ee ET Med södra snällposten ankommo på f. m. tidningar från Paris af d. 4, från London af d. 2, samt från Hamburg af d. 6 dennes. FRANKRIKE. Ett ministerielt förslag att ändra patentlagen, och höja afgifterna för patenten, har väckt stor bestörtning inom de industriella klasserna, och sammanträden hållas för att besluta petitioner. emot detsamma. Hertigen af Montpensier ämnar ej återvända från Algier, förr än han fått taga dei i den stora expeditionen som nu utrustas, och som marskalk Bugeaud personligen ämnar anföra. I Alsier hafva Judarnes borgerliga rättigheter bliivit ställda i fullkomlig likLet med alla innpevånsres, som icke äro Muselmiän. Tidsingen le Commerce hade blifvit inköpt a! Ur Mercier för 317,000 fr. I dena sflidne skalden Cisimir Delavignes fösdelsestad kommer ett moaumernt åt honom att uppres byvartill Konung Ludvig Filip tecknat 1009 ir. Irån Spanien voro inga underrättelser af vigt. Ett bref Madrid, infördt i en fransk tidning beskrifver ställningen för Spanska regeringen ganska svår, emedan det moderata partiet nu sphitrar sig, Och en del al det vill alideles hafva 4857 års konstitution afskaffid. Carlistiska pariiet skall börja hemta nytt Hf och proklamera Doa Carlos soz, under namn d Carl VL STORBRITANNIEN. Frågan huruvida ministrarne skola låta tillämpa fängelsestraffet emot OConnell, lärer sätta kabinettet i mycken förlägenhet. En hop af de argaste Tories vilja, i fall OConnell och haas son blifva dömde till fängelse, föreslå deras utvoterande ur Uaderhuset, och innan Peel vågar låta det korma dertill, betänker han sig säkerligen mer än en gång. NEDERLAND. Det frivilliga lånet, utgörande 427 millioner floriner, har nu blifvit fullteeknadt; och kommer således den af Generalstaterna vilkorligt beslutade förmösenhetsafgiit icke att äga rum. Finansministera har fått sig en kraschan för besväret, och konungen utlirdst en proklamation, hvari han tackar naitivaen för dess fosterlandskärlek och beredvillishet till uppoffringar för det allmänna. ITALTEN. Man vik veta att Påfliga regeringen inbändigat en not från Furst Metternich, innebållande råd om sättet att betrygga allmänna lugnet; men alt då Påfliga rezerinzen icke lyssnat till dessa råd, utan an sig kunna för närvarande frånkäönna de upproriska rörelserna all vigt, skall Österrike, som tror sg vara bittre underrättadt om de planer, som förehafvas al utländska uppviglarne, nvilka med siösarde hand uidela penningar i Legationerna, beslutat intervenera pi eget bevåg och låta besälla Legalionerna, på det att upprorslåan ej må bli ailmän och utbreda sig äfven till Österrikiska området. Man kan ej veta huruvida dessa rykten stå i något swamanhang med eu högst märklig tilldragelse inom Österrikes egen marin, hvarom man från Venedig fått ett slags halfofficielt beriktigande, tydligen bestämdt att förekomma oaagenäma slutsatser, men som i alla delar bekräftar sjelfva faetum. Det sistnämnda består deri, att två af Österrikiska Vice-amiralen Biadiera; söner, Baronerna Emilio och Atltilio Bandiera, begge anställda vid OÖsterriska flottan, försvunnit från sina stationer och på Korfu slutit sig till da band, som mel understöd af de på Malta och Corsiea uppgjorda förberedeiserna, ärna revolutionera Italien. TYSKLAND. Ryktet att hertigen af Acgoutme var död, har befunnits falskt; men deremot vet man med visshet, alt hans långvariga sjukdom numera visat sig vara magkräfia och att hans tillfrisknande således ej är att förvänta. UNGERN. Från Ron skrifves d. 20 Mars, alt man der erhållit den sorgeposten, att de ungerska biskopparhe ämna lössäga sig från påfvens autoritet. Den påflige nuntien i Wien hade skickat en kurir med desna underrättelse genom natt och dag til Rom. Man tror att de anbefallda många och långa böaerra till Jungfru Maria äfven bafva afseende på dea storm, som hotar romerska stolen från detta tåll. GREKLAND. Underrättelserne från Athön gå till d. 21:förra månaden, och innehålla att konungen i en utförlig note meddelat nationalörsamlingen sina enmärkningar emot flera af paragraferne i dena till hans antagande öfverleronade grundlagen. Nationaliörsamlingen hade vid slutna dörrar rådplögat öfver detta konungens meddelande, och i anledning af detsamma fattat sina definitiva beslut rörande de ifrigavarande paragraferne, hvilka beslut I