Petersson icke återkallade lagsökningen och åtnöjde
sig med ursprungliga kapitalet, jemte 6 proc. ränta
och skälig diskretion. Häftig disput egde till en bör-
jan rum, men sedan notarien Ouchterlony flera gån
ger erinrat Petersson om de ledsamma följder, som
han genom offentliggörandet af sitt procenteri ådroge
sig, förklarade slutligen Petersson sig beredd att åter-
kalla lagsökningen. Efter det vittnet, Petersson och
notarien Ouchterlony derpå åtföljts till Kastenhoffs
källare, afsände Petersson derifrån bud till sitt i lag-
sökningsmålet begagnade ombud, e. 0. kanslisten
Georgii, och sedan denne äfven till stället: ankommit
tillsade Petersson honom att inställa lagsökningen, på
det att rättegång om skuldsedelns tillkomst icke skulle
uppstå och Petersson ersättas för den offentliga chi-
kan, som bonom i sådant fall förestod, hvarvid kans-
listen Georgii förklarade sig beredd att om återkal-
lelsen draga försorg.
Detta vittnesmål har kommissionslandtmätaren Wal-
lin, ånyo hörd, till alla delar vidhållit.
Hofkamereraren Petersson medgaf väl, att han inne-
haft en af ryttmästaren Ouchterlony utgifven, till se-
delhafvaren ställd revers å 2070 Rdr jemte ränta, da-.
terad den 4 Maj 1235, men han hade derför gifvit
full valuta; dock förnekade Petersson, att denna re-
vers vore densamma, som i stämningen omnämnes,
enär Ouchterlony kunnat utgifva flere reverser samma
dag och på samma summa. Sedermera medgaf lik-
väl Petersson, att den revers, hvarför han i Maj 1841
lagsökt och derå han uppburit 400 Rdr Bko, vore
just densamma, som är föremål för denna rättegång.
För öfrigt invände Petersson: att då reversen vore
utgifven den 4 Maj 1835, men Ouchterlony först d.
6 Juli 1844 väckt talan, borde densamma lemnas utan
afseende; att afseende icke borde fästas å Wallins
vittnesmål, enär detsamma blifvit vid annan domstol
aflagdt före rättegångens början, och Wallin således
vore att anse såsom den der saken angifvit; och att,
ehuru Ouchterlony skall blifvit lockad till reversens
utgifvande, han icke anställt klander inom sex veckor.
Häremot erinrade ryttmästaren Ouchterlony, att
ockret fortsatts medelst lagsökningen sednast i Möj
4841. Klandertiden vore således icke ute. Ouchter-
lony hade dessutom icke blifvit lockad till reversens
utgifvande. Klander enligt 4 Kap. 3 Utsöknings-
balken kunde således icke ifrägakomma.
Uti den 2 Februari 4842 afkunnadt utslag, förkla-
rade kämnersrätten, att enär tit. Ouchterlony sednast
i Maj månad 4841 blifvit lagsökt och Peterssons för-
brytelse således då ännu fortfarit, förtjenade anmärk-
ningen, att klander icke inom föreskrifven tid blifvit an-
stäldt, ej något afseende; att då Ouchterlony inför
kämnersrättens fjerde afdelning skriftligen anhållit,
att kommissionslandtmätaren Wallin, i stöd af 47
Kap. 235 S Rättegångs-balken, måtte såsom vittne få
höras rörande reversen, och Ouchterlony således sjelf
vore angifvare, lemnades äfven jäfsanmärkningen emot
Waliin utan afseende, och Wallins vittnesmål, seder-
mera vidhället, tillades vitsord; samt beträffande sjelf-
va saken, att då, med afseende å Wallins vittnesmål,
skuldsedeln af den 4 Maj 12835, hvarom Wallin för-
mält, sannolikt vore densamma, om hvilken fråga nu
ir väckt, samt Petersson sjelf medgifvit, att den re-
vers, hvarför han låtit lagsöka Ouchterlony, jemväl
vore densamma, som Ouchterlony afser, ansåg käm-
nersrätten half bevisning förebragt, och ålade derföre
Petersson att svära:
att ryttmästaren Ouchterlony för den af honom d.
1 Maj 1835 å 2070 Rdr Bko utgifna och af Wallin
omvittnade revers undfätt fulla penningar eller deras
ulla värde, och att icke mer än laglig ränta blifvit
i den af Ouchterlony erhållna lånesumman under nå-
sot sken beräknad eller i de förskrifna 2070 Rdr Bko
nbegripenp.
Men innan Petersson finge aflägga denna ed, skulle
han förse sig med prestbevis om undfångne varningar
ör edens missbruk; och ville kämnersrätten, sedan
sig visat om Petersson eden ginge eller icke, eller
Petersson eljest försummade något af hvad genom
kämnersrättens utslag blifvit honom förelagdt, vidare
med målet laglikmätigt förfara.
Petersson besvärade sig. Men Svea hofrätt fast-
ställde den 42 April 4842 kämnersrättens utslag samt
alade Petersson att ersätta sin vederpart lösen för hof-
rättens utslag.
I de besvär, Petersson hos Kongl. Maj:t anfört,
räknar han underrätternas utslag bland besynnerlig-
heter, som en och annan gång inträffa i vår lagskip-
ning,; han talar ömsom om tillställning, skan-
dal, löjlighet och lömsk angifvelse, påstår, att
böjelse att skymfa honom haft inflytelse på målets
utgång, förmenar att allmänbeten genom detta mål
ått lära en utväg att utan kostnad, utan äfventyr af
rekonvention, utan besvär och tidspillan, med dom-
stolarnes biträde, stjäla menniskors heder och goda
namn, 0. s. Vv. Såsom bevis, att han icke bordt för-
visas till presten, åberopar Petersson afskrift af ett
donationsaokument, hvarigenom han till Götheborgs
naturalmuseum skänkt en insektsamling!
Besvären kommunicerades så väl hofrätten som rytt-
mästaren Ouchterlony. Den sednare yrkade faststäl-
else af underrätternas beslut samt 33 Rdr 46 sk. i
expenser. Hofrätten åberopade de skäl, som i dess
fverklagade utslag upptagas, och ansåg sig derjemte
vöra i underdånighet fästa Kongl. Maj:ts uppmärk-
amhet å det skrifsätt, hofkamereraren Petersson i de
inderd. besvären emot hofrätten sig tillåtit.
Kongl. Maj:ts den 22 sistl. Februari i målet gifna
utslag lyder så: .
Kongl. Maj:t har i nåder låtit sig föredragas of-
vanberörde underdåniga besvär; men finner skäl icke
jara anfördt, som kan verka ändring i hofrättens ut-
lag; och skall klaganden, för sitt i de underdåniga
esvären begagnade, mot hofrätten vanvördiga skrif-
ätt böta 33 Rdr 46 sk. Bko, samt derjemte ersätta
in vederpart- hvad till lösen för Kongl. Maj:ts utslag
tgår.
EEE
— Okynnige personer hafva i natt nedrifvit
2dstängerne till trappan i södra hamnen, samt kull-
astat de fyllda vedmåtten i Stadsgården.
— På Göthgatan uppkom i går en större folk-
amling, som beskådade huruledes en vid gatan bo-
nde destillator piskade sin dräng. Denne har i dag
enom pbolisbetiening hlifvit befriad från tiensten.