Jag kallar det ej en ärlig ransakning, utan ett bedrägligt, svekfuilt anslag; (hör! hör!) jag påstår! att jag efter ett sådant handlingssätt ej kan ansel mig lagligen dömd och att jag, om jag blir sänd i fån:else, måste betrakta mig som ett offer, (Bifallsrop) och i detta fängelse skall jag ega en känsla inom mig, som lyfter mig högt öfver deras. domslu. (Bifallsrop.) De irra sig mycket,! som tro att de genom mitt hållande i fängelse skola förminska mitt inflytande, eller att den makt jag utöfvar ibland mina landsmän skall försvazas genom någon grymhet, som man kunde vilja utöfva mot mig. (Bifal!srop.) De må sända mig i fängelse: men der skall jag upprepa, med en röst, som på pressens vingar skall sändas öfver veriden och höras hvar helst Engelskt språk förstås: för hela den civiliserade verlden, för Amerika, Frankrike, Indien, skall jag upprepa: attdet hözmål, som blifvit tillstäldt emot mig, icke var någon ärlig rättegång utan en nedrig och ärelös förföljelse (bör! hör! hör!) och jag förklarar här på förhand mitt yttersta förakt och trots emot de tyranner, som tillställt denna förföljelse. (Bifallsrop) Talaran redoviste nu för sin åsigt af. unionen emellan Eagland och Irland och sin mening med strälvandet att upplösa unionen. Han ådagalade genom statistiska uppgifter, att denna union icke var någon förening emellan lika berättigade mnationer, men att det förbund, som han önskade tillvägabrinza genomrepealväsendet, vore en verklig union, hvåraf besge länderna skulle skörda för:ielar, rättvisan i den nya föreningens vilkor oberäknadt. Hans data, facta och slutsatser för denna bevisning mottogo: med ofta förnyade bifallsrop. Fan kom härvid att skildra lyxen hos den rika p-otesantiska prelaturen i Irland; men han förklara !e sig kunna betyga å det katolska presterskapets vägnar, att det aldrig skulle mottaga denna prelaturs rika prebenden, utan vara belåtet med det understöd det kunde påräkna frin sina egzoa trosförvandter. Det obilliga i förhållandet vore icke att katolska presterskapets aflöning vore ringa, utan att den stora men fattiga katolska befolkningen tvingas att, jemte det knappa underhållet af sina egna själasörjare, skatta. en oerhörd tionde till upprätthållandet af en för densamma fremmande prelaturs öfverflöd, under det att den kyrkas, som var denna prelatur underordnad, vore si svag i folkmängd, att den sjelf icke mäktade -unsgerhbålla ens sin egen kyrkhetjoning: Såsom ett bevisande exempel huru den protestantiska prelaturens från de arma katolikerna utpressade tionde användes, omnämnde han qvarlåtenskapen efter ea protestantisk prelat. Erkediakonen De Lacey,, berättade han, dog för kort tid sedan i Meath County; han hade en biskop till morbror (was the nephew of a bishop) och när helst någoa god ligenhet i församlingen blef ledig, hade han alltid befunnits vara en förträfflig kandidat dertill. Tidninzgsannonserna om försäljningen af hans qverlåtenskap upplyste, att deribland befunnos eliva utsökta jagthästar och en ypperligt försedd vinkällare. Man jemnföre härmed den allmänna fattigdom, som råder ibland Irländska befoikninzen! Trettiofyra år efter unionen intygade fattigförteckninzarne, att ibland 8 millioner invinare, funnos 2,3835, 000 utfattiga; och folkmängden förminskas numera med omkring 70,000 personer årligen. Man höre, i afseende på denna befolknings -belågenbet, hvad Kohl, den tyske resanden, yttrar derom: Jag minnesp, säger han, att jag en gånz beklagade de arma Letterna i Liffland, när jag fann dem boende i kojor, som endast voro uppförda af trädstubbar, hvilbas mellanrum man pfyllt med: mossa. Jag beklagade dem isynnerhet för de låga ingångarne till deras, boningar och för de små fönstren, och med glädje skulle jag sett bättre spislar i deras stugor. Jag minnes också hvilka sorgliga tankar uppstego i mitt sinne, vär jag såg deras grofva och usla husgeråd. Må vu Gud. förlåta mig för min okunnighet: jag kunde bafva sparat all denna klagan om jag hade vetat, att ett annat folk suckade under dylipka och ännu större försakelser. Sedan jag hade vsett Irland, fann jag, att till och med de fattigaste! bland Litthauerne, Estherne och Finnarne lefva anständigt, och att Paddy, i nittionio fall af hunadra, skulle vara glad om han kunde bli herberpgerad, klädd och född såsom någon bland dessa pfolk. Den, som har sett Irland, skall ej tycka pnågon annan del af Europa usel; han skall till och med anse vildens belägenhet bättre. En träakoja, tätad med mossa, hvilkea lyx! Irländarens boning är vanligen bygd af lera, och på hvad psätt? Den ena skofveln full uppstaplas på den wmndra, i hvilken massa några få, på fältet upplåckade ohuggna stenar blandas, tills wäggarne hafva ptillräcklig höjd. Ett ordentligt täckt eiler . med ybark belagdt hus:skulle här vara någonting beun,dransvärdt. Irländaren täcker ofta sitt hus med torf, hemtad från hans.myror. Små fönster med aglasrutor eller halfgenomskinliga blåsor eller talk — såsom här och der i Wallachiet och vissa delar af Ryssland — sådava lyxartiklar äro obeskanta för en Irländsk bonde. Här sakna de flesta kojorna alla tecken till fönster; ett fyrkantigt hål på framväggen tjenar på en gång till fönster, skorsten och dörr, :hvarigenom ljus, rök, menniaskor och svin gå ut och in. — En fransk författare Beaumont, som sett Irländske bonden i sin jordkula, .och den Nordamerikanske Indianen i sin hytta, försäkrar att Indianen är bättre försedd än den fattige Irländaren, Och det. kan verkligen sättas i fråga, om: i hela verlden finnes ett folk, 22 undarkastadt hudir vantrefnad. som 2ilmozen