arsa
open. Just då fotsäcken af kusken uppkasta-
les, skiljde han sig helt och billet från de öfriga,
så att menigheten bildade liksom en vägg mellan
honom och skjulet, der han nu med ett par steg
var inne. Här ställde han sig tätt invid väggen,
men så att han, ehnru sjelf osedd, dock kunde
observera allt, hvad derute föregick. Han be.ag-
sambet var föstad på en enda punkt, kurslädan,
och just då det ena gubernatorsbenet stack utur
slädan, hukade ban sig ner öfver Ts släda,
tryckte med behörig verkan å den angifna spring-
fjedern och fick äfven ganska rigtigt fatt i hand-
taget af det famösa röda skrinet; då det andra
benet i sin ordning blef synligt, var skrinet re-
dan framme och öppningen å sitslådan åter till-
yckt; då benens ägare i Lebensgrösse presente-
rade sig för de paraderande kosackerna och den
gapande folkbopen, var detsamma praktiseradt
under tulubben, och då ändtligen gubernatorn ur-
der en djup gäspnirg åtföjd af ett oartikuleradt
lättjefullt läte, behegade riktigt con amore sträck.
på sina fyra hög- eller välborna extremiteter,
för att gifva dem behörig elasticitet, som de under
det krumpna läget i slädan till en del förlorat.
var Stt ij ett par skutt åter ute på gårder
bland menigheten, hvilken Jikaså litet som kosac-
kerne saknat honom. Allt delta var blott någr
få ögonblicks verk och passerade på vida kortare
tid, än den som för oss erfordrats, att omta-
la det.
gt första tanke var visserligen den, ati
omedelbart efter det lika lyckligt, som djerit ut-
förda vågspelet aflägsna sig: men då ban besin-
nade med hvilken misstänksam vaksamhet ryt-