ligen, såsom vi några gånger tillförene tillåtit o erinra, högst väsendtligt att iakttaga, det ett vis tillverkningssätt lika väl konstituerar ett yrk som tillverkning af en viss vara. Hade icke la stiftarne före systemets tid gjort denna distinl tion, så skulle vi ännu stått qvar vid de til Verkningsmetoder, som följdes af våra skråhand Vverkare för flera sekler sedan, och alla yrke ännu legat under skrå. Att nu öfvergilva denr distinktion, innefattar ock ett erkännande, att skri na hafva privilegium på alla möjliga tillverknir gar och tillverkningssätt, på sådane, om hvill man vid skrånas inrättning icke drömde, och so! tillkommit genom uteller inländska slöjdidkare eller vetenskapsmäns snille och uppfinningsfö. måga. Ångmachinen skulle aldrig blifvit i Sverg tillverkad, ty den består af jern och messing e ler brons, och dessa materiers förarbetning lyde af ålder under skråsmeden och gelbgjutaren, oc kollegium vet väl att desse 1cke tillverka ångm: chiner. GOräkneliga nya artiklar för förbruknir gen, nya metoder för tillverkningen hafva ti största delen utomlands, men äfven ofta inor riket, blifvit uppfunna och kunna gifva syssel sättning åt förståndiga och arbetsamma personer är det då nu meningen att alla dessa frukter andras mödor och snille nödvändigt skola blifv till byte för några få personer, som aldri besvärat sin hjerna med dylika uppfinningar, oc att detta skall ske blott derföre att dessa persone fått sig i gamla författningar tillagdt handteran det af någon viss materie eller något visst verk tyg, som med det uppfunna nya har någon när mare eller fjermare likhet? I motsats till en så dan grundsats vore det högst välgörande att åtminstone hvar och en, som önskar att tillverk: en nyuppfunnen vara eller medelst machin åstad komma en förut känd eller okänd tillverkning må dertill äga full frihet och icke derifrån hin dras genom en orimlig utsträckning af skråför. fattningen. Hvad har t. ex. det allmänna förlorat dervid, att en och annan förskaffat sig en hyfvel, för att tillverka svafvelstickor, och att denna tillverkning icke blifvit lagd under snickare, för hans privilegium på att bebandlia trä och hyfla, eiler kanhända under Dylta svafvelverk för dess privilegium på svafveltillverkning, eller under apotekarena för dessas rättighet att handtera chlork. lium eller fosfor? Framför allt skulle det för vårt, på kapitaler, associationsanda och förmiågan att förvalta ekonomin af stora fabriker fattiga land, vara till stort gagn alt uppmuntra Vvarors tiliverkande medelst mindre machiner eller redskap, som kunna begagnas af en å två personer. Härizenom öppnades utväg för den mindre bemedlade att, utan att blifva fabrikshjon, använda sin arbetshåg och arbetsskicklighet; tillverkningen hiir godköptare än då den göres för hand, och den blir tillika bättre, icke blott derföre att den utföres med machin, utan äfven derföre att en person åt dess fulländande egnar hela sin uppmärksamhet, så mycket vissare, som han, och icke husbonden, deraf tar profiten. Det ligger äfven mycken ekonomi deruti, att en sådan machin kan begagnas för flera olika tillverkningar. Sådant är t. ex. förhållandet med machiner för pressning af metallvaror: när en dermed tillverkad artikel kommer ur modet, tillverkar man, utan förändring af hufvudmachinen, en annan, och ofta kan en sådan press användas på materier af olika slag. Ar det icke en vinst för det allmänna att den lilla fabrikanten sålunda icke sättes ur verksamhet eller bringas till tiggarstafven, ifall den tillverkning, hvarpå han först lagt an, icke mera vill gå? Härtill fordras likväl att auktoriteterne icke slå allt arbete ucder skråordningen — det vill egentligen säga under sig sjelfva, ty det är de, som deraf kunna göra grace åt den ene, genom beviljande af undantag, och mota tillbaka den andre, genom att mot honom citera skråförfattningarne. Denne andre är merendels den fattige. Derpå gifvas mångfaldiga exempel, och den närvarande händelsen vederlägger ej heller denna uppgift, såsom man kan se af skälen i den Kongl. resolution, som upphäft kommers-kollegii ifrågavarande vägran och tillagt kamerer S. den sökta rättigheten. Herr S. begärde nemligen hos Regeringen, att, om icke för annat, så ,af gunst och nåd, erbå!la rätt att tillverka pressade metallarbeten. Detta bifölls af Regeringen på de skäl, att S. från England införskrifvit redskap och en kunnig verkmästare, att fabriken skall leda till en förbättrad tillverkning (Reg:s egen supposition), att magistraten i Jönköping och äfven en af stadens selbgjutare tillstyrkt bifallet. Således: den, som ir så förmögen, att han kan på vinst och föriust införskrifva redskap och arbetare från EngETEENEEEE ANS ERS OEI Ne NAN ROT TU Ya Ae