da de till skymford och knytnäslag; — i Paler
mo och Cadix draga de kuifvarna.
Det är icke meringen att här företaga en ut
förligare undersökning huruvida orsakerna till des
sa karakteristiska olikheter, denna ideosynkras
hos nordens och söderns folk, kommer deraf, at
de lefva under den eller den latitudsgraden. V
våga endest, äfven med risk att blifva ett åtlöje
för herrar fysiologer och psykologer, yttra att:
linder under en mera brännande sols strålar, bjer-
nans organer tyckas, under vissa essentiella aise.
enden, hafva afträdt sina funktioner till förmån för
hjertat. Ty de handlingar, som bära uttryck a!
en serdeles våldsam karakter, synas mindre be.
roende af viljan, — egenskapen af själens inteili-
gens — än af häftigheten i blodets svallning.
Denna oöfverlagda häftighet, dessa verkningar
al ett vulkaniskt temperament träffar man isyn-
nerhet hos vad man kallar folket, hvars oupp-
odlade naturanlag ännu icke undergått den ener-
verande inflytelsen af en civilisation öfver den
krets hvar: de lefva; men man märker ännu me-
ra dessa verkningar under epoker af politiska
skakningar, då förenade i massa, hänförda af ho-
mogena passioner, dessa menniskor vända sin håg
åt ett och samma mål; ty då röres och ökas
hvarje enskild persons böftighet af hela massans.
Vid återkomsten till byn, berättade bönderna
för folket som var församladt på kyrkovallen, ty
det var Söndag — resultatet af sammanträffnin-
gen mellan de konstitutionella och trons försva-
rare, och detaljerna af deras besök på bataljfältet.
aNegros nederlag och deres anförares tillfånga-
tagande, förorsakade en vild clädije bland denna
hop, hvars nit af en vanveltig spådom, varit till
högsta höjd sogradt för thronen och altaret. Också
förfelade icke böndernas berättelser att, såsom
uppväcka en böftig gäsning.
läsaren gissat,
Klockorna återkallade till be:gedomen den utan-
för kyrkoporten församlade menigbeten och det lilla
antalet af dem som redan återvändt hem. Enig:
bruket uppstämde presten vexe!vis Te Deum och