-— Kansli-expeditionetne uppgå 4842 till ett åntal af
9 251; de hade år 1837 utgjort 22,4140, och år 4840
10,903, :
Antalet af anmälde resande, som. år 4838 utgjort
från inrikes orter 44 567 och från uttvikes A87, had:
1842 stigit till. från inrikes ort 46,060 ech från ut-
rikes 947.
SE — 2 ROR OTRS
rn ————— AO —
Sv. Biets förslag att skydda barn mot elden.
: (Insändt.)
För någon tid sedan rådde Svenska Biet sina lä-
sare att doppa barns linne- och bomullskläder i upp-
löst. saltpeter, för att hindra dem taga eld. Afton-
bladet gjorde narr af detta förslag. Men nyligen,
och med anledning deraf att en qvinnas i hufvudsta-
den kläder blifvit antände och uppbrännt henne, har
insändaren hört personer föreslå, att man, till före-
kommande af en dylik olycka, borde doppa sina klä-
der i löst saltpeter. Hemställes derföre, om icke Afton-
bladet täcktes tydligare underrätta allmänheten, att ett
sådant försök vore ganska vådligt. Ty mig veterligen
har sundhetspolisen icke funnit något betänkligt i detta
råd och sjelfva Biet ej heller med en rad återkallat
sin incendiära uppsats. E...
Att linne- och bomullskläders luttrande med
saltpeter nödvändigt måste göra dem mer antänd-
liga, försvåra deras släckning om de fattat eld och
tillika öka hettan och bränmskadorne, har Afton-
bladets Red. ansett vara så allmänt insedt, att in-
gen gerna bordt blifva bedragen af Sv. Biets o-
förnuftiga råd; en skämtsam påpekning af Biets
dumhet syntes derföre göra tillfyllest, heldst det
föreslagna medlet tillika förbjudes af omsorgen om
klädernas snygghet. Imedlertid instämma vi med
insändaren deri, att Biet i alla fall, då det under-
rättades om det farfulla i sitt råd, bordt skynda
att återkalla det och till olyckshändelsers före-
kommande tydligen och bestämdt förklara dess
skadlighet. Vi råda Biet att, bättre sent än al-
drig, uppfylla denna skyldighet och att, då Bi-
redaktionen vet med sig en så ohjelplig okun-
nighet om elementernes egenskaper och verknin-
gar, icke befatta sig med andra teckniska notiser
än sådane, som t. ex. den der om jernvägar, som
vända sig om 0. d. .
— nn
Redaktionen har blifvit anmodad meddela föl-
jande:
Sd Replik.
Uti Aftonbladet för d. 48 sistl, Januari har en
Norrlänning infört ett yttrande af. mig, i min till
kongl. landtbruksakademien afgifne berättelse om lin-
kulturen i Tyskland, att genem Moagers spinninetod
erhölls ej allenast bättre qvalitet, utan qvantueten af
garn som spanns var lika öfverraskande, nem-
igen 8 å 40,000 alnar om dagen. En skicklig
spinnerska i Sverge spinner 46 kräpp, aldrahögst 20,
hvilket blifver 4 å 3000 alnar.,
Detta yttrande har Norrlänningen ansett oriktigt,
och omtalar att skickliga spinnerskor i Norrland spin-
Ja. om dagen 8 å 40 4t. o. m. 42,000 alnar, och så-
edes mer än Mager spinner med 2 händer.
Jag skulle våga tro, att hvar och en som läser den
if mig författade artikein från början till slut, och
åledes äfven ofvannämnde yttrande i sitt samman-
rang med det föregående, torde finna, att jag icke
alat om annat än garn af finaste qvalitet och som
öfverträffar det bästa maclingarn. Vidare tror jag
utt hvar och en, som något befattat sig med detta
imne, måste inse, att när man vill jemföra personers
örmåga att tillverka garn, så måste jemförelsen göras
garn af samma qvalitet — en omständighet som
Vorrlänningen förgätit tega i betraktande.
Fö!jande är ett officielt intygadt förhållande:
Af fina majländska tågor, som kostade 2 rdr 36
k. rgs per , spunno Magers elever ett garn, hvars
inhet gick ända till 30 bärfvor å 46 kväpp per ,
ch af sådant garn spanns 4 till 6000 alnar om dagen.
Af schweitzertågor gick finheten till 45 härfvor å 46
näpp på ett TB, med en tillverkning af 6 till 10,000
Inar om dagen.
Det är detta qvantum af denna qvalitet som. jag
illåtit. mig benämna öfverraskanden. Af lägre fin-
et tillverkas: naturligtvis mera och af helt ordinära
igor 48,000 alnar om dagen. Af utmärkta spin-
erskor tillverkas t. o. m. 24,000 alnar, och således
ubbelt så mycket som Norrlänningen uppgifvit så-
om det högsta. Att Mager sjelf skulle kunna spin-
a i kapp med någon öfvad spinnerska, vare sig
fån Norrland eller någon annan provins, har jag
Ildrig yttrat, väl vetande att Mager deruti icke be-
tter någon egentlig färdighet, ehuru. han eger en
tmärkt förmåga att undervisa andra.
i Hjalmar Nathhorst.
(Insändt.)
Till Redaktionen af det Tjugondeförsta Afton-
bladet.
Anhålles ödmjukast, att uti Tit. Tidnipg måtte var-
