RÄTTEGÅNGS- OCH POLISSAKER.
OCKER.
Jag tror, att den eller de, som nå
gon gång nödgas anlita ockrare, skol
med tillfredsställelse se mitt bemödand
att få denna rätlegång fullkomlige
utredd.
(Ryttmästaren Ouchterlonys stämningsansökning
Till den 28 Juli 4844 hade ryttmästaren A. I
Ouchterlony stämt hofkamereraren Lars Petersso
till Stockholms kämnersrätts första afdelning, med på
stående, att då Petersson, som den 34 Maj 18341 för
sträckt Tit. Ouchterlony 300 Rdr Bko, emot rever
till sedelhafvaren, icke allenast vid förloppet af hva
tredje månad, räknadt från nämnde dag till den -:
Maj 1835, å beloppet, utom förskrifne 6 procent
beräknat sig ytterligare tretliosex procentsränta, uta?
äfven förmått Ouchterlony att vid slutet af hvarj
betalningstermin, genom ny revers, förskrifva de
primitiva lånesumman, med tillägg af det genom be
rörde ränteberäkning uppkomna belopp — genon
hvilka omsättningar Ouchterlony slutligen måst der
4 Maj 4835 i revers till sedelbafvaren förskrifvc
2070 Rdr Bko, derå Ouchterlony den 25 Septembei
samma år afbetalt 400 Rdr Bko — Petersson, som
derefter 4839, men sednast i Maj 1841, låtit genom
ombud lagsöka Ouchterlony för den då återstående
summan 41970 Rdr, antingen måtte förpligtas att,
emot återbekommande af lånesumman 35009 Rdr Bko
med ränta, äterställa skuldebrefvet af den 4 Maj
48535, eller ock för sitt förfarande ansvara, enligt 9
kapitlet 6 Handelsbalken.
Kommissionslandtmätaren FH. Wallin, som d. 928
Juni 4841, på ryttmästaren Ouchterlonys begäran,
blifvit vid kämnersrättens fjerde afpelning, för döds-
falls skull, såsom vittne i afseende på omförmälde
revers hörd, hade då afgifvit en berättelse af följande
innebåll:
Vid ett tillfälle år 4831 eller 4832 var Wallin
ryttmästaren Ouchterlony följaktig till Petersson, för
att med denne uppgöra ränteliqvid för en till sedel-
hafvaren ställd revers å 300 eller 500 rdr bko, hvar
för Ouchterlony för vittnet sagt sig hos Petersson
häfta i skuld. Liqviden, så vid detta, som vid minst
tre andra tillfällen, hade tillgått på det sätt, att rän-
tan, beräknad till trettiosex procent för skuldsedelns
hela belopp för tre månader först uträknats, och se-
dan de sex procent, hvilka uti reversen voro för-
skrifna, jemväl blifvit för samma tid uträknade och
med öfverräntau 36 procent sammanräknade, räntor
och kapital sammanslagits och ny skuldsedel derå
utfärdats, ställd att betalas efter tre månader med
6 procents ränta. En dylik ränteliqvid blef d. 4 Maj
1835 uppgjord i vittnets närvaro emellan tit. Ouch-
terlony och Petersson, rörande, enligt Peterssons egen
vid tillfället lemnade upplysning, samma skuldsedel,
hvarå ränteberäkningar tre gånger förut i vittnets
närvaro blifvit uppgjorda med 36 procents öfverränta
och 6 procents förskrifven räntas läggande till kapi-
talet, då kapitalbeloppet uppgick till omkring 1900
eller 2000 rdr bko eller något derutöfver, och hvarå
ny skuldsedel, lika med de föregående, ställd till in-
nehafvaren, af Ouchterlony utfärdades. Ryttmästaren
Ouchterlonys broder, notarien F. Ouchterlony, och
Petersson sammanträffade en dag år 1839 hemma
hos vittnet och samtalade om full liqvid till kapital
och ränta för skuldsedeln af d. 4 Maj 1835, under
hvilket samtal notarien Ouchterlony allvarligen före-
höll Petersson hans skamliga förfarande och för det
Petersson lagsökt ryttmästaren Ouchterlony för belop-
pet, hotade Petersson med rättegång och framläggan-
de af bevis rörande hans orimliga procenteri, derest!