ligen, såsom vi några gånger tillförene tillåtit o
erinra, högst väsendtligt att iakttaga, det ett vis
tillverkningssätt lika väl konstituerar ett yrk
som tillverkning af en viss vara. Hade icke la
stiftarne före systemets tid gjort denna distinl
tion, så skulle vi ännu stått qvar vid de til
Verkningsmetoder, som följdes af våra skråhand
Vverkare för flera sekler sedan, och alla yrke
ännu legat under skrå. Att nu öfvergilva denr
distinktion, innefattar ock ett erkännande, att skri
na hafva privilegium på alla möjliga tillverknir
gar och tillverkningssätt, på sådane, om hvill
man vid skrånas inrättning icke drömde, och so!
tillkommit genom ut- eller inländska slöjdidkare
eller vetenskapsmäns snille och uppfinningsfö.
måga. Ångmachinen skulle aldrig blifvit i Sverg
tillverkad, ty den består af jern och messing e
ler brons, och dessa materiers förarbetning lyde
af ålder under skråsmeden och gelbgjutaren, oc
kollegium vet väl att desse 1cke tillverka ångm:
chiner. GOräkneliga nya artiklar för förbruknir
gen, nya metoder för tillverkningen hafva ti
största delen utomlands, men äfven ofta inor
riket, blifvit uppfunna och kunna gifva syssel
sättning åt förståndiga och arbetsamma personer
är det då nu meningen att alla dessa frukter
andras mödor och snille nödvändigt skola blifv
till byte för några få personer, som aldri
besvärat sin hjerna med dylika uppfinningar, oc
att detta skall ske blott derföre att dessa persone
fått sig i gamla författningar tillagdt handteran
det af någon viss materie eller något visst verk
tyg, som med det uppfunna nya har någon när
mare eller fjermare likhet? I motsats till en så
dan grundsats vore det högst välgörande att åt-
minstone hvar och en, som önskar att tillverk:
en nyuppfunnen vara eller medelst machin åstad
komma en förut känd eller okänd tillverkning
må dertill äga full frihet och icke derifrån hin
dras genom en orimlig utsträckning af skråför.
fattningen. Hvad har t. ex. det allmänna förlo-
rat dervid, att en och annan förskaffat sig en hyf-
vel, för att tillverka svafvelstickor, och att den-
na tillverkning icke blifvit lagd under snickare,
för hans privilegium på att bebandlia trä och
hyfla, eiler kanhända under Dylta svafvelverk för
dess privilegium på svafveltillverkning, eller un-
der apotekarena för dessas rättighet att handtera
chlork. lium eller fosfor? Framför allt skulle det
för vårt, på kapitaler, associationsanda och för-
miågan att förvalta ekonomin af stora fabriker
fattiga land, vara till stort gagn alt uppmuntra
Vvarors tiliverkande medelst mindre machiner el-
ler redskap, som kunna begagnas af en å två per-
soner. Härizenom öppnades utväg för den mindre
bemedlade att, utan att blifva fabrikshjon, använ-
da sin arbetshåg och arbetsskicklighet; tillverk-
ningen hiir godköptare än då den göres för hand,
och den blir tillika bättre, icke blott derföre att
den utföres med machin, utan äfven derföre att
en person åt dess fulländande egnar hela sin upp-
märksamhet, så mycket vissare, som han, och
icke husbonden, deraf tar profiten. Det ligger äf-
ven mycken ekonomi deruti, att en sådan ma-
chin kan begagnas för flera olika tillverkningar.
Sådant är t. ex. förhållandet med machiner för
pressning af metallvaror: när en dermed tillver-
kad artikel kommer ur modet, tillverkar man,
utan förändring af hufvudmachinen, en annan, och
ofta kan en sådan press användas på materier af
olika slag. Ar det icke en vinst för det allmän-
na att den lilla fabrikanten sålunda icke sättes
ur verksamhet eller bringas till tiggarstafven,
ifall den tillverkning, hvarpå han först lagt
an, icke mera vill gå? Härtill fordras lik-
väl att auktoriteterne icke slå allt arbete ucder
skråordningen — det vill egentligen säga under
sig sjelfva, ty det är de, som deraf kunna göra
grace åt den ene, genom beviljande af undantag,
och mota tillbaka den andre, genom att mot ho-
nom citera skråförfattningarne.
Denne andre är merendels den fattige. Derpå
gifvas mångfaldiga exempel, och den närvarande
händelsen vederlägger ej heller denna uppgift,
såsom man kan se af skälen i den Kongl. reso-
lution, som upphäft kommers-kollegii ifrågava-
rande vägran och tillagt kamerer S. den sökta
rättigheten. Herr S. begärde nemligen hos Rege-
ringen, att, om icke för annat, så ,af gunst och
nåd, erbå!la rätt att tillverka pressade metall-
arbeten. Detta bifölls af Regeringen på de skäl,
att S. från England införskrifvit redskap och en
kunnig verkmästare, att fabriken skall leda till
en förbättrad tillverkning (Reg:s egen supposition),
att magistraten i Jönköping och äfven en af stadens
selbgjutare tillstyrkt bifallet. Således: den, som
ir så förmögen, att han kan på vinst och för-
iust införskrifva redskap och arbetare från Eng-
ETEENEEEE ANS ERS OEI Ne NAN ROT TU Ya Ae