RR — RR
LORD JOHN RUSSELS MOTION RÖRANDE IR-
LÄNDSKA ANGELÄGENHETERNA.
Uti ett tal, som varade i tre timmar och upptogs
med utomoråäentligt bifall, utvecklade lord John Rus-
sel uti underhusets session d. 43 Februari sina äsig-
ter i den irländska frågan, och hvilka gingo ut på
att huset måtte företaga sig en undersökning af det
irländska folkets tillstånd. Han började med en öf-
versigt af sakernas ställning i Irland. Irland, sade
han, är nu uppfyldt med trupper; öfverallt träffas
försvarsanstalter, liksom aftonen före utbrottet af en
allmän rebellion; Irland hålles af den närvarande
ministeren ockuperadt, men det regeras icke; rege-
ringen,-som i hvarje fritt land, således äfven i Irland,
skulle vara en makt genom opinionen, är det endast
genom) våldet. För tvänne år -sedan öfverlemnades
detta land i ett fredligt och lugnt tillstånd åt den
nu varande ministeren, och pu har man erfarit, att
den man, för hvilken alla bjertan slogo i Irland, den
man, hvilken landet hufvudsakligen Har att tacka för
katolikernas emancipation, hlifvit känd saker till en
sammansvärjning. Processen och dess resultater kom-
ma imedlertid svårligen att bidraga till Irlands lug-
nande; på en helt annan väg hade man bordt söka
detta mål, och den motionerade undersökningen, hvil-
ken borde utsträckas till hela tiderymden för unionen,
skulle bäst visa hvilken denna väg måste blifva. Att
se unionen upprätthållen vore säkert busets enstäm-
miga önskan, men så mycket mer måste den frågan
granskas, om unionen äfven uppfyllt det ändamål,
man varit berättigad att vänta sig af densamma vid
dess ingående, och hvilket Pitt, en af upphofsmännen
till unionen, framför allt satt i en. förening mellan
begge länderna med fullkomligt lika rättigheter och
intressen. Man finner då att det irländska folkets
förhoppningar på unionen på det bittraste sätt gäc-
kats. Ena af de vigtigaste beståndsdelar af engelska
författningen är upprätthållandet af en oväldig rätts-
skipning; men i denna välgerning har irländska fol-
ket haft så liten del, att det före Melbournska mini-
stårens inträde varit en af kronoäklagaren i hela Ir-
land öfvad praxis att utesluta alla katoliker och pro-
testanter af det liherala partiet från utöfningen at en
jurymans funktioner vid assisrälterna.
Naturligtvis bar följden häraf icke kunnat blifva
annat än ett välgrundadt misstroende mot rättsskip-
ningen bland folket, och de mångfaldiga klagomålen
öfver det ständigt omkring sig gripande begäret att
sjelf förskaffa sig rätt har varit en naturlig följd här-
af. Ett annat ingrepp, i de åt Irländarne genom
unionen garanterade rättigheter, är folkets, i jemfö-
relse till England, allt för mycket inskränkta rösträtl
vid parlamentsval, föranleåd genom den bestämmelse,
att jordegaren endast eger rösträttighet, om han kan
visa, att han eger 40 punds nettoafkastning af sir
jord, under det att i England en dylik bruttoafkast-
ning är: tillfyllest, en bestämmelse som dessutom re-
dan föranleder så många stridigheter i bestämmande
af afkastningen, att endast derigenom inskränkninger
i rösträttigheten betydligen ökas. En tredje hufvud:
saklig klagopunkt består deri, att, ehuru katolikerna