thycket olyckligare är detta, som man äfven sedan
sista riksdeg är betagen all rättighet att hota e!ler
bysätta en sådan gäldenär. Tager man t. ex. i be-
träktande att en förmögen man, utan moralisk känsla,
på sitt förtroende lånar några 4000 rdr mot sin re-
vers: men för att undvika mnågonsia betala, försä!jer
ban, före förfallotiden, proforma all sin egendom till
en vän, måhända för en hederlig dusör, och som han
tillika känner sig vera fri för bysättning, beböfver
han aldrig bekymra sig om att betala en skilling. En
del gäldenärer deremot begår det sveket, att inför
Härads-rätten erkänna sin skuld; men begagnar sig
af författningarne för att vädja till Lagmans-rätten
och sålunda vinna en längre betalvingstid. Hvad
så!edes, näst Representations-Reformen är det nöz-
vändigas ste ett iskttaga och förändra, är efter min
tarka — 4:0 upphävandet af all rättighet till köp af
lösegendom med mindre än köparen genast förflyttar
densamma i sitt hus, samt att köpare som säljare
kan fordras på ed alt afhandlingen icke är skedd till
3:dje mans förfång; 2:0 att rättigheten till bysättning
uppiifvas; 3:v att alla Lagmans-rätter upphäfvas; 4:0
att emot en erkärd eller öfverbevst skuld icke må
kunna vädjas till Hof-rätten. Tages ej sådane mått
och steg till förtroendets bibehållande folket emellan,
skall kredit-systemet helt och hållet uppböra och
den fawtigare klassen ej kunna subsistera utan tiggan-
de; hvilket sku!le med:ö.a högst obehagliga följder.
s Marbo.
se 0