- (Insändt.)
OM EN PENSIONSINRÄTTNING FÖR LÄKARE
ed (Slut fr. Lördagsbl.)
Ett nödvändigt requisitum af alla försäkringsansta!
ter är, att, så vida af delegarne lika förmåner skol:
tillgodonjutas, äfven lika fördelar af dem alla skola
komma anstalten till godo. MHäremot felar förslage:
i alla afseenden. En delegare, som ifrån 30 till 4x
års ålder årligen insätter 400 rdr och: sedan erhållei
pension vid 50 års ålder, har, då hans pension be.
gynner, i kapital och räntor på räntor gifvit anstalter
3909 rdr; en annan åter, som vid 45 års ålder in.
sätter ett kapital för alla 45 åren på en gång, äfvensi
100 rdr för hvarje år, har, då hans pension börjar
gifvit anstalten i kapital och räntor endast 4998 rdr
men likväl erhåller den förre ingen större pension är
den :sednare. Häraf visar sig, att det icke är skäl
att förr än vid 45 års ålder, medelst alla årsafgifternas
erläggande på en gång, ingå i anstalten, helst som
insättarens sterbhus, i händelse af hans död dessför-
innan, såvida han icke efterlemnar en familj, går för-
lustig allt det insatta. såsom det ock sker. om döds-
fallet inträffar före fyllda 50 års ålder, och såsom det
i allmänhet icke blifver någon uträkning för en ogift
äkare att i anstalten ingå, såvida som hans pension
indock icke blifver större än den giftes. Skulle dock
en gift läkare råka att dö före 45 år och innan han
hunnit göra den nämnda totala insatsen, så skulle
lerigenom, vill det synas, hans sterbhus gå förlustigt
ördelarna af pensionen. Men det finnes utvägar nog,
tt förekomma sådant, i det att läkaren antingen på
otsängen låter inskrifva sig som deltagare och erläg-
ser . ett halft års pension, eller redan på förhand har