logiens intresse tillägga att det holländska orde i sjelfva verket är alldeles samma med tyskarnpe Kirch-messe. Kermisen utgör och har alltfrår reformationen utgjort holländarnes karneval, ehuri den blifvit framskjuten till September månad Då är det en uppståndelse, en fröjd och lustbar het i hvarenda stad, hvarenda by i hela Hol land. I Amsterdam räcker det hela trenne vec kor. Alla gator och torg äro då fullsatta mec stånd och skjul; taskspelare, lindansare, förevisar af mer och mindre underliga underdjur, täfla mec hvarannan att ådraga sig och de sine publiken: ärade uppmärksamhet. Långt inpå nätterna ströf var folket omkring under skratt och fröjderop Långa rader af unga karlar, hvar med sin hvit hyllta flicka under armen, intaga bredden af ga torna, och alla mångelskestånd, voffelställen, nacht huis,, äro utan återvändo belägrade af hungrig: själar utaf alla åldrar och klasser. Så har de varit sedan långliga -tider tillbaka och så är de än i dag. Don Hernando bade, han som hela verlden, be. gifvit sig) ut att, om icke fira, åtminsione se på Kermisen. Han gick och gick... vid Botermark: var det ofantligt lifligt och hvad man kallar, lustigt lefverne. Der fanns hundra olika saker ati beskåda, både konstiga karlar och konstiga djur Han ställde sig att betrakta en björn, som icke utan virtuositet dansade jag vet icke rätt hvad för en solodans. Fiickorna rundt omkring drogc sig smålt åt sidan för den klumpiga fyrfotingen men deras riddare utvecklade ett nästan fabelak. tigt mod och en liten mynheer, som annars ail. deles ieke såg ut att vara någon hjelte, gick öns derhän i bravur att stiga fram och räcka åt vild. djuret en varm och ozsande pannkaka från när. maste marketenteri. Ett allmänt glädjeskri belö nade denna tappra handling. Don Hernando stod, som sagdt är, just och åskådade denna scen, hveraf han för sig sjelf fun derade att framdeles göra en liten rätt pikan