och andligt hänseende beror, jag menar represen tationens ombildning. Då bondeståndets vid sista riksdag församlade ombud beslöto tryckning och utdelning af. kon stitutions utskottets förslag till representationsförändring, kunde meningen icke vara annan, än att genom dess spridning få en bestämd opinion till blifvande riksdag uttryckt om dess sympatier inom landet. Vi skulle illa besvara förtroendet a: det depositum, som desse aktnivgsvärde män lemnat oss, om icke ett tydligt svar uttalades. Hushållningssällskapet är den enda föreningspunkt för allmänna rösten icom länet, hvsrifrån ett sådant svar kan utgå. Jag anhåller derföre vördsamt, att afdelningen ville, med remitterandet af detta förslag, väcka sällskapets uppmärksamhet på skyldigheten, ja nödvändigheten, att på lämpligt sätt söka tillvägabringa en bestämd opinion uti ifrågavarande ämne till ledning för blifvande riksdagsmän, utan att likvisst min mening är, att inleda sällskapet uti behandling af frågan i sina detaljer. Slättäng den 42 Februari 4844. Å. J. Andersson.n Denna skrift, hvilken, med bifall af vid sammanträdet närvarande: hr lagmannen och häradshöfdingen Arsenius, majoren Natt och Daz, majoren Lokrantz, distriktchefen och riddarea Nybl!eus, landtmäteridirektören och riddaren Friberger, prostarne Salven, Gallander och F:oren, kaptenen Astrand, ingeniören Blomner, löjtnanten Storkeneldt, Ryttmästaren Hellman, vice häradsh. Lundström, Anders Pettersson på Måsseberg, Gabriel Pettersson på Klämmestorp, Johan Lindberg i Härja, Lars Persson i Nykyrka, Lars Jonasson i Hwalstad och Sven Håkansson i Homeja2, hade öfverlemnats till sällskapets behandling, föredrogs nu, hvarefter först förekom fråga om sällskapets behörighet, att till öfverläggning upptaga det framställda ämnet. Efter härom förd diskussion, stadnade sällskapet i följande beslut: Då detta sällskap utgör en medborgerlig förening, vid hvilken ingen är fästad, och genom hvars beslut inga band läggas på andras fria öfvertygelse och verksamhet: Då sällskapet således icke störer laglig ordning, icke träder någon en skild person eller någon offentlig myndighet för nära derigenom, att det ingår i öfverläggning, vare sig om hvilket ämne som helst af allmän vigt: Då sällskapet uti de önskningar och opinionsyttringar, till hvilka dess öfverläggningar kunna leda, äger enda och rätta medlet att bandla för de syften, som utgöra ändamålet för sällskapets bildande: Då 4 i de af Kongl. Maj:t i Nåder fastställde stadgar uttryckligen antyder; såsom sällskapets ändamål, att befrämja ej blott jordbrukets och näringarnes förkofran, utan ock, pi öfrigt allt, som kan bidraga till ett ökadt ekonomiskt välstånd inom länet. Då verkligt ekonomiskt välstånd i ett samhälle ingenstädes kan äga rum, utan goda lagar, till skydd för person och egendom, äfvensom till jemn fördelning af allmänna bördor: Då goda lagar ej kunna i ett konstitutionelt samhälle stiftas, utan en god och på förnuftsenliga grunder byggd folkrepresentation: Och då det ej med rimlighet lärer kunna påstås, att det skulle mindre egna ett sällskap af fria män, än hvarje fri man för sig, ait utan fruktan uttala sin öfvertygelse i ett ämne af så stor och i alla fäderneslandets öfrige förhållande ingripande betydelse; drager Skaraborgs läns Hushållnings-sällskap icke i betänkande att förklara sig både kunna och, sedan framställning derom nu blifvit gjord, äfven böra taga under öfverläggning den för detta län, likasom för hela Sverges Rike, högst vigtiga frågan, huruvida en representationsförändring i öfverensstämmelse med det derom pu hvilande grundlagsförslag, må anses gagnelig; låtande det för öfrigt ankomma på öfverläggningens gång, i hvad mån en opinionsyttring i detta ämne må för närvarande kunna tillvägabringas. Emot detta beslut recerverade sig herr Kammarherren Roos, under förmenende, att en opinionsyttring vore ett i förväg lagt hinder för Riksens Ständers fria bedömmande af frågan(!l). Härefter företogs öfverläggning i ofvanberörde fmre och sutades med den opinionsyttring: Att sällskapet anser en representationsförändring för Sverge icke allenast gagnelig, utan alldeles oundgänglig, så framt detta land ej skall tillbakahållas på den bana af fortskridande kultur, som hvarje samhälle måste antagas hafva beträdt i samma stund det gifvit sig en fri statsförfattning: Att sällskapet önskar antagandet af det hvilande grundlagsförslaget, såsom byggdt på förnuftsenliga och rättvisa grundsatser: Att sällskapet, om detta förslag ej skulle kunna oförändradt antagas, bkyväl vågar göra sig det hopp, att icke, genom nigon modifikztion deri, annan grundsats skall hyllas, än den allmänna valrättens, Pr FS fs 2 RR