Ttillräckligt kända; men uti den, enligt St:ndernas
Tbeslut, utgifna Samling af s mma R:k-dags Kon-
Istitutiops-Utskotts Betänkaåde och iörslag angå-
Tende National-representationens ombildnivg, jemte
de yttranden, som af Allmogens ombud deroöfver
lafgåfvos, hvaraf exemplar till hvarje kyrka i ri-
I ket blifvit afsände och, efter hvad förmodas hör,
5laf dess presterskap Eder tillhandahålve, skolen I
YIbland annat finna utredt och ådagslagdt: dels att
-Ide, genom fördelningen och beslutande rättens
lutöfning i fyra serskilda Stånd vid R:ksdagarne
luppkomne olika intressen, hviika l:kasom sam-.
Imanväxt med förhandlingarna, varit och äro de
I sannskyldiga orsakerna till den förvirring, den oro
Toch split, som så ofta dervid wvarit rådande; att
I dessa orsaker förhindrat enigbet och öfverensstäm-
I mese Stånden emel!an, semt gjort följderna af
I våra riksdagar så föga båtsnde, serdeles för det
I Stånd, som i planers uppgörande varit så under-
Jlögset, dels att de hvarandra motsatta anspråk
loch meningar, som bäraf uppstått, till en stor del
I vållat det dröjsmål och den obeslutsamhet, som
Jå Regeringens sida så ofta försports att bekräfta
Ide ändtligen tillvägabragta besluten; samt att det-
Ita sätt för R:ksde;s-ärencernas behandling, dess-
;Iförutan af en mängd omgånger och tryckande
YI former besväradt, äfven förorsakat den långsam-
I het, hvaröfver landet länge-hlasat så:om medfö-
rande en tidsutdrägt och kostnad, båge för det
tlallmänna och för riksdagsmännens 2flöning, som
fallit detsamma allt för tung. Vidare och som
Jen följd häraf, bafven J, och serdeles de äldre af
Eder, haft tillfälle erfara, att oaktadt Edra om-
bud redligen framburit Eder anhållan om lättnad
i Jordbrukets bördor och en billig jemkning i för-
delningen och utgörandet deral, eiler om mera
frihet i näringsväg, så hafva dessa framställningar
dock sällan haft önskad verkan, och sådant af den
orsak, att en stor del ledamöter inom de 2:ne
s. k. första Riksstånden nästanvaltid byst en mot-
satt tanka om landets belägenhet och förmåga att
utgöra skatterna, förklårat att folkets ombud icke
en gång ägde att förordna om deras förändring
utan Konungamagtens sanction, samt gynnat stad-
ganden, de der ofta förlamaät den nyttigare verk-
samheten hos de klasser, som deraf äro mest i
behof. Uti ett land, hvarest skatterne icke utgö-
ras efter en fullkomligt rättvis fördelnings-grund,
der skall missbelåtenheten bli!va oundviklig och
missnöjet en naturlig följd af en stigande upplys-
ning, som för den förförde!ade slutligen. bevisar
årbundradens fortsatta orättvisor, samt en på okun-
hHighbetens bekostnad för långt drifven mannamån
vid dessa skatters pålöggande. Om Sverige ägt
en representation, som rätt uppfattat denna san-
ning och sökt göra den gällande, skulle under-
hbåilet af bela den- stående krigshären, kostnaden
för landtarmeens Vapenöfningar, åliggandet att un-
uerhålla landsvägarna i ett glest befolkadt land,
skyldigheten att fortskaffa resande mot en ersätt-
nidg, som knappast utgör hälften af besvärets
verkliga värde, presterskapets hela underhåll, samt
en högst betydlig och de fleste landtmäns alla till-
gångar medtagande grundränta, icke kunnat åläg-
gas ensamt innehbafvarne af jorden och serdeles
vissa naturer deraf, samt landet, till råga på allt
detta, till följd af beväringslager, ändock få lem-
na sina söner till försvaret. Lägges härtill ytter-
ligare: att en, ofta utan behof och utan urskill-
ning yrkad, förhöjning i de markegångspriser,
hvarefter de flesta skatterna utgöras, jamte de
prejerier, som deraf föranledas, mårgfaldigt måste
öka dessa jordinnebafvares lidanden, -så bör det
högeligen beklagas, att beståndsdelar i vår repre-
sentation finnas, hvilka fortfarande kunnat gynna
dylika förbållandep, endast till förmån för vissa
förut öfver höfvan framdragna klasser och in-
tressen.
Behofvet af en förbättrad representation, genom
det anförda redan fullständigt ådagalagdt, kan icke
undgå att ännu klarare framstå genom den be-
kymmersammaä erfarenheten, alt ännu i sednaste
tider kränkningen af Svenska folkets i Grundla-
gen tillförsäkrade sjelfbeskattningsrätt gått ända
derhän: att man dels fordrat och verkställt vo-
teringar öfver anslägspröpositionör öch summor,
dem Allmozens ombud alldeles förnekat böra ut-
gå, dels kringgått och undvikit dem, som med
stöd. af tydlig 1l2g bordt äga rum; För alla dem,
som inse hvarthän dylika afsteg kunna leda, bör
saken i dess rätta beskaffenhet framställas; och
ehuru vi hoppas att dylika missbruk ej mera
skola inträffa, är likväl möjligheten deraf under
nuvarande former så beklagansvärd, att vi ej kun-
nat undgå att derå söka fästa den allvarligaste
uppmärksamhet:
Af denra sanna, fastän korta framställning kun-
nen J inse halten och beskaffenheten af vår nuva-
raade representation, samt bedöma hvad inre vär-
de den ezer. Det bör likväl nämnas: att ganska
få af Riksståndens ledamöter yttrat sig för dess
bibehållande, utan tvertom flertalet inom hvarje
stånd förklarat densamma behöfva förändras; men
i fråga om sättet och vilkoren dervid, hafva stån-
den stannat i högst olika meningar, intilldess det
förstärkta Konstitutions- Utskottet, med Rikets
IStänders rätt, derom afgjorde, på Sitt nu skall
förmälas.
Bestämmelserna i det nya Val-lags och repre-
sentations-förslaget innehålla bufvudsakligen föl-
jende. Till Riksdag välja, samfåldt och utan skill-
nad mellan stånd och yrken, samt i bestämda
valkretsar de valberättigade å Landet genom Elec-
torer el!er Valmän 445 — och Städerna genom
direkta val 30 Fullmägtize, hvilka tillsammans
hilda dan cå kallada färsta hamuarsan Tal JA