Article Image
Mån de voro för tögå alt komma i fråga — doc gladde men sig åt hoppet, att den unga tidens ingripande i de allmänna angelägenheterne ej län ge kan uteblifva. Rådplägning uppstod äfven or den frågan, hvilka af de äldre kunde anses skick lige att representera. Att den högt aktade pro sten Ödman alltid blir ung), derom voro all ense. Han intog således med rätta främsta rum met på den suppositionsvis uppgjurda vallistar För doktor Björkmans redbara karakter hyste ä! ven de närvarande fullt förtroende. Bland Hei singlandspastorerna, som enligt sista prestmöte! beslut skola hafva en represensant utsedd blan sig eller bröderne i Gestrikland, föll valet enhiöl ligt på prosten Berg i Norrbo. Dernäst fingo pro fessor Lindgren i Tierp och prosten Utterströ i Närtuna pluraliteten för sig. Med all aktnin för herrar konsistoriales fruktade man dock; al de skulle af naturliga skäl inklinera åt den ep skopala sidan, på hvilken man ville rangera s få som möjligt. Man fruktade likväl, att åtmin stone en skulle komma att befinna sig på der sämma, och den trösten borde man ej heller miss unna vederbörande, att hafva en representant me på — såsom man önskade och hoppades, — de gamla representationens graföl. Någon uppsto och talade för prosten Schram såsom kandida Men då en annan erinrade om hans osmaklig snackande vid sista prestmötet rörande båne emot Guds majestät i himmelen och cess synlig maktombud på jorden, såsom häntydande på an tiliberala åsigter, så blef mannen lemnad åt e välförtjent glömska. De yngre presterne ville oci gerna hafva en, som förde deras talan. De hop pades att domkapitlet skulle göra afseende på der allmänna rösten och ombesörja val. Dessutom had åtskilliga kontraktsprostar haft den uppmärksam. heten, att redan på förband fråga sig töre, hva komministrarne tänkte om denna sak, och alla som hade frågat, hade, efter hvad kändt var, fåt ett genom stor pluralitet uppkommet jakande svar I afseende på valet var man förlägen, ej deföre att det ansågs vara brist på liberala komministrar utan derföre, att ingen hade allmänna opin one: för sig, och att man inom detta vidsträckta stif hade svårt för att komma tillsammans, för att fi del af hvarandras tankar om saker och personer Utan att misskänna de andras värde och vilja förorda någon såsom företrädesvis förtjent af förtroendet, ansåg man nyttigt, att gifva en vink. : denna sak, för att söka åstadkomma sambällighe! och endrägt. Man önskade att ingen af småaktighet eller sårad egenkärlek i en så vigtig frågs måtte låta förleda sig till en skadlig söndring; ty enighet är i närvarande tid högst nödvändig. Mar förenade sig derföre här om det förslaget, att utse till ombud någondera af komministrarne Linderdah eller Printz, såsom närmast boende Stockholm samt för öfrigt varande män, om hvilkas redbara tänkesätt trovärdige personer lemnat intyg. Om de ej kunde få rykte för sig såsom talare, så ansågos de likväl mena väl med fåderneslandet, och man kom öfverens om; ätt i första rummet värdera fosterländska tänkesätt, samt en karakter, som icke ville bereda egen vinst och ära, utan det allmännas: bästa. Man ville äfven hoppäs, att desse män skulle blifva tillgänglige för embetsbröders råd och meddelanden. I afseende på förlelningen af kostnaden ansågs det tjenligt, att föla samma grund, som för enkhjelpens erläggande: Målte erkestiftets liberala prester vid detta vigtiga illfälle gifva ett vackert bevis på endrägt och foterlandskärlek !

31 maj 1844, sida 3

Thumbnail