RÄTTEGÅNGSOCH POLISSAKER. OCKER. Jag tror, att den eller de, som nå gon gång nödgas anlita ockrare, skol med tillfredsställelse se mitt bemödand att få denna rätlegång fullkomlige utredd. (Ryttmästaren Ouchterlonys stämningsansökning Till den 28 Juli 4844 hade ryttmästaren A. I Ouchterlony stämt hofkamereraren Lars Petersso till Stockholms kämnersrätts första afdelning, med på stående, att då Petersson, som den 34 Maj 18341 för sträckt Tit. Ouchterlony 300 Rdr Bko, emot rever till sedelhafvaren, icke allenast vid förloppet af hva tredje månad, räknadt från nämnde dag till den -: Maj 1835, å beloppet, utom förskrifne 6 procent beräknat sig ytterligare tretliosex procentsränta, uta? äfven förmått Ouchterlony att vid slutet af hvarj betalningstermin, genom ny revers, förskrifva de primitiva lånesumman, med tillägg af det genom be rörde ränteberäkning uppkomna belopp — genon hvilka omsättningar Ouchterlony slutligen måst der 4 Maj 4835 i revers till sedelbafvaren förskrifvc 2070 Rdr Bko, derå Ouchterlony den 25 Septembei samma år afbetalt 400 Rdr Bko — Petersson, som derefter 4839, men sednast i Maj 1841, låtit genom ombud lagsöka Ouchterlony för den då återstående summan 41970 Rdr, antingen måtte förpligtas att, emot återbekommande af lånesumman 35009 Rdr Bko med ränta, äterställa skuldebrefvet af den 4 Maj 48535, eller ock för sitt förfarande ansvara, enligt 9 kapitlet 6 Handelsbalken. Kommissionslandtmätaren FH. Wallin, som d. 928 Juni 4841, på ryttmästaren Ouchterlonys begäran, blifvit vid kämnersrättens fjerde afpelning, för dödsfalls skull, såsom vittne i afseende på omförmälde revers hörd, hade då afgifvit en berättelse af följande innebåll: Vid ett tillfälle år 4831 eller 4832 var Wallin ryttmästaren Ouchterlony följaktig till Petersson, för att med denne uppgöra ränteliqvid för en till sedelhafvaren ställd revers å 300 eller 500 rdr bko, hvar för Ouchterlony för vittnet sagt sig hos Petersson häfta i skuld. Liqviden, så vid detta, som vid minst tre andra tillfällen, hade tillgått på det sätt, att räntan, beräknad till trettiosex procent för skuldsedelns hela belopp för tre månader först uträknats, och sedan de sex procent, hvilka uti reversen voro förskrifna, jemväl blifvit för samma tid uträknade och med öfverräntau 36 procent sammanräknade, räntor och kapital sammanslagits och ny skuldsedel derå utfärdats, ställd att betalas efter tre månader med 6 procents ränta. En dylik ränteliqvid blef d. 4 Maj 1835 uppgjord i vittnets närvaro emellan tit. Ouchterlony och Petersson, rörande, enligt Peterssons egen vid tillfället lemnade upplysning, samma skuldsedel, hvarå ränteberäkningar tre gånger förut i vittnets närvaro blifvit uppgjorda med 36 procents öfverränta och 6 procents förskrifven räntas läggande till kapitalet, då kapitalbeloppet uppgick till omkring 1900 eller 2000 rdr bko eller något derutöfver, och hvarå ny skuldsedel, lika med de föregående, ställd till innehafvaren, af Ouchterlony utfärdades. Ryttmästaren Ouchterlonys broder, notarien F. Ouchterlony, och Petersson sammanträffade en dag år 1839 hemma hos vittnet och samtalade om full liqvid till kapital och ränta för skuldsedeln af d. 4 Maj 1835, under hvilket samtal notarien Ouchterlony allvarligen förehöll Petersson hans skamliga förfarande och för det Petersson lagsökt ryttmästaren Ouchterlony för beloppet, hotade Petersson med rättegång och framläggande af bevis rörande hans orimliga procenteri, derest!