— I anledning af den förändrinrg, som inträffat med Regeringen, och den diskussion, som er Stockholms-tidning på grund deraf öppnat öfvei den frågan, huruvida en riksdag genast vore önskvärd, i händelse af Konungens frånfälle, m. m. förekommer i Götheborgs Handelstidning en längre reflekterande artikel, undertecknad , hvarur vi låna följande utdrag: Om man kunde tänka sig den närmaste efterträdaren af ett sådant Regeringssystem, som det Sverige : fördragit, alltsedan: dess sista revolution, genast i, stånd, med afseende på så väl den inre som yttre. ställningen, att kunna handla fullkomligt fritt, högsinnadt och hängifvet till de begg nationers sak, hvilkas öden till stor del måst bero af deras gemensamma Öfverhufvuds klokhe och rådighet, då synes icke mycken tvekan behöfva uppstå om hvilket som vore det bästa Ett genast skeende församlande af begge rikena: Representanter, inhemtandet af deras råd och önskningar, samt: kännedomen af folkens utmärktaste män, vore utan all fråga då: att föredraga så väl för Regenten, som för folket. Man borde då kunna hoppas, att en verklig parlamentarisk styrelse kunde inträda; att thronen kunde blifvå hvad den borde vara: sannt konstitutionel, i beggt rikena, omgärdad. af representativa former och folk institutioner. Man kunde då motse, att finna er uppträdande Regent befria: sig från alla dessa, der gamla, utlefvade Monarkismens krypfän, som in nästlade i Kronän äro lika besvärande för denna innehafvare, som för det folk af hvars blodsvet de lyckas att lefva och froda sig. Man borde di kunna tro den stund kommen, då en Svensk re: geringsform eller en Norsk Grundlow icke behöf de omtala ett Hof), eller värdigheter, utar tjenste-uppdrag, eller vxutmärkelser utan förtjenstei af det allmänna; och man skulle då kunna vänt: sig, att den Europeiska Norden åtet skulle kunn: intaga sin plats, såsom mäktig att inverka på mensklighetens högre angelägenheter: kultur, bild ning, fribet. Men, om man närmare betrakta