(07 KALMARE-UNION SPÖKAR.
Att det skulle gå sådana mnotabiliteter, som
Svenska Minerva och Svenska Biet i magen, att
prof. Atierbom i Upsala offentligen byllat den
,Skandinaviska ideen,, kunde man lätt begripa;
men att de genom den mention, som Hr A:s
skrift erhöll i Aftonbladet, skulle Jåta förleda sig
ända till att begå ett af de största historiska blun-
der, var likväl knappt att förvänta. Dessa begge
publicistiska kolleger hafva nemligen det etourde-
riet, att vilia låta sina läsare förstå, huru!edes
dena Skandinaviska frågan utgör ingenting annat än
en Kalmar Union: hvarföre, då denna naturligtvis
för hvarje Svensk står i en ganska förhbatlig da-
ger, Minerva och Bet hoppas, att den nu omta-
lade Unions-ideen, Studentfärden och allt dermed
i ssmmanhang stående måtte komma att blifva oss
alla lisa vedervärdigt som Kalmare-Unionen sjel.
Då sådant ej kan förtjena något allvarsamt svar,
nöja vi oss med, att till de begge värde kolleger-
nes betraktande blott öfverlemna följande korta
unkter:
4) Aftonbladet, likasom Hr Atterbom, hafva
tydligen sagt, att ingen förening emellan Sverige
och Danmark, såsom en stat under en Konung,
nu kan komma i fråga. Det begripliga skälet är, att
hvardera riket för närvarande har sin egen dynasti.
2) Det skadliga och afskyvärda i Kalmare union
låg alldeles icke deruti, att det var en union de
begge rikena emellan, utan i det sätt, hvarpå den
union, som fått sitt namn af Kalmar, tillväga-
bragtes. Den var en följd af underkufning och
icke af fritt ingången förening, med bibehållande
och respektersnde af hvardera rikets lagar. Skulle
således en tidpunkt inträffa, då en nordisk uniop
emelian folken sjelfva för sig går, så har detta
lika litet att skaffa med Kalmare union, som med
förbistringen i Babel.
3) Kalmsare union egde ej blott rum emellan
Sverige och Danmark, utan äfven emellan Sverige
och Norrige. MHvarföre bafva då icke de begge
värda pubiicisterna redan långt för delta fallit på
den Lusa iden, att kalla Sveriges och Norges
förening, som varit till i 30 år, ett stycke
Kalmare union? De skulle hafva kunnat göra det
med lika mycket, d. v. s. Jika litet skäl, som att
gilva denna förhatliga benämning åt en i tidernas
Jingd möjligen inträffande union emellan Dan-
mark och Sverige, jemte Norrige, som redan in:
gått på saken. Men man har ej kunnat gör:
detta, eraedan inga olyckor, inga ohyggligheter
ingenting jemnförbart med Kalmare union visa
sig af Norcises förening med Sverige under e?
Konung. Lika litet fasansfullt skall följa al de
andra unionen; det vet Minerva Jika väl son
Biet, och Biet lika väl som Minerva. Men d
hafva sina enskilda, lätt begripliga orsaker, at
söka frambringa några enfaldiga farhågor å dett
håll, för att lägga hinder i vägen för en lyek:
som skulle försäkra Nordens sjelfständighet oci
göra Minervas likasom Biets ultramarinska patro
ver ett temligen svårt streck öfver räkninget yo
Lå
MORIANEN. TIDSBILDER, BÖRJADE P.
FÄSTNINGEN. SJETTE och SISTA DELEN.
mm oo set — Tidzhildernac långa calleri. son