. msnes föreskrifter. Jag tror, att religionsfriheten bli -.poyttig för samhället, såsom ledande till sannare guds fruktan, och nyttig för läroståndet, efter den nöd pvändigt måste blifva en väckelse till kunskaper, vak samhet, dygd och omtanka hos hvarje lärare i för samlingen. För öfrigt, och då hvar och en, oaktad dess rättighet till fri religionsutöfning, är förbunder att icke dymedelst störa samhällets lugn och åstadkomma allmän förargelse, anser jag följderna af er fri religionsuwöfaing icke kunna blifva vådliga. Fri heten ger styrka åt sanningen.n : Doktor Wijkman (sedermera biskop i Westeräs yttrade: Efter min öfvertygelse är det icke tvånget, som bör verka i religionsmål. Jag tvingas ej till öfverptygelse. Den skall vinnas af sanningens egenskap och religionens egen gudomliga kraft till hjertats förbättring, och fåfängt söker man vinna detta religionens ändamål! genom politiska lagar . .. Tvånget atillskapar väl ofta hycklare; men att det någonsin befordrat en sann kristendom, derom kan jag icke nöfvertygas. . Att d-t af kongl. hofrätten tillämpade stället i Missgerningsbalken ej blifvit .genom speciel kungörelse upphälat, bevisar ingentiog; ty för grundlag måste ell annan lag vika — en tolkningsregel, som af konung och ständer blifvit både antagen och tillämpad, hvarom, i händelse af tvifvelsmål, ett öfvertygande bevis kutrde hämtas från 4828 års riksdag, då LagUtskottet yttrade, att, enligt allmänt erkänd grundsats för lagskipning, i de fall då särskilde lagar i samma ämne finnas hvar -mot annan stridande, allmän lag eller särskild allmän författning skall wvika för .Grundlag, och en äldre lag för en nyarer . — Afven andra stadganden i vår allmänna: civiloch kriminal-iag hafva, genom 4809 ärs grundlag, förlorat -äll verkan, utan att derom särskilde kungörelser blifvit utfärdade, hvarpå exempelvis kan åberopas slutmomentet af 41 8 uti 40 kap. Rättegängs-Balken, med :flera. Skulie den ofantliga mängd författningar, som, utan formligt upphäfvande, förlorat sin kraft genom nyare stadgar, få efter dagens vexlande åsigter, ömsom tillävpas eller åsidosättas; så blefve snart oredan gränslös. Nödvändigheten bjuder alltså att, vid Ila-gårs inbördes kollision, följa den gamla regeln att gifva företrädet åt den yngsta. (Slutet följer.) 9 LANDSORTS-NYHETIR. Carlstad. Ett kostligt original här i staden, bekant under namn af Elfdalingen, har låtit bygga en Tastbåt kallad Snipus mekanikus hvilken han afidel underlig vishet låtit förse med 3 kölar på den platta bottnen, och en förstäf, som ligger betydligt djupare än farkostens öfriga delar — förmodande den underligt vise Elfdalingen, att då lasten lägges i den djupt liggande fören skall farkosten af sig sjelf glida åstad liksom utför en backe. (Götheb. Handelstidn.) Upsala den 20 Maj. Vid rifningen at en gammal bod vid akademie-hemmanet Björkby, Gamla Upsala socken, förl. Thorsdag, upptäcktes, då platsen skulle planeras, under bodbottnen och straxt under jordytar, ett menniskoskelett. Alla benen äro i behåll och ej det minsta förmultnade, så att det synes, att de ej allt för länge legat i jorden. En förrostad knif lärer funnits i jorden nära skelettet, och torde möjligtvis denne blifvit ditlagd för att dölja verktyget för ett mord, om hvilket likväl alla underrättelser saknas. Läkarebesigtning är begärd, för att få utrönt huruvida några tecken å skelettet kunna intyga, om personen blifvit mördad, ungefär huru länge den legat derstädes. och af hvilket kön den varit. (Th.) Carlshamn den 17 Maj. Natten emellan den 3 och 6 dennes hade Hr Kontraksprosten Hammar i Jemshög besök af en alldeles objuden gäst, bvilken helt visst icke var välkommen i det annars gästfria huset. Under det Hr Prosten ligger i sin goda sömn, efter dagen förut hållen Bönedagspredikan för sina båda folkrika församlingar, väcktes han helt plötsligen af gnissling från gångjernsfjedrarne till sin chffionierklaff, och då han, utan någon rädd betävklighet, utbrister: hvem är der, blir han varse en okänd mansperson, som var i begrepp att der begynna en sorts husvisitation, mer när Hr Prosten med äll iakttagen skyndsamhe: närmar sig för att göra någon närmare bekantskap med sin oväntade gäst, bade denna icke den artigheten att qvarstadnaa, utan begaf sig ett, tu och tre. mot det fönster, genom hvilket han inkommit, och der han hade en stång. hvarpå han entrade. ned, så qvickt ech ledigt att Hr Prosten icke kunde erfara något vidare om bonom, än att,såsom det i månljuset syntes, han var af knapp medelmåttig storlek och klädd i sjömanskläder; och när folket på stället hunnit väckas och komma på benen, var Hr Prostens främmande borta. Att visiten icke var ämnad blifva så kort, kan slutas deraf, att en del svafvelstickor blifvit tappade vid fönst et, såvida råderum blifvit att genom antändning af ljus lätta undersökaingen i Hr Prostens göm-1 mor. Så-om souvenir hade likväl den hyggliga hedersmanrnen behagat taga ett guldur och en silfverdosa. (Carlsh. Tidn.) ——KKEEKESIEEEE ENN nn (Införes på begäran.) Till Högvördige Domkapitlet i Karlstad! Sedan val af Riksdagsman för komministrarna i Karlstads stift mer och mer kommit i fråga, bes!öt undertecknad inhemta samtelige komministrarnas tankar i detta ärende. och utsände fördenskull en skrif