till och med möjligen ej sällan uteslutande för
verkliga talenter, hvilka icke nog lång tid varit
med, och egentligen z2ldrig skulie kunna blifva
valbara, då de ingen gång på någon riksdag finge
begynn2.
Den återhållande eller konservativa kraft, man
behöfver genom tillgång på hvad man kunde
kalla Riksdagsveteraner,, vinnes således bäst ge-
nom bildandet af en korps, vald på en gång för
flera riksdagar och derigesom satt i nödvändighet
och tillfälle att vara genomträngd, icke blott. af
en tidpunkts (t. ex. elt visst års) möjligen tillfäll-
liga intressen och tänkesätt, utan af en hel, nå-
got längre periods. Om, likväl, alla ledamöter i
denna korps, på en och samma gång skulle af-
träda för att lemna rum åt pya, så uppstode
härigenom en betänklig skarf; emedan de ny-
komne naturligtvis då inga veteraner vore för
nästpåföljande riksdag. Detta bjelpes, om deicke
afgå på en gång, utan successivt med en viss an-
part af det hele.
Sjelfva tillsättandet af denna konservativa korps
kan göras omedelbart af folket, på samma sätt som
då det väljer riksdagsmän. Men det kan äfven
göras af de till riksdagsmän af folket utsedde,
hvilka då komme att förbålla sig till den Konser-
vativa korpsen på samma sätt som Valmännen
till dem sjelfve. Fördelarne af det sednare sättet
äro följaktligen desamma, som vi förut sett till-
höra Valmanna-inrättningen.
Lägger man nu allt detta tillsammans, så upp-
kommer systemet af tvenne korpser; den ena, be-
stående af alla de riksdagsmän, som nationen för
en viss riksdag utsett till sina ombud; den andra
af de serskildt utkorade, som de nyssnämnde för
flera riksdagar på en gång utse, och hvilka såle-
des skola fortfara med det gifna uppdraget, men
vid hvarje ny riksdag till ett visst antal afgå,
hvilket antal då kompietteras genom de personer,
som vid samma riksdag ånyo inväljas.
Detta är i få ord det hvilande representations-
förslagets riksdags-system (SS 48 och följ. i den
föreslagna Reg. Formen). Den konservativa korp-
sen, bestående af 735 ledamöter, kallas här den
Andra Kammaren oeh väljes för trenne riksdagar
(d. v. s, för ett tidskifte af nio år) på en gång,
senom kompletterande till en tredjedel (d. v. s.
med 23 ledamöter), som utses af bvarje riksdags
Första Kammare, eller de 475 ledamöter, som
hela nationen tagit till sina ombud för gången.
Valbar till mediem af Andra kammaren är hvar
och en, som, till följe af de i Vallagen utstakade
qvalifikationer, har rättighet att kunna väljas tili
riksdagsman i den Första, med tillägg af vilkoret,
att han måste vara fyllda 35 år, derest han icke
förut bivistat tvenne riksmöten.
Meniovgen med denna Andra kammare, likasom
dess skillnad från hvad man annorstädes benäm-
ner Öfverhus, Pärskammare 0. s. Vv., äro ögon-
skenliga. Den kommer icke att bestå af några i
och för sig sjelft andra elementer, d. v. se. af an.
dra slags personer, till stånd, yrken, börd 0. d.
utan af alldeles samma tolk-arter inom samhället,
som den Första kammaren. Hela olikheten låge
i egenskapen att representera nio år i stället för
ett år (eller blott några månader, som en riksdag
kan räcka). Den skulle således ej blifva konser-.
vativ i privilezti-, kast- och ståndsmening; men :
fullkomligt allmän riktning, följaktligen äfven föl
allt bvad inom de nuvarande stånden och privi-
legiernas kretsar borde och behöfde skyddas för
samhällets välgång; men dessutom för allting, äf-
ven det mest demokratiska, så vida det förtjena:
de och tarfvade ett värn. Detta slags konser-
vatism här hela karakteren af hvad man i fordn:
tider utmärkt med benämningen de Äldste elle
de Gamle (Seniorer: hvaraf Signori och Seigneurs
då dessa titlar icke tagas i bördsmening, utan, så
som 2e först brukades, till uttryckande af person.
lig beskaffenhet). Sådane män bilda den återhål-
lande kraften inom ett folks rådslående församlin.
gar genom mognaden i tänkesätt och fördomsfri-
heten i åsigter, hveraf sann och lefvande opar-
tiskhet, parad med praktiskt vett, uppkommer.
Men de känna sig icke genom sjelfva sin egen-
skap och ställning vid riksdagen -förpligtade, att
återhålla någonting blott och bart af stånds- och
bördsintressen, såsom t. ex. händelsen visar sig
vara med Tories i England. - De måste endast
vara benägne att söka konservera, hvad de finna
godt, rätt och nyttigt. Såsom korps eller kam-
mare betraktade, kunna de icke halva något an-
nat motiv, än detta, ehuru det är begripligt, att
ledamöterna sins emellan väl måste skifta och
bryta sig något, hvar och en till fördel för den
sak inom samhället, som han bäst förstår eller
med förkärlek omfattar.
När två Kammare inrättas på dessa principer,
vinnes utan tvifvel allt hvad man behöfver och
rimligen kan begära till undvikande af brådstör-
ETERN VN ET SS PAKET