ee ET
Med södra snällposten ankommo på f. m. tid-
ningar från Paris af d. 4, från London af d. 2,
samt från Hamburg af d. 6 dennes.
- FRANKRIKE.
Ett ministerielt förslag att ändra patentlagen,
och höja afgifterna för patenten, har väckt stor
bestörtning inom de industriella klasserna, och
sammanträden hållas för att besluta petitioner.
emot detsamma. Hertigen af Montpensier ämnar
ej återvända från Algier, förr än han fått taga
dei i den stora expeditionen som nu utrustas,
och som marskalk Bugeaud personligen ämnar
anföra. I Alsier hafva Judarnes borgerliga rättig-
heter bliivit ställda i fullkomlig likLet med alla
innpevånsres, som icke äro Muselmiän.
Tidsingen le Commerce hade blifvit inköpt a!
Ur Mercier för 317,000 fr.
I dena sflidne skalden Cisimir Delavignes fö-
sdelsestad kommer ett moaumernt åt honom att
uppres byvartill Konung Ludvig Filip tecknat
1009 ir.
Irån Spanien voro inga underrättelser af vigt.
Ett bref Madrid, infördt i en fransk tidning
beskrifver ställningen för Spanska regeringen gan-
ska svår, emedan det moderata partiet nu sphit-
rar sig, Och en del al det vill alideles hafva 4857
års konstitution afskaffid. Carlistiska pariiet skall
börja hemta nytt Hf och proklamera Doa Carlos
soz, under namn d Carl VL
STORBRITANNIEN.
Frågan huruvida ministrarne skola låta tillämpa
fängelsestraffet emot OConnell, lärer sätta kabinet-
tet i mycken förlägenhet. En hop af de argaste
Tories vilja, i fall OConnell och haas son blifva
dömde till fängelse, föreslå deras utvoterande ur
Uaderhuset, och innan Peel vågar låta det kor-
ma dertill, betänker han sig säkerligen mer än
en gång.
NEDERLAND.
Det frivilliga lånet, utgörande 427 millioner
floriner, har nu blifvit fullteeknadt; och kommer
således den af Generalstaterna vilkorligt beslutade
förmösenhetsafgiit icke att äga rum. Finansmi-
nistera har fått sig en kraschan för besväret, och
konungen utlirdst en proklamation, hvari han
tackar naitivaen för dess fosterlandskärlek och
beredvillishet till uppoffringar för det allmänna.
ITALTEN.
Man vik veta att Påfliga regeringen inbändigat
en not från Furst Metternich, innebållande råd
om sättet att betrygga allmänna lugnet; men alt
då Påfliga rezerinzen icke lyssnat till dessa råd,
utan an sig kunna för närvarande frånkäönna
de upproriska rörelserna all vigt, skall Österrike,
som tror sg vara bittre underrättadt om de
planer, som förehafvas al utländska uppviglarne,
nvilka med siösarde hand uidela penningar i Le-
gationerna, beslutat intervenera pi eget bevåg och
låta besälla Legalionerna, på det att upprorslå-
an ej må bli ailmän och utbreda sig äfven till
Österrikiska området. Man kan ej veta huruvida
dessa rykten stå i något swamanhang med eu
högst märklig tilldragelse inom Österrikes egen
marin, hvarom man från Venedig fått ett slags
halfofficielt beriktigande, tydligen bestämdt att
förekomma oaagenäma slutsatser, men som i alla
delar bekräftar sjelfva faetum. Det sistnämnda
består deri, att två af Österrikiska Vice-amiralen
Biadiera; söner, Baronerna Emilio och Atltilio
Bandiera, begge anställda vid OÖsterriska flottan,
försvunnit från sina stationer och på Korfu slu-
tit sig till da band, som mel understöd af de på
Malta och Corsiea uppgjorda förberedeiserna, ärna
revolutionera Italien.
TYSKLAND.
Ryktet att hertigen af Acgoutme var död, har
befunnits falskt; men deremot vet man med viss-
het, alt hans långvariga sjukdom numera visat sig
vara magkräfia och att hans tillfrisknande således
ej är att förvänta.
UNGERN.
Från Ron skrifves d. 20 Mars, alt man der
erhållit den sorgeposten, att de ungerska biskop-
parhe ämna lössäga sig från påfvens autoritet.
Den påflige nuntien i Wien hade skickat en ku-
rir med desna underrättelse genom natt och dag
til Rom. Man tror att de anbefallda många och
långa böaerra till Jungfru Maria äfven bafva af-
seende på dea storm, som hotar romerska stolen
från detta tåll.
GREKLAND. -
Underrättelserne från Athön gå till d. 21:förra
månaden, och innehålla att konungen i en utför-
lig note meddelat nationalörsamlingen sina en-
märkningar emot flera af paragraferne i dena till
hans antagande öfverleronade grundlagen. Natio-
naliörsamlingen hade vid slutna dörrar rådplögat
öfver detta konungens meddelande, och i anled-
ning af detsamma fattat sina definitiva beslut rö-
rande de ifrigavarande paragraferne, hvilka beslut
I