DE nn - -
EN BLICK PÅ REPRESENTATIONS-FRÅGAN.
EC Arr. IV.
De fyra Hufvudpunkterna i det hvilande Repre-
sentationsförslaget.
Läsaren torde påminna sig, att då vi sista gån-
sen hade detta ämne å bane, framställde vi huf-
vudkarakteren af skillnaden emellan det nya fö-
reslagna Representationssystemet och det ännu va-
rande gamla, under fyra särskilda punkter, hvar-
af tvenne (om Valrätten och Valbarheten) angå
riksförsamlingens bildningssätt (d. v. s. hvilke
personer i riket, som få välja till riksdags-
män, och hvilke, som dertill få väljas); samt de
ndra tvenne (om de begge Kamrarne, och idten
om det nya slags Konservatism, som förslaget in-
ägger i sin Andra kammare) röra arbetssättet på
riksdagen. Sakens vigt fordrar, att vi taga våra
äsares uppmärksamhet i anspråk för dessa fyra
punkter särskildt, och för hvardera jemföra de
stadganden, som motsvara hvarann i det nya och
i det gamla riksdagssystemet.
a) Valrättens utsträckande tillflereper-
soner, och i vissa fall till flera slags per-
soner, än som hittills egt denna rätt.
Inom det nuvarande representationssystemet,
inskränkt till vissa Stånd, visar sig saken på föl-
jande sätt:
I, Inom hela Adeln finnes nu ingen valrätt.
Hvarje i Sverige född grefve, friberre eller adels-
mm, som ej sjelf är hufvudman för en ätt, är
beröfvad rättigheten att åt sig till ombud vid
riksmöte utse den klokaste, skickligaste och såle-
des för bonom nyttigaste person, han kunde fin-
na; och det, likväl, i en angelägenhet, som för
honom måste vara den vigtigaste af alla inom sam-
hället, då den rör stiftandet af de lagar, hvaref-
ter han skall lefva och behandlas: beskattningen,
törsvaret, läroverket, alla frågor om möjliga för-
bättringar såväl i rikets allmänna ekonomi, som
andliga tillstånd, hvaraf oundvikligt hvarenda in-
byggare skall känna inflytelsen, till sitt Väl och
Ve, allteftersom förbättringar vinna insteg eller
motverkas. Om han ej bar tillfälle att sjel!
skaffa sig fulimakt, är han derföre tvungen att
låta sig representeras af den person inom sin fa-
milj, som händelsevis besitter den helt och hål-
let blott kroppsliga egenskapen, att vara född till
dess huivudman; denna persons tänkesätt i de
stora frågorna, likasom hans känsla för ren huma-
nitet, uppfostran, bildning, karakter och hela
andliga temperatur i öfrigt må vara hurudan den
behagar: huru väl, huru illa som helst svarande
mot dens eller deras intressen, hvilka han skall
representera. Detta är Aristokratiens ställning,
efter Bör ds-idens uppkomst. Vi bedja alla lä-
sare, som saken närmast rör, noga lägga märke
härtill; enär vi i det följande skola visa, att ett
annat slags AÅristokrati i sjelfva verket gifves,
renare motsvarande namnet (då nemligen med
Ariston Sörstås det Bästa, det genom sin beskaf-
fenhet Förnämligaste, det Yppersta i landet); en
skillnad, som är så mycket angelägnare, att väl göra,
som man hört mången just till Bördsaristokratiens
försvar åberopa nödvändigheten af att det Yppersta
i landet bör hafva väldet, en satts, som rör det
andra slags Aristokrati, hvarom vi hafva att ta-
la, men alldeles icke förknippar sig med Börds-
aristokratien annars än genom en händelse, helt
och hållet oberäknelig och utan möjlighet att
kunna tagas till grund för ett system om det
Bästas välde (vAristokratio definieradt efter nam-
nets betydelse). Detta system har ock, efter hvad
historien intygar, gått under genom Bördsbegrep-
pet, och kan ånyo upprättas till inflytelse och
makt, allenast genom återinförandet af Valrätt,
enär det är klart, att alla personer I landet, då
de sammankomma för att rösta öfver den Tör
dem sjelfve vigtigaste angelägenhet (utseendet al
ombud vid riksmötet), nödvändigt A följd af sa-
kens natur och deras egen fördel (om ock inga
högre bevekelsegrunder komma med) skola an-
stränga all sin omdömeskraft för att utfinna de
genom sina tänkesätt, sin bildning, sin karakter
verkligen ypperste (aororor), SOM äro att tillgå.
Partiella misstag vid valen kunna någongång, så-
som vid allt menskligt, ske; men saken är lik-
väl icke öfverlemnad åt det blott och bart kropps-
liga eller åt slumpen. Det är tydligt, att genom
den allmänna valrätten, förenad med allmän val-
barhet (endast inskränkt genom de qvalifikatio-
ner, hvarje tid för sig, på grund af tidehvarfvets