kunna blifva af mycket gagn. Visserligen hade Ak demien hellre önskat, att resan skett till Dalarn och det var äfven inom Akademien tal: om att u derstödet kunde vara påräknadt just för den nu i frå varande resan. Men Akademien, och äfven jag, fås sig icke dervid. Jag får imedlertid lyckönska kand daten Säve till sin danska resa med sina 200 ant qvarier., — Säve svarade: Jag hade redan lån före Jul, innan ännu denna resa var ens påtänkt,h riksantiqvarien Hildebrand anbållit om att få re: till Gottland, emedan -----). Rektor, afbryta de: Ja, ja — allt detta vet jag redan förut. Jag h ingenting vidare att säga herrarne., Vi hafva här anfört detta mot oss vidtagna förf rande af Akademiens Rektor, icke i den mening, so skulle vi deröfver vilja besvära oss inför Ers Högvö dighet — vi öfverlemna denna sak åt det al: männa vette domstol — utan endast för att dermed visa, huru ma: genom en sådan behandling af Ungdomen, som der na, just har motverkat det mål, hvartill man vil komma. Vi måste nemligen öppet förklara, att dei na mot oss vidtagna åtgärd så upprörde sinnena, a den öfvcrtygelse i saken, som hos flere och isyone het de äldre bildat sig, återigen var på god väg a tillintetgöras. Häraf blef sålunda en nödvändig följ att sällskapets sammankallande, för att fatta beslut saken, åter måste uppskjutas några dagar, tills då första obehagliga intrycket hunnit mildras och e lugn besinning åter kunde göra sig gällande; — oc i detta afseende anse vi oss skyldiga för Ers Högvö! dighet nämna att, enligt vår öfvertygelse, utan de ä dre medlemmarnes fasthet och lugn samt beredvillig het att samtala med och söka öfvertyga de yngr bade denna sak måhända aldrig fått den utgång, sor den nu erhållit. Vidi går, den 47 Maj, hällen al män sammanvkomst beslöt sällskapet för denna gån resans nedläggande. Vi hafva härmed för Ers Högvördighet i korthe redogjort för denna frågas handläggning, och våg slutligen å egna och kamraters vägnar i djupaste öd mjukhet anhålla, att Ers Högvördighet täcktes, på de ätt Ers Högvördighet behagar finna lämpligt, under rätta H. M. Konurgen om sakens förlopp och sann örhållande, då vi göra oss förvissade att vår Aller lådigste Konung icke torde med misshag upptag letta uttryck af ungdomlig kärlek och undersätli. vördnäd. Upsala den 148 Msj 1844. Ers Högvördighets ödmjukaste tjenare, Fredrik Georg Afzelius, B. E. Malmström, hil. theoret. pract, Adjunct. Ph. Mag. ALsth. Doc. P. J. Petersson, Arvid Sundberg, bh. Mag. Poös. Rom. Docens Ph. Mag. Carl Säve, 71 Med. Ph. Cand. Likheten med originalet intygas af H. Aug. Lindhult, EK. A. Lindström, Ph. Mag. Student af Westm. Nation