Hal allTvUlIUR UGlv UV, BA UVIVV SLVUSMRISVISVAf DIGIlae
-
till ansvar enligt Tryckfrihets-förordningens 5 44
mom., hvaruti såsom missbruk af tryckfriheten anses:
nangripelser emot enskild man, hvilka å ära gå, el-
ler för dess borgerliga namn och rykte förklenliga
äro: Brottet straffas efter 6:te ,Kap. Missgernings-
balken, och vare dessutom skriften confisquerad. Så
väl af denna, som föregående artiklar, om tjenstgö-
rande majoren vid Carlberg och kadetterna), synes,
att Östgötha-Corresp. gjort sig till organ för ett miss-
nöjdt parti inom kadettkorpsen, samt med begärlig-
bet emottager och återgifver de notiser, sanna eller
falska, som af kadetter lemnas. Förvånande är det
huru en tidning härtill kan vilja låna sig, och ännon
mera förvånande att sådan brist på takt och esprit
de corps skall finnas bland kadetterna, att något så-
dant skall ega rum. Högst sorgligt är det att erfara
huru bland ynglingar, som för krigsståndet uppfostras,
en till den grad dålig ton kan existera, som den hvil-
ken visat sig vid detta tillfälle vara hos kadetterna
rådande, då de icke aktat att på det mest förklenande
sätt förtala sitt befål; de borde dock finna att de, ge-
nom ett sådant handlingssätt ännu mera nedsätta sig
sjelfva, och att under sådana förhållanden en upplös-
ning af all ordning och disciplin hotar, som kan kom-
ma att medföra de svåraste följder, icke allenast för
Krigsakademien utan för hela krigsmakten.
Dagligt Allehanda har vid detta tillfälle trädt i
Östgötha Correspondentens fotspår, samt genom med-
delade utdrag och egna reflexioner tagit parti emot
Krigsakademiens styrelse. Deremot har Aftonbladet
behandlat saken med mycken grannlagenhet, hvilket
af alla måste erkännrs. Hvad den med signaturen
Officer i J4 57 af Aftonbladet intagne artikel be-
träffar, så förmodar Ins. att Redakt. varit nog för-
sigtig att icke medgifva dess införande, utan att ge-
nom namnsedel hafva försäkrat sig emot allt författa-
reansvar; ty svårligen lärer väl denna artikel, som
innehåller de mest kränkande beskyllningar emot
Krigsakademiens styrelse, kunna undgå lagligt åtal
enligt 3 8 8 mom. af tryckfrihetsförordningen.
Ins. känner ej de anledningar till missnöje, som
råder inom kadettkorpsen; ty oaktadt de mångfaldiga
kadetthistorier han hört, har han ej kunnat komma
under fund dermed, utan har alltsammans varit omo-
tiveradt prat, utgående från misstroende och missför-
stånd, ofta af motstridande mening, likasom visste ej
ynglingarne rätt hvad de böra säga. Imedlertid är
saken betänklig då en sådan anda kunnat vid ett
militärläroverk inrota sig, att eleverne uppenbart yttra
missnöje mot sitt befäl, för åtgärder, som detta vidta-
ger än i ett, än i ett annat afseende. En formlig
undersökning vore derföre af nöden, för att antingen
genom allvarlig oeh sträng räfst med ynglingarne upp-
rätta styrelsens och befälets anseende, eller ock skilja
den eller dem från sina befattningar, som visat sig
icke hafva uppfyllt det vigtiga kallet att inom krigs-
skolan vårda och upprätthålla ordningen och- discipli-
nen. Önskligt vore att Cheferna för Landt- och Sjö-
försvarsdepartementerna ville taga detta i öfvervägan-
de och till Kongl. Maj:t ingå med förslag till de åt-
gärder, som böra vidtagas.
Vän af sanning och rättvisa.
Red. har ansett skäligt att lemna rum åt of-
vanstående artikel, emedan den i bufvudsaken in-
nehåller ett juridiskt riktigt räsonnemang. Der-
emot tage vi oss friheten anmärka, att insändaren
tagit felt i några biomständigheter. Det är, hvad
Östgöthakorrespondenten beträffar, ganska möjligt,
att den kan få sina notiser från Carlberg; men
detta är likväl först och främst icke bevisadt, och
för det andra icke i och för sig något fördömligt,
om dessa notiser äro riktiga. Aro de åter osan-
na, så finnas ju utvägar att bringa sanningen i
dagen. Att åter ifrån sjelfva facta, om de äro
sanna, draga slutsatser, lärer icke kunna förmenas
Östgöthakorrespondenten mer, än någon annan,
och än mindre någonting vinnas genom ett åtal.
Hotelsen härom är litet barnslig, likasom den är
det ännu mer, att förespegla kadetterna med 60
kapitlet missgerningsbalken; det blefve verkligen
intressant att se en mängd åtal verkställda mot
kadetter, för det desse yttrade sina hjertans tan-
kar om akademiens styrelse. Redan en sådan
tanka, om den skuile hafva sin upprinnelse från
sjelfva Carlberg och från någon till guvernörsem-
betet hörande, hvilket vi dock ej känne och till
och med betvifle, skulle utvisa att denna styrelse
storligen misstagit sig om rätta sättet att sköta
en ungdom. Annat är, om några sakuppgilter uti.
dessa artiklar skulle vara diktade och af natur att:
förnärma någons heder. Om borgerligt namn och
rykte har likväl under denna strid, oss veterli-:
gen, icke varit fråga, utan endast om styrelsens
mer eller mindre ändamålsenlighet. Man kan va-
ra en borgerligt ganska oförvitlig karl och ändå
bära sig klent och bakvändt åt i en eller flere
embetsåtgärder, likasom äfven motsatsen kan in-.
träffa; men det är nödigt att ej förblanda dessa
båda saker på det sätt som insändaren gjort. :
Vi hafva äfven ämnat och lofvat, att vid till-
fälle taga denna händelse i något närmare betrak-
tande, i sammanhang med åtskilligt annat som
rör förhållandet vid krigsakademien; en föresats,
som de sednaste dagarnas händelser ej lemna till-
falle att fullfölja. Imedlertid finna vi i det i dag
bit anlända nummer af Östgöthakorrespondenten
en ytterligare artikel angående samma ämne, deri
Ö. K. söker ådagalägga, att beslutet ang. kadettens
relegation icke ens är formelt lagligt. Dessa an-
märkningar äro ganska vigtiga, emedan, om pre-
Missen är sann, d. v. s. om ej den af Ö. K. cis
terade ordningsstadgan är ändrad, så är beslutet
en nullitet. Ö. K. upptager först de kommitte-
rades i Aftonbladet intagna beslut och yttrar sig
derefter som följer:
Af förestående synes först och främst, att guver-
nörsembetet på Carlberg har ansett tjeoligt att ställa
sig bakom kanslerns samt landt- och sjöförsvarsmini-
strarnes sluldom i saken; ehuru detta kunde väl synas
ufvorflädiot. (2 desses åtgärd var hatkant. och allmän-
CC OM ÖS 2 re (Ö an CA AA - —-— -—-— FA -— VA AV SA m