thycket olyckligare är detta, som man äfven sedan sista riksdeg är betagen all rättighet att hota e!ler bysätta en sådan gäldenär. Tager man t. ex. i beträktande att en förmögen man, utan moralisk känsla, på sitt förtroende lånar några 4000 rdr mot sin revers: men för att undvika mnågonsia betala, försä!jer ban, före förfallotiden, proforma all sin egendom till en vän, måhända för en hederlig dusör, och som han tillika känner sig vera fri för bysättning, beböfver han aldrig bekymra sig om att betala en skilling. En del gäldenärer deremot begår det sveket, att inför Härads-rätten erkänna sin skuld; men begagnar sig af författningarne för att vädja till Lagmans-rätten och sålunda vinna en längre betalvingstid. Hvad så!edes, näst Representations-Reformen är det nözvändigas ste ett iskttaga och förändra, är efter min tarka — 4:0 upphävandet af all rättighet till köp af lösegendom med mindre än köparen genast förflyttar densamma i sitt hus, samt att köpare som säljare kan fordras på ed alt afhandlingen icke är skedd till 3:dje mans förfång; 2:0 att rättigheten till bysättning uppiifvas; 3:v att alla Lagmans-rätter upphäfvas; 4:0 att emot en erkärd eller öfverbevst skuld icke må kunna vädjas till Hof-rätten. Tages ej sådane mått och steg till förtroendets bibehållande folket emellan, skall kredit-systemet helt och hållet uppböra och den fawtigare klassen ej kunna subsistera utan tiggande; hvilket sku!le med:ö.a högst obehagliga följder. s Marbo. se 0