bestrattomg- verkade dock föga till: hans -iorbatt-
ring. Efter åtta dagars tid förnyade han sitt
rymningsförsök och genast gripen nu liksom förra
gången fördes han till stiftelsens Syssloman, som,
underrättad om förhållandet, tog erforderliga mått
- och steg, för att exemplariskt låta bestraffa ho-
nom. Gossen, som anade hvad-:som förestod,
utbrast nu under en af tårar åtföljd vemodig kla-
gan: slå- mig icke, stryk hjelper ej, en hård he-
handling har från början varit min olycka, gil
mig i stället förlåtelse, förlåtelse blott denna gång,
och. jag är beredd till allt hvad i min makt står,
för satt godtgöra mitt -fel. Efter någon öfverlägg-
ning från Sysslomannens sida, erhöll den unge
rymmaren. den förlåtelse han utbad sig, och man
fortfor - emedlertid allt jemt att med den största
uppmärksamhet - följa. hans förhållande... De mo-
raliska föreställningar och förmaningar, hvilka han
tid efter annan både enskildt och med de öfriga
barnen mottog, syntes icke hafva blifvit utsådda
på hälleberget. Han började visa allt pålitligare
tecken till förbättring. Efter omkring ett års
förlopp, när stiftelsens Syssloman en gång under
vänligt samtal med gossen ledde hans tankar på
hans förändrade belägenhet nu mot förr, på den
skillnad, som visade sig mellan hvad han då va-
rit och hvad han för närvarande lofvade blifva,
syntes en oroande, plågande känsla afspegla sig i
hans ansigte och förmörka hans blick. Den upp-
märksamme Sysslomannen fann genast, att en
smärtande förebråelse skakade hanis inre. Ett brott
har ingen tunga, säger Shakespeare, men det ta-
lar ändock ett begripligt språk. Tårarne, ångrens
följeslägare, ;strömmade från hans ögon, bans tal
blef svälfvande, han yttrade under snyftningar och
med halfqväfd stämma, att han hade något att
bekänna.- Nu berättade han, huru han kort före
sitt första rymningsförsök ur kokerskans gömmor
bortstulit en penningsedel (för hvilket han likväl
aldrig varit misstänkt), i afsigt att dermed bjel-
pa sig under vägen, att han sedermera, då han
blef gripen, uppätit sedeln, för att ej genom den
blifva röjd, och att: denna stöld som en gnagande
mask. plågat honom, -hvarje gång han sedan af
kokerskans händer mottagit något bevis på dess
kärleksfulla omvårdnad. Hvad som blef följden
af denna gossens öppna, frivilliga bekännelse gis-
sar Läsaren lätt. Stiftelsens ädle Syssloman tänkte
som Thorild: Or :en brottslig icke kan straffas
utan på en sådan bekännelse, :O så rys! rys för
att straffa sjelfva hans Heliga Dygd!s Kokerskan
erhöll genom Sysslomaninen det penningebelopp
hon förlorat, utan att få veta hvem som beröf-
vät henne det, likväl med sträng tillsägelse att
icke hädanefter lemna penningar oinlästa till lock-
mat för den svage, som möjligen ännu icke kan
motstå, frestelsen: Den öfriga personalen inom
räddningshuset har icke heller fått kännedom af
denna händelse, och gossen har fortfarit mer än
ett år att med bottenärligt uppförande utplåna
minnet af den begångna förseelsen, hvilken häns
uppriktiga ånger redan försonande nedsänkt på
hafvets djup.
Då man i uppfostringsväg icke kan hoppas
mycket af äldre personer, som mognat under ut-
öfning af missgerningar, så har man vändt sin
omtanka och sina bemödanden möt det yngrel.
slägtet, hvars sinnen ännu, såsom man af nyss
anförda. exempel kan öfvertyga sig, stå öppna för
mildare intryck , låta böja och omdana sig. I
många europeiska stater har sedan slutet af sist-
förflutna årbundradet eller början af närvarande
det .christliga förbarmandet som en försonande
Engel ställt sig mellan lagens svärd och den o-
lycklige unge öfverträdaren, som bäfvar tillbaka
för...den; arm,; som lyfter, det. - Man har stiftat
uppfostringsanstalter, i hvilka äfven de djupast
fallna, värnlösa, brottsliga barnen upptagas, vår-
das, förbättras och ombildas till verksamma och
dugliga redskap inom samhället. Och man hår
härmed gagnat, icke blott de olyckliga barnen,
utan, äfven. staten sjelf... Man har hvarken trädt
moralens: eller juridikens råmärken för nära, el-
Å
j
s
I
s
et mm mm I
ler ens undandragit någon ett påräknadt under-
stöd. De fattiga barn, för hvilka ännu en folk-
skola eller ett fädernehem,. om än aldrig så ringa
och torftigt, - stå öppna, önska sig icke engång
plats inom räddningshuset. Man har aldrig före-
skrifvit ett begånget brott såsom vilkor för inträ-
de deri, man har tvertom ofta upptagit öfvergifna,
värnlösa barn, som icke förbrutit sig emot lagar-
18; man har endas: skyndat att hjelpa der, hvar- f
est det moraliska och physiska behofvet var störst,
der nöden och faran syntes stå närmast för han-
dep. Man har ansett barn, hvilka inför lagen
örbrutit sig och derföre blifvit straffade, icke som
gentliga brottslingar. Ty de. kunna, så länge de
innu äro barn, wäl vara sjellsvåldiga, vanartiga,
örråda onda böjelser, som någon gång utbryta i
notsvarande ;handlingar, men: de kunna icke be-
så hvad. man i strängaste mening förstår med
orott. Deras späda, omyndiga. ålder, deras out-
vildade -karakter är ännu deras gode genius. För
lem är ingången till oskuldens Eden ännu icke
f någon .Cherub helt och hållet. tillspärrad. Det j
ättas hvarken af lagen .eller mågon förståndig do-
nare i samma kategori med den fullmyndige lag-
rytaren, äfven om deras gerningar burit samma
regel som. bans. Huru vådligt, ja onaturligt är
et ieke derföre att. låta. barnen följa de brott-
lige. ochystraffskyldige föräldrarne i fängelset, låta
em.deri. hopblandas. med de-gröfsta missgernings-)!
nän,.:se exemplen af,dessas tygellösa : osedlighet,
supa deras orena tankar och lastbara böjelser
ch i deras sällskap utbilda sina onda anlag
U verkliga karaktersfel och själslyten) till den
ndra naluren, som icke af någon mensklig konst
ter. förändra: eller utplåna :sig? För att före-
ri
30
nn
st
he
a
RR
FSE