1 FURS! och fammantött Negula Cec iP, Nylta nan
j förmått uppställa såsom kedjeräkning. Någon regel
ör det nya räknesättet får man ej heller. Hvad som
meddelas inskränker sig till ett schema, så abstrakt
som något ksn vara, af hvilket man bör inhämta
skillnaden af analogiernas bildande emellan kedje-
och läpk-räkning, hvarpå följer ett problem, hvars
ippgifter uppctällas efter länkräknings-schema, med
vifogad anvisning på de frågor, hvilka man skall göra
sig, för att få alla saker riktigt uppställda (uträknin-
gen är lika med kedjeräkniagens), och sedan är man
ärdig med sin länkräkning. Men någon insigt i sjelf-
va frågans natur, någon säkerbet att urskilja, hvilka
Tågor så kunna behandlas, hvilka uppgifter verkligen
böra till utredandet af frågan, kan på detta sätt näp-
deligen vinnas. Lärjungen får gripa i högen af upp-
gifter och hoppara dem, endast frågande om mera
eller mindre. Han får ej ens såsom allmän regel
uppgifvet, att han i de fall, då svaret mindre utfal-
ler, bör ställa det mindre talet i dividenden, och i
motsatt fall det större; denna regel får han sjelf ab-
strahera af de nio frågorna, om han kan. Till för-
ökande af oredan ingå äfven verkliga misstag isjolfva
det exempel (MM 4, sid. 102), hvarigenom länkräk-
nings-schemat skall upplysas och förklaras. Författa-
ren befsttar sig ej med någon proportionslära och
utreder ej begreppet om förhållande, men nyttjar dock
detta ord flerstädes, och det stundom på sitt eget vis.
I det nyssnämnda exemplet ingår äfven den uppgif-
ten. att de sednares (arbetarnes) arbetsförmåga för-
håller sig till de förres, som 4 till 5.. Enligt van-
ligt språkbruk måste detta nu vilja säga, att 5 af de
sednare kunna förrätta lika mycket som 4 af de för-
re, men författaren förklarar det på ett alldeles mot-
satt sätt och gör äfven sin uppställning derefter. Sam-
ma misstag är begånget vid det 10:de exemplet; vid
det 29:de nyttjas åter dessa uttryck i riktig mening.
För att återkomma til! hufvudfrågan om länkräknin-
gen, så neka vi visserligen icke, att en mängd frågor
kunna uppställss på detta sätt, men det bör då åt-!
minstone bättre regleras, än förf gjort. En annan
fråga är, om någonting derigenom vinnes. Denna
länkräkning) är i sielfea verket ingentiog annat än
sönderbrytning af sammansatt Regula de Tri, och kan
i viss mening förtjena sitt namn, emedan den åtskil-
jer hvad som ursprungligen bör tillsammans och lå-!
ter dessa afbrufna länkar nästan mekaniskt uppradasl,
under hvarandra, utan något insedt ssmmanhang. För j
bibringandet af en riktig insigt i frågornas natur trol:
vi derföre, att den vanliga räkneformen förtjenar fö-
reträdet. Hvad sjelfva besväret vid uträkningen an-
går, så är det vid båda uppställningssätten lika. På
länkräkningen fö!jer intresse-räkning. För att få in
hvad man vanligen kallar sammansatt intresse-räkning
i kedjeräknings-formen, har författaren måst afvika
från sitt vanliga förferingssätt och der inrymma äfven
sådane termer, som äro sammansatte af flera storhe-
ter (se sid. 4142, ex. 2). Med begagnande af denna
utväg skulle förf. hava kunnat undvara hela länk-
räkningen och inrymma alla dithörande frågor i kedje-
räkningsformen. Disconto, som. ej annat är än en
användning af intresseräkning, bar fått sitt serskilda
kapitel, följer så betalnings-terminers reduktion, och
derpå, äfven i serskilda afdelningar, thara- och fusti-
räkniog. Att återinföra så många serskilda räkne-
sätt, hvilka dock alla uträknas på samma sätt som
föregående, lättar åtminstone ej öfversigten för lär-
jungen. Till detta slag hörer ock den så kallade
qvadrat- och kubik-räkningen, hvilken ej heller inne-
håller något egentligen pytt (dylika beräkningar före-
kommea, såsom rätt är, redan på sorträkning), då den
ej vidrör läran om qvadrat- och kubik-rötter, hvilken
ej i boken afhandlas. Först härefter framställes part-
räkniog; underligt nog i en lärobok, som framör allt
vill vara bpraktisko. Efter ett kapitel om alligations-
räkning, hvari bland annat läres, att den samman-
blandade massan kallas medelvärde, följer en afhand-
Jing om reduktion af öfvergradigt bränvin. Härefter
förekomma ablandade öfoingsexempel öfver alla i bo-
ker förekommande räknesättv; en anordning, hvilken
vi anse ganska riktig och äsdamålsenlig. Näst efter
ett antal exempel på varu-kalkulationer hear en så
kallad pro-:äkning fått sitt rum. Denna profräk-
ping har verkligen väckt hos oss en viss förundran;
vi ha hvarken förmått inse, hvarför den fått sin plats
just här, ej heller att detta så kallade 44-prof lemnar
någon tillförlitlig kontroll i alla afseenden för mul-
tiplikation och division, eller ens någon större än de
pröfoingssätt, hvilka den skall remplacera. Härefter
meddelas uppgiter om putrikes målt och vigters för-
hållande till de Svensken, och till slut sammandrag
af lagen för inrikes och utrikes vexlar samt en be-
skrifning öfver Rikets Ständers Bank, Denna sednare
i synnerhet, såsom ämnad att meddela den första kän-
nedomen om dessa ämnen, synes 038 hafva bort vara
något mera beskrifvacde.
Boken är behäftad med nog många tryckfel, hvilka
blifvit upptagne bland rättelser, men vi ha under ett
hastigt genomgående funnit flera, äfven väsendtliga,
som ej blifvit anmärkte. Bland sjelfva rättelserna
förekomma fel. För sid. 1014, rad. 6 nedifr., rättas
uppställningen i boken 408—4100 till 400—92. Upp-
ställningen i boken är den rätta, men anmärkningen
i boken vid sjelfva ex., att procenten skall fråndra-
gas, är oriktig och skulle hafva ingått bland rättel-
serna.
Vårt omdöme om arbetet har ej kunnat utfalla
gynnsamt; vi rå ej derför. Sammanfatta vi vår me-
ning, så är den, att arbetet är behäftadt med alltför
många fel och brister, för att vara tjenligt till läro-
bok, vare sig för skolor eller sjelfundervisningp,
men att det, genom sitt förråd af uppgifter och exem-
pel, serdeles på sådane frågor, som förekomma i han-
delslifvet, kan vara användbart till ytterligare inöf-
ning af en förut inhemtad säker kunskap, helst om
de bland öfningsexemplen förekommande misstag och
oegentligheter blifva rättade.
sen
re
VI
——— Om
Upsala d. 48 Mars. På förslag till den, ge-
nom herr prof. Lindblads befordran vakanta juris-
prudentig economixz et commerciorum adjunkturer,
har juridiska fakulteten uppfört juris utr. kandidaten,
amanuensen vid rtiksarkivet, Carl Axel Juel. — Sedap
medel blifvit väst. riksdag anvisade till uppförande
af en ny observatoriibyggnad i Upsala, samt plats
dertill af pandgst anrad mnNntgsedd. 3 det eå kallada Ctahw