Hal allTvUlIUR UGlv UV, BA UVIVV SLVUSMRISVISVAf DIGIlae till ansvar enligt Tryckfrihets-förordningens 5 44 mom., hvaruti såsom missbruk af tryckfriheten anses: nangripelser emot enskild man, hvilka å ära gå, eller för dess borgerliga namn och rykte förklenliga äro: Brottet straffas efter 6:te ,Kap. Missgerningsbalken, och vare dessutom skriften confisquerad. Så väl af denna, som föregående artiklar, om tjenstgörande majoren vid Carlberg och kadetterna), synes, att Östgötha-Corresp. gjort sig till organ för ett missnöjdt parti inom kadettkorpsen, samt med begärligbet emottager och återgifver de notiser, sanna eller falska, som af kadetter lemnas. Förvånande är det huru en tidning härtill kan vilja låna sig, och ännon mera förvånande att sådan brist på takt och esprit de corps skall finnas bland kadetterna, att något sådant skall ega rum. Högst sorgligt är det att erfara huru bland ynglingar, som för krigsståndet uppfostras, en till den grad dålig ton kan existera, som den hvilken visat sig vid detta tillfälle vara hos kadetterna rådande, då de icke aktat att på det mest förklenande sätt förtala sitt befål; de borde dock finna att de, genom ett sådant handlingssätt ännu mera nedsätta sig sjelfva, och att under sådana förhållanden en upplösning af all ordning och disciplin hotar, som kan komma att medföra de svåraste följder, icke allenast för Krigsakademien utan för hela krigsmakten. Dagligt Allehanda har vid detta tillfälle trädt i Östgötha Correspondentens fotspår, samt genom meddelade utdrag och egna reflexioner tagit parti emot Krigsakademiens styrelse. Deremot har Aftonbladet behandlat saken med mycken grannlagenhet, hvilket af alla måste erkännrs. Hvad den med signaturen Officer i J4 57 af Aftonbladet intagne artikel beträffar, så förmodar Ins. att Redakt. varit nog försigtig att icke medgifva dess införande, utan att genom namnsedel hafva försäkrat sig emot allt författareansvar; ty svårligen lärer väl denna artikel, som innehåller de mest kränkande beskyllningar emot Krigsakademiens styrelse, kunna undgå lagligt åtal enligt 3 8 8 mom. af tryckfrihetsförordningen. Ins. känner ej de anledningar till missnöje, som råder inom kadettkorpsen; ty oaktadt de mångfaldiga kadetthistorier han hört, har han ej kunnat komma under fund dermed, utan har alltsammans varit omotiveradt prat, utgående från misstroende och missförstånd, ofta af motstridande mening, likasom visste ej ynglingarne rätt hvad de böra säga. Imedlertid är saken betänklig då en sådan anda kunnat vid ett militärläroverk inrota sig, att eleverne uppenbart yttra missnöje mot sitt befäl, för åtgärder, som detta vidtager än i ett, än i ett annat afseende. En formlig undersökning vore derföre af nöden, för att antingen genom allvarlig oeh sträng räfst med ynglingarne upprätta styrelsens och befälets anseende, eller ock skilja den eller dem från sina befattningar, som visat sig icke hafva uppfyllt det vigtiga kallet att inom krigsskolan vårda och upprätthålla ordningen ochdisciplinen. Önskligt vore att Cheferna för Landtoch Sjöförsvarsdepartementerna ville taga detta i öfvervägande och till Kongl. Maj:t ingå med förslag till de åtgärder, som böra vidtagas. Vän af sanning och rättvisa. Red. har ansett skäligt att lemna rum åt ofvanstående artikel, emedan den i bufvudsaken innehåller ett juridiskt riktigt räsonnemang. Deremot tage vi oss friheten anmärka, att insändaren tagit felt i några biomständigheter. Det är, hvad Östgöthakorrespondenten beträffar, ganska möjligt, att den kan få sina notiser från Carlberg; men detta är likväl först och främst icke bevisadt, och för det andra icke i och för sig något fördömligt, om dessa notiser äro riktiga. Aro de åter osanna, så finnas ju utvägar att bringa sanningen i dagen. Att åter ifrån sjelfva facta, om de äro sanna, draga slutsatser, lärer icke kunna förmenas Östgöthakorrespondenten mer, än någon annan, och än mindre någonting vinnas genom ett åtal. Hotelsen härom är litet barnslig, likasom den är det ännu mer, att förespegla kadetterna med 60 kapitlet missgerningsbalken; det blefve verkligen intressant att se en mängd åtal verkställda mot kadetter, för det desse yttrade sina hjertans tankar om akademiens styrelse. Redan en sådan tanka, om den skuile hafva sin upprinnelse från sjelfva Carlberg och från någon till guvernörsembetet hörande, hvilket vi dock ej känne och till och med betvifle, skulle utvisa att denna styrelse storligen misstagit sig om rätta sättet att sköta en ungdom. Annat är, om några sakuppgilter uti. dessa artiklar skulle vara diktade och af natur att: förnärma någons heder. Om borgerligt namn och rykte har likväl under denna strid, oss veterli-: gen, icke varit fråga, utan endast om styrelsens mer eller mindre ändamålsenlighet. Man kan vara en borgerligt ganska oförvitlig karl och ändå bära sig klent och bakvändt åt i en eller flere embetsåtgärder, likasom äfven motsatsen kan in-. träffa; men det är nödigt att ej förblanda dessa båda saker på det sätt som insändaren gjort. : Vi hafva äfven ämnat och lofvat, att vid tillfälle taga denna händelse i något närmare betraktande, i sammanhang med åtskilligt annat som rör förhållandet vid krigsakademien; en föresats, som de sednaste dagarnas händelser ej lemna tillfalle att fullfölja. Imedlertid finna vi i det i dag bit anlända nummer af Östgöthakorrespondenten en ytterligare artikel angående samma ämne, deri Ö. K. söker ådagalägga, att beslutet ang. kadettens relegation icke ens är formelt lagligt. Dessa anmärkningar äro ganska vigtiga, emedan, om preMissen är sann, d. v. s. om ej den af Ö. K. cis terade ordningsstadgan är ändrad, så är beslutet en nullitet. Ö. K. upptager först de kommitterades i Aftonbladet intagna beslut och yttrar sig derefter som följer: Af förestående synes först och främst, att guvernörsembetet på Carlberg har ansett tjeoligt att ställa sig bakom kanslerns samt landtoch sjöförsvarsministrarnes sluldom i saken; ehuru detta kunde väl synas ufvorflädiot. (2 desses åtgärd var hatkant. och allmänCC OM ÖS 2 re (Ö an CA AA —-— -—-— FA -— VA AV SA m