STOCKHOLM den 20 Moj.
Dagens utländska poster medförde tidningar
rån Paris af d. 9, från London af d. 40, samt
rån Hamburg af d. 44 dennes.
FRANKRIKE.
Under det Deputeradekammarens diskussion öf-
ver fångelsereformen ådagalägger huru oredig, obe-
slutsam och de större organisationsfrågor icke vuxen
den nuvarande kammaren ör, och saken uttänjes
afsigt troligen att fördröja åtorumntagandet all
Otaheyti-frågan, så ser man likväl, att Oppositio-
nen icke ämnör att släppa efter densamma. Man
är allmänt af den mening, att den kommer att
skaka ministerens sammansättning så, att en för-
ändring kommer att framkallas.
Pärskammaren håller ännu på med undervis-
ningsfrågan.. Den bade heslutat att. religionsun-
dervisningen vid skolorna skulle skiljas ifrån den
öfriga undervisningen och bestridas för katholiker
af katbolska, för protestanter af protestantiska pre-
ster. Det debatterades nu, huruvida ingen lärare
skulle få antagas vid elementarläroverken, :som
icke kunde afgifva en förklaring att ban icke till-
hörde någon kongregation.
Den kommitte, som handlägger frågorna om jern-
vägarna, har tillstyrkt, att Norra vägen, eller ifrån
Paris till Lille, skall. omläggas på statens bekost-
nad. Då torde den redsn blifva färdig nästa år.
Ministern Lacave Laplagne bar tillkännagifvit, att
han emottagit anbud om 300 millioners lin till
jernvägsanläggningar, på vida fördelaktigare vilkor
än dem Hr Lsfftte erbjudit.
Marinministern har till plan, att icke låta göra
mer än 4 stora krigsångfartyg för transatlantiska
resor, af de 44 som kamrarna beviljat medel till.
I stället komma vanliga mindre krigsångfartyg att
byggas.
Generallöjtnant Changarnier, som eljest dragit
sig tillbaka eiter tvisten med marskalk Buzeaud,
har nu blifvit kallad till Paris, och lärer komma
att afså till Afrika; hvaraf det slutas, att mar-
skalken icke kommer att återgå dit, sedan ban i
sommar återkommit till Frankrike.
Grefven af Syracusa hade nu kommit för an-
dra gången i år till Paris. Man tror att han un-
derhandlar för Neapolitanska familjens räkning om
giftermål mellan grefven af Trapani och drott-
ning Isabella.
Deremot säges äfven, att general Prim väntas,
för att underhandla för prinsen af Asturien, som
nu lärer hafva utsigter för sig.
SPANIEN.
— Till general-kapten i Madrid hade Hr Mazaredo
blifvit utnämnd och i Sevilla Hr Schelly. Hr
Castillo har blifvit minister i Rom, efter Hr
Hayos, och Hr Bermudez de Castro i Biässel
efter Hr Conch2.
Man väntade att dekretet om belägringstillstån-
dets upphäfvande skulle utfärdas d. 5 Maj.
Hr Lefebyre,; en frånsk köpman, som-i Verona
blef genom general Zurbanos förfarande utplun-
drad, har fått sig tillerkänd skadeersättning och
redan fått lyfta en del af summan.
STORBRITANNIEN.
Ryktet, att kejsar Nicolaus denna sommar skul-
e ämna göra ett besök i London, tyckes vinna
allt mera konsistens. Nu berättas, att generalen
Lord Bloomfield kommer -att afgå till S:t Peter -
burg, för att beiedsaga kejsaren på denna resa.
Theatern i Manchester brann d. 6 dennes ned
i grund: i
2 TYSKLAND.
Ol-uppl!oppet i Mänchen är nu lyckligen och
väl slutadt, och lugnet fullkomligen återstäldt:
Regeringspresidenten von Hörmann -har blifvit af-
satt, emedan han fört konungen bakom Jjuset i
afseende på orsakerne till missnöjet, som föran-
edde upploppet. . Konung Ludvig anträdde d. 8
dena hvarje år vanliga resan till Italien.
GREKLAND. :
Oroande -underrätielser från provinserna had
d. 26 April ingått till Athen; man fruktade ut-
brott af oroligheter. Både till Rumelien -och
Morea hade förstärkningar af trupper afgått. Det
Ryska partiet började åter röra på-sig. Synoden
hade vägrat svära ptrohet. emot konungen och
konstitutionen , under förevänning. att en så-
dan ed stridde emot kyrkans kanoniska stadgar.
De helige fäderne hade dock slutligen gifvit med
sig; soch aflagt eden, sedan ecklesiastikiministern
gjort dem föreställningar öfver det origtiga i-de-
ras-handlingssätt.
HAYTI.
De sednaste underrättelserne från denna ö gå
till d. 4 April och äro rätt bedröfliga Sedan
presidenten -Herard med -trupperne marcherat
emot insurgenterne. i f. ds Spanska andelen af ön;
reste sig d. 34 Mars de svarte invånarne i massa
vestra delen af ön, och anställde ett förfärligt
blodbad bland Mulatterne. — Hvarken kön eler
ATT. Lo La I a I VA Lä SSA UT KNISSR