. Duffy, T. M. Ray, D:r Gray, Ri
chard Barrett och Steel hafva blifvit dömda til
9 månaders fingelse, och 50 L. sterling böter hvar-
dera. Dessutom är OConnell d. ä. ålagd att sjel
ställa en borgen för 3000 L. och tvenne andr:
mäns borgen för 2500 L. hvardera, till säkerhe!
decför, att han under 7 års tid icke skall stör:
friden och luznet. De andre anklagade ställa sam.
ma slags borgen, en på 4000 L. och tvenne pi
500 L. hvardera. Med djup rörelse, och unde
utgjutande af strida tårar, afkunnade domaren Bur
ton utslaget. Då det var uppläst, lutade sig Da
niel OConnell öfver bordet, vid hvilket domrarn
sutto, och yttrade att rättvisa icie vederfarits ho