— I anledning af den förändrinrg, som inträffat
med Regeringen, och den diskussion, som er
Stockholms-tidning på grund deraf öppnat öfvei
den frågan, huruvida en riksdag genast vore önsk-
värd, i händelse af Konungens frånfälle, m. m.
förekommer i Götheborgs Handelstidning en län-
gre reflekterande artikel, undertecknad , hvar-
ur vi låna följande utdrag:
Om man kunde tänka sig den närmaste ef-
terträdaren af ett sådant Regeringssystem, som det
Sverige : fördragit, alltsedan: dess sista revolution,
genast i, stånd, med afseende på så väl den inre
som yttre. ställningen, att kunna handla fullkom-
ligt fritt, högsinnadt och hängifvet till de begg
nationers sak, hvilkas öden till stor del måst
bero af deras gemensamma Öfverhufvuds klokhe
och rådighet, då synes icke mycken tvekan be-
höfva uppstå om hvilket som vore det bästa
Ett genast skeende församlande af begge rikena:
Representanter, inhemtandet af deras råd och
önskningar, samt: kännedomen af folkens utmärk-
taste män, vore utan all fråga då: att föredraga
så väl för Regenten, som för folket. Man borde
då kunna hoppas, att en verklig parlamentarisk
styrelse kunde inträda; att thronen kunde blifvå
hvad den borde vara: sannt konstitutionel, i beggt
rikena, omgärdad. af representativa former och folk
institutioner. Man kunde då motse, att finna er
uppträdande Regent befria: sig från alla dessa, der
gamla, utlefvade Monarkismens krypfän, som in
nästlade i Kronän äro lika besvärande för denna
innehafvare, som för det folk af hvars blodsvet
de lyckas att lefva och froda sig. Man borde di
kunna tro den stund kommen, då en Svensk re:
geringsform eller en Norsk Grundlow icke behöf
de omtala ett Hof), eller värdigheter, utar
tjenste-uppdrag, eller vxutmärkelser utan förtjenstei
af det allmänna; och man skulle då kunna vänt:
sig, att den Europeiska Norden åtet skulle kunn:
intaga sin plats, såsom mäktig att inverka på
mensklighetens högre angelägenheter: kultur, bild
ning, fribet. Men, om man närmare betrakta