(Insändt.) Med anledning af de artiklar, som varit införda i Aftonbladen 4 80 och 84, får man. som ytterligare tillägg härtill anmärka, huru presterskapet år 1634 tänkte olika med presterskapet år 1844, icke i val af text för predikan öfver dessaflidne store Konung, men i fråga om dess oförändrade anförande; till stöd härför vill man anföra följande utdrag ur biskop Botvidi likpredikan öfver Konung Gustaf II Adolf, tryckt i Stockholm 1634. — Texten är beskriffuiv, 4 Maccab. 9 v. 47. Så moste Judas wända sigh emoot thessa, och waarde sigh lenge, och ther skedde en hård slachtning, sö att ther voro monge såre och dödhe på bådh2 sijdhor. 48. Och Judas wardt ock på sidstonne slagen. 49. Thå flydde the som qwarre woro, och Jonathas och Simona togho sin broders Jude kropp, och begroffuo honom i sina fäders graff i Modin. 29. Och alt Israels folk sorgde eff.er Juda i longan tijdh, och beklagade sigh öffuer honom swårliga och sadhe: Ach at then hielten fallen är som Israel beskyddat och frälst haffuer. fr a