— Red. har blifvit anmodad införa följande: Till. Svenska Minerva! Tit. och några andra, som af ett eller annat skä ifrat emot Nyårsvistternas afskaffande, hafva sökt att i allmänna opinionen nedsätta subskribenterna fö denna förståndiga samt fullt oskadliga reform. Ised naste Je af tidningen har tit., med anledning af ec! uppmanivog från brr: Bonnier och de la: Croix till sub skribenterne, att aflemna bidrag till de fattige, gjor subskribenterna den beskyllning, att de bland dem som icke till någondera af nämnde båda herrar lem. nat gåfvor för de fattigas räkning, undandragit sig upp: fyllandet af ett gifvet löfte. På det allmänheten må förledas att sätta tro till beskyllningen, har ins ansett nödigt att fästa uppmärksamheten .på några. såsom det tyckes, hittills förbisedda omständigheter: Subskribenterna fö bundo sig, att till de fattige erlägga hvad det skulle hafva kostat dem, att Nyårsdagen kringskicka visitkert; men de törbunsdo sig icke att till herr. Bonnier eliter de ia-Croix aflemna medlen, och derom var då icke heller fråga väckt. Tvertom sade sig nämnde herrar icke hafva uppdrag, att för berörde ändamål emottaga penningar, och erbjödo sig dertill först omkring en vecka sednare. Subskribenterne trodde sig med skäl kunna utdela sina gålvor till hvilka fattige de sjelve ansågo mest vara i bebof af understöd. Enligt hvad tit. bort inhemta af tidningarne, halvaflera af -hufvudstadens kyrkoherdar, för fattige inom. församlingarne, äfvensom .m:ll Bremer, till en inrättning för. vanvårdade barer, emottagit och redovisat gåfvor från subskribenter för Nyårsvisiternas afskaffande; enskilde fattige håfva uti annonser uppgifvit sig hafva erhållit gåfvor från såmma håll. Månne ej flera subskribenter, utan att gifva denna sin egenskap tillkänna, lemnat sina utlofvade bidrag? -Ins.. känner med visshet, att så är förhållandet och han såg på listan öiver de till rmll Bremer influtna medel flere för honom välbekaata signaturer tillhörande subskribenter. Mer än troligt är; att mängden bland. desse sednare direkte till behöfvande, hvilka de personligen känt, afgifvit sina bidrag, hellre änvått låta dem genom tredje man utdelas till obekanta. Och förmodas kan: väl äfven, att de, hvilka ville genast afbörda sig sin hedersskuld, men ej egde tillfälle dårtill hos de båda herrarne vid Bazaren, valde en utväg, som undgått offentligheten. Välgörenheten verkar oftast obemärkt. Ins., som dagen efter det han tecknat sig bland subskribenterne, fick tillfälle att till en fattig familj (emna sin skärf, skulle, i sakvad af detta tillfälle, likväl aldrig vändt sig till de båda herrarne vid Bazaen, just derföre, att man ville göra detta till ett tvång. Jan har för mycket aktning för sig sjelf, för att unlerkasta sig kontroll af tit. och konsorter. Hans beanta -bland: subskribenterae och, såsom han förmodar, luraliteten af de öfriga, dela denna tanka. Nu ett ord angående hrr Bonniers och de laCroixs ippmaning. De hafva i ins:s tanka hahdlat något oetänksamt, om än välment, då de ansett sig tillstänligt, att utfärda denna uppmaning. Om de velat ininuera, att de fleste af subskribenterne svikit sitt löfe, derföre att desse ej i: Bazarn inlemnat sina gåfvor, I a är detta en förolämpning. Har meningen ej varit ådan, hvarföre ställdes då icke uppmaningen till hea allmänheten, hvarföre endast till subskribenternae? Ins. vet ej, om tit. behagar i sin tidning! reproduera denna artikel, men nppminar imedlertiddertill. Subskribent för Nyårsvisiternas afskaffande.