logiens intresse tillägga att det holländska orde
i sjelfva verket är alldeles samma med tyskarnpe
Kirch-messe. Kermisen utgör och har alltfrår
reformationen utgjort holländarnes karneval, ehuri
den blifvit framskjuten till September månad
Då är det en uppståndelse, en fröjd och lustbar
het i hvarenda stad, hvarenda by i hela Hol
land. I Amsterdam räcker det hela trenne vec
kor. Alla gator och torg äro då fullsatta mec
stånd och skjul; taskspelare, lindansare, förevisar
af mer och mindre underliga underdjur, täfla mec
hvarannan att ådraga sig och de sine publiken:
ärade uppmärksamhet. Långt inpå nätterna ströf
var folket omkring under skratt och fröjderop
Långa rader af unga karlar, hvar med sin hvit
hyllta flicka under armen, intaga bredden af ga
torna, och alla mångelskestånd, voffelställen, nacht
huis,, äro utan återvändo belägrade af hungrig:
själar utaf alla åldrar och klasser. Så har de
varit sedan långliga -tider tillbaka och så är de
än i dag.
Don Hernando bade, han som hela verlden, be.
gifvit sig) ut att, om icke fira, åtminsione se på
Kermisen. Han gick och gick... vid Botermark:
var det ofantligt lifligt och hvad man kallar, lu-
stigt lefverne. Der fanns hundra olika saker ati
beskåda, både konstiga karlar och konstiga djur
Han ställde sig att betrakta en björn, som icke
utan virtuositet dansade jag vet icke rätt hvad
för en solodans. Fiickorna rundt omkring drogc
sig smålt åt sidan för den klumpiga fyrfotingen
men deras riddare utvecklade ett nästan fabelak.
tigt mod och en liten mynheer, som annars ail.
deles ieke såg ut att vara någon hjelte, gick öns
derhän i bravur att stiga fram och räcka åt vild.
djuret en varm och ozsande pannkaka från när.
maste marketenteri. Ett allmänt glädjeskri belö
nade denna tappra handling.
Don Hernando stod, som sagdt är, just och å-
skådade denna scen, hveraf han för sig sjelf fun
derade att framdeles göra en liten rätt pikan