belägrades knappa munförråder. Modet bos fol-! ket i Montevideo hade, genom detta lyckade undsättningsföretag, betydligt vuxit, och man hoppades att genom den nu afbulpna bristen på kavalleri blifva i stånd att göra utfall och så skada de belägrande, att de omsider skulle nödgas upphäfva belägringen. Staden var nu försvarad at 7,500 man trupper och 400 kanoner. Hoppet om stadens snara befrielse från den långvariga belägringen var redan så stadgadt, att köpmännen gått in på att låna regeringen en summa penningar. — Det religionsförhör herr biskop Butsch sistlidne Tisdag anställde med H. K. H. prins Oscar Fredrik, bivistades af D. M. Konunzen och Drottninzen, D. K. H. Kronprinsen och Hertigen a! Upland, svenska och norska statsråden, rikets herrar, erkebiskopen och biskopen i Strengnäs, pastorerna i Stockholm och de Kongl. Prinsarnes ärare. I Onsdags förrättades kouvfirmationen i siottskapellet af erkebiskopen och voro dervid äfven H. M. Enkedrottningen samt D. K. H. Prinsessan och Hertigen af Dalarne närvarande. Kom munionen skedde i går, efter högmesso;udstjenstens slut; erkebiskopen, som utförde den, assisterades dervid af biskoparne i Skara och Strengnäs. Den sednare höll den förutgående pred:kan. : — Af den medalj presterskapet låtit pregla med anledning af Carl XIV:s regeringsjubileum, har erkebiskopen dessa dagar aflemnat exemplar till D: M. Konungen, Drottningen, Enkedrottningen samt de Kongl. Prinsarne och Prinsessan. — Kongl. Maj:t bar den 23 sistlidne April ) Svenskt och Norskt statsråd beslutat, att en Svensk och Norsk konsul skall anställas i Bibao, med rättighet att utnämna vice konsuler, i hamnarne på Spaniens norra och vestra kust, alltirån franska, iotill portugisiska gränsen. ———RE—R—— AA Ä.— — Genom utfärdad kungörelse af d. 50 April, bar Receringen, i öfverensstämmelse med Riksens Ständers under sistlidne Riksdag derom aflåtne skrifvelse, förordnat, att besvär ölver Ofverståt hållareembetets, öfrige Konungens Befallningshafvandes och Poliskamrarnes beslut i polismåliallmänhet böra gå till Hofrätt och icke, såsom bit-: tills, direkte till högsta domstolen. enna förändring blir ganska välgörande och skall säkert saart medföra en annan, icke mindre af behofvet påkallad, nemligen polisförfattningarnes ötverseende och hela polisinrättningens reformerande. Stadgarne i förordningen lyda som följer: 8. 4. Besvär öfver såväl Öfverståthållareembetets och Kongl. Maj:ts öfrige Befallningshafvandes, som ock de utom Stockholm inrättade Poliskammares beslut i Polismål, af sådan beskaffenhet, att, vid ändrings sökarde hos Kongl. Maj:ts, besvären inlemnas uti dess Justitie-revisions-expedition, böra, med undantag endast af de mål, hvarom här nedan i . 4 sägs, hädanefter anföras bos vederbörande Hofrätt, och må dess utslag genom besvär öfverklagas hos Kongl. Maj:t, allt med iakttagande af den tid, som i allmänhet är stadgad för fullföljd af brottmål från Underrätt till Hofrätt och från Hofrätt till Kongl. Maj:t. S. 2. De föreskrifter, hvilka serskilta författningar innehålla, angående verkställighet eller fullgörande af hvad uti ifrågavarande mål biifvit af Polismyndighet ålagdt, eller om skyldighet, att ställa säkerhet för uppfyllande deraf, förblifva oförändrade; skolande i dessa mål Hofrätts beslut, äfven om detsamma icke är med Polismyndighetens öfverensstämmande, kunna, utan hiader af ändringssökande, verkställas i de fall, då enahanda beslut, meddeladt af Polismyndigheten, kan omförmälde verkställighet medföra, men i fråga om fullgörande, såsom vilkor för rättighet till klagan hos Kunglig Majestät, bör, hvad Hofrätts utslag i Polismål angår, till efterrättelse lända, hvad i allmänhet är om Hofrätts beslut i brottmål gällande. 6. 3. Denna författning skall genast efter densammas kungörande tillämpas; dock så, att de mål, som, inoan författningen kungöres, blifvit af Poliskammare, Öfverståthållareembetet eller Kongl. Majestäts öfrige Befallningshafvande afdömde, skola, i hbändelse af ändriogs-sökande, fullföljas uti hittills vanlig ordning. g. 4. Härigenom göres ej någon ändring i hvad om behandlingen af mål rörande försvarslöse el:er till allmänt arbete förfallne personer särskildt stadgadt finnes. o— Rikets Ständers år 1841 församlade revisorer anmärkte, att kostnaden för instruktionsbataljonerne å Drottningholm, hvilken blifvit anvisad att utgå af flere fonder, borde anvisas å en enda fond och bokföras å serskildt konto, så att på ett ställe blefve synligt det belopp, som för ändamålet erfordrats; med anledning häraf har Regerinsen, som funnit sig icke nu kunna bestämma huru TT BARON OA SRA AGA NN CNE RA NA NT NRO RIE