MÄRKVÄRDIG TVIST OM TIONDE. En för säteriezare i Skåne, Halland och Blekinge vidtutseende tvist om tiondes erläggande och prestedagsverkens utgörande för säterier, har yppat sig mellan en säteriegare i Halland och en pastor i samma landskap, af hvilka den sednare sökt den förre för tiondes och dagsverkens utgörande och säteriegaren detsamma vägrat, på den grund, att säteriets torpare af ålder icke skola hafva utgjort dagsverken och säteriet e) heller -tionde annorlunda, än med en bestämd summa i penningar. Denna fråga, som redan passerat kammarkollegium, har af detta blifvit afgjord till pastors förmån och på sådane grunder, att derest de framdeles vinna tillämpning, säteriegare inom de ifrågavarande provinserna, om de sökas för tionde, men anse sig i mer eller mindre mån böra: vara för dess erläggande frie, måste styrka att en sådan frihet existerat före eller vid den 46 Oktober 4723. Etfter Dagligt Allehanda, som intagit kammarkollegii utslag in extenso, meddela vi här nedanför ett sammandrag deraf, och om kammarkolliegii slutledningar deruti förekomma något oklara, torde sådant ursäktas, emedan de äfven i verkligheten äro det. Den tvistiga punkten utgöres af frågan om hvilkendera bevisningsskyldigbet åligger, pastor, som söker, eller säteriegare, som : vägrar att annorlunda än förut utgöra tionden. Dennafrågakommer utan tvifvel ånyo under diskussion, och vi inskränka oss derföre här till blotta resumen af målet. Kyrkoherden i Ljungby pastorat i Haliand, J. G. Rising, hade hos Konungens befallningshafvande i länet gjort ansökning, att utbekomma tertialoch qvicktionde af säteriet Hellerup, 3 mantal, samt tillika begärt, att säteriets torpare måtte åläggas. attitill pastor utgöra dagsverken. Kgns befallningsh. utlät sig, i utslag d. 28 Juni 1842, att ehura riksdagsbeslutet den 49 Mars 1600, mandatet den 22 Febr. 16538, resolutionerna den 14 Sept. 1664 och. 20 Sept. 1684, förordningen den 23 Febr. 1694 och förklaringen den 19 Okt. .s. å. i allmänhet stadgade, att äfven adeln skulle för sina sätesgårdar till presten erlägga tionde, så angick detta likväl icke de eröfrade provinserna, för hvilka änpu gällde den af Kongl. Maj:t den 26 Febr. 1723 fastställda konvention, som innehåller, att presterskapet hädanefter som härtill Bibehålles och handhafves vid de inkomsters, förmåners och rättigheters nyttjan de, hvilka, i förmågo af gamla tiders ordinantier, Kongl. förordningar och resolutioner, upprättade föreningar och uråldrigt bruk. samt loflig sedvana detsamma tillkömma och äro tillständige vordne, hvaremot presterne förbjudes något deröfver kräfva eller sina rättigheter öfver det vanligt varit stegra; så och då kyrkoherden Rising icke visat, att tionde tillförene efter lag eller gammal plägsed, af Hellerup utgått, fann Kgs befallningsh. kyrkoherden Risings ansökan om utbekommande af tionde och dagsverken böra ogillas. Häröfver besvärade sig kyrkoherden, prosten Risng, i kammarkollegium, och detta har, iutslagden 2 Nov. sistl. år, gillat hans besvär-ech tillerkänt honom både tionde och dagsverken, på de grunder, som härefter följa. Kotlegium har nemligen ansett: stt af konventioner den 26 Febr, 1723, som grundade sig på Kegns be fallniogsh:s i Halland samt biskopens i Götheborg de SETS ANNA AES ARSENIK