ULIIUL VII MILIICIR SIA 8 MEr FUILIMAL 100559 MERMRAMMRM de det redan befintliga tullbindret för hbandelsrörelsen de begge länderna emellan. Om t. ex. något land hade lagt 40 procents tull på en Eogelsk vara, så vore väl detta tullbelopp ett hinder för Englands handel med samma land; men om England pålade ett motsvarande belopp på sina alster, så skulle hindret för handeln tydligen stegras från 40 till 80 procent, genom Englands egen åtgärd. Hvarje steg, som toges af England i denna rigtning, skulle sålunda blott tjena att försämra och inskränka dess kommereiella förhållanden med främmande länder. De ömsesidiga sammanjemkningarne genom handelstraktater medförde så ringa minskning i dessa hinder, att Englands handel med Brasilien, som hade afslutat en dylik traktat, vore vida mindre än Englands handel med Ryssland, vid hvilken någon dylik jemkning icke kommit i fråga. Det kunde visserligen förefalla besyonerlist, att införseln fån Ryssland till England uppgick till ej mindre än 35,000.000 årligen, under det att Englands export till Ryssland ej steg till mer än 4,600,000 . Det är onekligt att jomnvigten emellan införsel och utförsel måste af England. godtgöras på ett eller onnat sätt, och man har sagt alt Egland skulle bli nödgadt att betala med guld, hvad det icke fick tillfälle att betala med varor. Men äfven om så vore, så fann motionären ingenting förderfligt deri; ty men kan drifva en ganska förmånlig handel med guld, så väl som med hvarje annan vara, Guld måste köpas af England, innan England kan sälja det; men om England kan göra begge delarne med vinst, hvad kan man väl då hafva att invända deremot? I afseende på Ryssland är det faktiska förhållande likvil, att England icke betalar differensen emellan sin utförsel och införsel hos det landet, med guld. Englands utförselsartiklar till. Ryssland voro produkter från andra främmande länder, såsom bomull 8,098,735 T, indigo 4,279,603 , konsjonell 230,854 K, kaffe 439,364 , socker 8,460,600 K, vin 46,914 gailons, romm 50;337 gallons, oberäknadt en stor mängd andra artiklar, alla utförda från Englands fullprop pade masasiner hemma i London, hvilka åter hade fått dem från produktionsorterna, i utbyte för Engelska . manvufakturvaror. Englands import på Ryssland skedde följaktligen efter hvad man i handelsstil kallar det triangulära systemet, hvilket i sig Ssjelft vore lika enkelt, som lätt att begripa. England betalade de varor det hemtade från Ryss: land, medelst andra varor som det hemtat från Brasilien och flere främmande länder, toot Engelska bomullsoch ylleväfnader samt andra Engelska tillverkningar. Motionären hoppades, att man icke skulle invända emot förslaget att det grundade sig på en teori, som vore oförsökt; men om så skedde, så kunde han svara, att man alltid börjar med teorier och abstraktioner, innan man komme till verkligheter. Angmachinen och spinnmachinen hade också funnits till i teorien, innan de gjorde sitt inträde i det praktiska lifvet. Om., sade han, man icke kunde finna ministrar, dristiga nog att genomföra de grundsatser, som måste undanrödja hindren emot Englands handel; så måste man bjuda farväl åt den storhet och lycka, hvaraf detta land varit så länge i åtnjutande. Men man borde hoppas, att ministeren icke skulle åtnöja sig med att blott hafva det närvarande ögonblickets gynnsamma förhållanden i sigte, utan se tillbaka på de motgångens år, som nu voro förbi, och undersöka huruvida ej samma orsaker, som alstrat dessa motgångar, ännu voro alltjemt i verksamhet. En handelsminister hade vid ett föregående tillfälle satt i fråga, om motionären kanhända önskade ett cirkulär kringsändt till samtlige brittiske ministrarne vid fråmmande hof, med befallning att afbryta alla underhandlingar, som vore å: bane för tilltänkta handelstraktater. Motionären kunde härtill svara, att om så skedde, så skulle det, efter bans förme: nande, spara in mycket onödigt bekymmer. Det vore kanhända för sent numera att expediera något dylikt cirkulär; men om man verkligen beslutade. sig dertill, så boppades motionären att dermed .måtte följa en instruktion för Engelska sändebuden, om förklarandet hos de främmande maktern, att Storbritannien sent omsider hade varseblifvit, den villfarelse detta land så länge hade varit underkastadt; att det numera insåg sig icke kunna sälja utan att äfven köpa, eller köpa utan att sälja, och att det vid konsumerandet af utländska varor i sjelfva verket blott konsumerade inhemska, under förändrad form; att Englands marknader alltså hädanefter skulle stå öppna. för verldens samtliga folk, till utbyte derstädes af hvad de frambraste billigast, mot det de sjelfva behöfde mest.n Genom anförande och åberopande af flera bland de månsa handelstraktater, som England afslutat, sökte Mr Gladstone försvara nyttan af dylika traktater, och slutade med den anmärkningen, att såvida motionären icke kunde visa allt slags handel vara lika förmånlig och att det vore bkgiltigt för England om de länder, red hvilka det sted i handelsgemenskap, hyllade ett liberalt eller prohibitift system — och såvida ban icke kunde visa att handelstraktaten med Brasilien el!er den som Pitt slöt med Frankrike hade varit skadliga för Englands manufakturer, och att det icke fanns några omständigheter, under hvilka en handelstraktat kunde frambringa 2n03t än ondt: så framt han icke kuude bevisa allt detta, så ägde han ingen rätt att yrka husets bifall! till sitt förslag, hvilket förutsatte, att allt det nyssniimnda borde kunna IrR ss hh