jemförelse med det! hittillsvarande, skola vi in
gå i en liten undersökning, som bäst egnar sig
att förutskickas. Den skall röra 4) den ryktbar:
distinktion, någre af våra lärde, riksdagsmän som
andre, uppställt emellan hvad de behagat kall:
Rationelt och Nationelt: tvenne begrepp, som de
af lätt insedda anledningar, nödvändigt velat finn:
oförenliga. En och annan torde ännu påminna sig
t. ex. Hr Bernb. Rosenblads diktamen häröfver vid
sista riksdag. Derefter kommer i åtanke 2) den
icke mindre beryktade och med den förra besläg-
tade åtskillnad, man arbetat sig till att upptäcka
emellan det Historiska och Förnufliga i statsin-
rättningarna; hvarvid man påstår angelägenheten
af att undertrycka det sednare för det förras skull,
likasom om det Historiska sjelf vore liktydigt med
det Oförnuftiga, eller det icke tvertom just gåfve
intyget om folkens genom alla tidehvarf gående
allt högre utbildning till förnuftighet, så att nå-
got skäl att stadna i denna fortgång, i våra dagar
mera än förr, visserligen icke kan hemtas ifrån den
sant historiska sidan. Derefter blir det i sin ord-
ning, att 3) efterse, huruvida icke det nu före-
slagna Representationssättet står i så godt sam-
manhbang, ej blott med tidens förnuftiga fordrin-
gar, utan ock med Svenska folkets egen samman-
sättning och beskaffenhet i äldre och nyare tider,
att ingen fara för antagandet kan tagas ifrån den
föregifna omständigheten, att förslaget skulle stå
i luftenn, vara en papperskenstitutions, sakna
ahistorisk fot i nationen 0. s. v. Äfven vid det-
ta tillfälle skola vi bereda oss nöjet att upplifva
minnet af några famösa riksdagsframställningar, så-
dana som kanske herrar Rööks, Rääfs och andres,
hvilkas grundligbet och eminenta ideer kunna
sägas stå i spetsen för Sv. Biets och hela den
anti-nationella sidans fraseologi. ZE
h — Redaktionen har blifvit anmodad införa föl-:
jande: N
Guvernörsembetet för kongl. krigsakedemien har, i
Aftonbladet för d. 4 dennes, infört kanslerens och
chefernas för land- och sjöörsvarsdepartementena skrif-
velse rörande en kadetts endtledigande från krigsaka-
demniien i förra månaden, jemte några upplysningar
om nämnde kadetts uppförande vid krigsakademien.
Undertecknad, såsom vän af kadetterna och fram-
förallt af rättvisa, kan ej vägra att svara guvernörs-
embetet på dess artikel, och utan all partiskhet göra
allmänheten uppmärksam på, att, af hvad man af nämn-
de skrifvelse Kar finna, guvernörsembetets rapport till
kansleren varit i flere punkter osann, såväl som de
upplysningar guvernörsembetet nog godvilligt gifver
allmärheten. ij t
Det heter i skrifvelsen, att: kadetten erkänt sig
hafva försåtligen öfverfallit en båtsman. Kadetten
har aldrig erkänt det och kan aldrig göra det utan
att beljuga sig sjelf. Kadelten har förut undergått
alla varningsgrader. Vi veta ej att det finnes flere
varningsgrader vid krigsakademien utom möjligtvis de,
som gifvas af olika personer, och förmoda vi derföre,
att guvernörsembetet menar straffgrader, och få der-
vid anmärka, att kadetten aldrig lidit större straff än
14 dagars svår arrest, då högsta straffet vid krigsaka-
demien är en. månads svår arrest utom relegation;
således :har kadetten aldrig undergått strängare straff
än arrest på hälften af den längsta arresttiden. Ka-
detten har serskildt blifvit af kansleren den 49 Ok-
tober sistlidne år slutligen vaärnad och antydd, att
derest han ej framgent visade ett i alla afseenden
godt och oklanderligt uppförande, han skulle tilll
skiljande från akademien anmälas. Och hvarföre
varnades han då? derföre att han misstänkles vara
bland upphofsmännen till ett uppträde mot tjenstgö-
rande majoren på Carlberg, hvarvid guvernörsembetet
hade inga bevis hvarför -åe kunde anklaga honom
eller någon annan kadett, sem upphofsman.
Uti guvernörsembetets upplysningar rörande kadet-
ten, heter det att kadetten genomgått sina examina
med låga betyg. Guvernörsembetet motsäger sig deri
sjelf, då kadetten på dess framställan erhållit icke
mindre än fyra belöningsjetoner för flit och framsteg:
i vetenskaperna, hvilka jetoner tilldelas en kadett för
hvarje -sjette ämne, hvari de erhållit högsta betyget,
således; 24 ämnen, utom de han nu hade till godo,
hvari kadetten erhållit högsta betyget, hvilket icke
många under hela sin kadett-tid erhålla. Det är vis-
serligen sanbt att kadetten, sedan Han utnämndes.
som frikadett, kunde anses vara mindre flitig än-för-.
ut, men det bör äfven tilläggas, att han nu mycket;
sysselsatte sig med språk och ämner som ej Hörde
kill den egentliga kursen, och ändå gjorde sig färdig
att gå ut som officer från akademien på fyra är, hvil-!
ien tid år ovanligt korrt för en yogling, äfven med
den största flit, att kunna genomgå krigsakademien,
erdeles som sjökadett. Guvernörsembetet erbjuder
len, som vill närmare taga kännedom om förbållan-
lerna, att der på stället, få delaf protokoller och hand-
Ingar; äro dessa lika sanningsenliga som rapporten
ill kanslern, samt de upplysningar guvernörsem etet
ifver allmänheten i Aftonbladet, så lärer det visser-
igen ej löna stor möda att deri förfråga sig hos dem.
suvernörsembetet. anhåller, att de af allmänheten, som
ntressera sig: för krigsakademien, och de ynaglingar
om der uppfostras, icke måtte sätta tro till kring-
öpande rykten; det anbålla vi äfven, ty de flesta af
lem äro utspridda af styrelsen för krigsakademien
jelf, hvars :medlemmar tyckas sätta sig ihop till en
erömvärd liga mot en — fattig försvarslös yngling.
tuvernörsemhetet anhåller äfven, att allmänheten icke
1å genom oförståndiga samtal med ynglingarne axtra
ch nära: en obelåtenhet och mindre god ana inom
adettkorpsen, som i hög grad skadar ordning och
Isciplio. Den Obelåtenhet, som för det närvarande
åder inom kadettkorpsen, är väl ingenting mindre
2 underlig, och det är svårt att veta huru styrelsen
r krigsakademien vill hafva kadetterne, för att de
j skola Varb missbelätna öfver, alt se en af deras
est afhållnae kamrater orättvist utstött från brödra-
ingen, värnlös och fåttig, utan medel, och ännu utom isk
arlberg förföljd af styrelsens för krigsakademiea för-;el
1 och hämndgirighet mot en yngling, som styrelsen, jä
f en oförklarlig orsak, aldrig kunnat rätt tila. Skulle I,